Människokroppen - en översikt / Cirkulation och andning

Hjärtat är stort som en knytnäve

Hjärtat är ungefär lika stort som en knytnäve. Det ligger i bröstkorgen mellan lungorna, lite förskjutet åt vänster. Hjärtat är uppbyggt av en speciell sorts tvärstrimmig muskulatur. Dessa muskelceller bildar ett nätverk som drar ihop sig regelbundet. På så sätt uppkommer hjärtslagen. Impulsen till sammandragningarna kommer från specialiserade muskelceller i hjärtats vägg. Impulsen sprids snabbt till de muskelceller som ligger intill.

Centralpump för blodet
Hjärtat fungerar som en pump och för ut blodet i blodkärlen. Hjärtat har två halvor som var och en består av ett förmak dit blodet först kommer, och en kammare som pumpar blodet vidare. Höger hjärthalva pumpar blodet till lungorna där det tar upp syrgas från inandningsluften. Samtidigt gör sig blodet av med koldioxid.

Vänster hjärthalva pumpar ut blodet i stora kroppspulsådern, som för det vidare ut i kroppen där syrgasen förbrukas. Blodet tar också upp koldioxid som bildas vid ämnesomsättningen. Blodet återvänder sedan till höger hjärthalva, och så upprepas förloppet igen. Muskulatur intill blodkärlen ute i kroppen hjälper till att pressa och suga blodet tillbaka till hjärtat.

Klaffarna styr blodet i rätt riktning
Mellan hjärtats olika hålrum finns klaffar, som öppnas och sluts i takt med hjärtats sammandragningar. Tack vare klaffarna förs blodet hela tiden vidare i samma riktning. När klaffarna öppnas och stängs uppstår ljud som går att höra med hjälp av ett stetoskop.

Blodkärlen bildar nätverk
Blodkärlen bildar ett sammanhängande nätverk i kroppen. De kärl som leder blodet från hjärtat ut i kroppen kallas artärer, medan kärl som leder blodet från vävnaderna tillbaka till hjärtat kallas vener. Små tunna kärl som kallas kapillärer förenar artärerna med venerna. I kapillärerna sker utbytet av näringsämnen, syre och koldioxid mellan blodet och vävnadsvätskan.

Luftvägarna förser kroppen med syre

Till luftvägarna räknas näshålan, svalget, struphuvudet, luftstrupen och luftrören. Luftvägarna transporterar luften till och från lungorna.

Blodet syresätts i lungorna
Den luft som man andas in innehåller syre. I lungorna tas en del av syrgasen upp av lungvävnaden. Kroppen behöver syrgas för att fungera. I lungorna avges istället koldioxid som bildats i kroppen vid ämnesomsättningen. Kroppen måste göra sig av med koldioxiden och detta sker när man andas ut.

Luktsinnet sitter i näshålan
Näshålan har till uppgift att värma, befukta och rena den luft som man andas in. I näshålans tak finns sinnesceller som registrerar lukter, det vill säga gasformiga ämnen som finns i inandningsluften.

Stämbanden sitter i svalget
Genom svalget passerar både in- och utandningsluften och den mat som man äter. En skyddsmekanism i struphuvudet hindrar födan från att hamna i luftstrupen. Tack vare struphuvudet kan man även bilda ljud med hjälp av stämbanden. När man talar kombineras olika ljud.

Luftstrupen och luftrören
Reningen av luften fortsätter i luftstrupen och luftrören. En speciell slemhinna med flimmerhår fångar upp främmande partiklar och hindrar dem från att komma ned till lungorna. Flimmerhåren rör sig hela tiden åt samma håll, därför transporteras ämnen som av misstag hamnat i luftrören uppåt igen.