Människokroppen - en översikt / Skelett, leder och muskler

Skelettet är kroppens stomme

Skelettet fungerar som en stomme för kroppen, och skyddar dessutom inälvorna. Det är uppbyggt av drygt 200 ben som hålls ihop av bindväv. Benvävnaden innehåller en speciell sorts proteintrådar som kallas kollagen, samt mycket kalk. Tack vare det blir benvävnaden hård och stark.

I armar och ben finns långa skelettdelar som kallas rörben. De fungerar som hävstänger för de muskler som fäster vid benen. I händer och fötter finns korta ben, medan skallens ben är platta. En del ben, till exempel bröstbenet och höftbenskammarna, innehåller benmärg där blodkroppar bildas.

I ryggraden går ryggmärgen
Ryggraden består av

• sju halskotor
  
• tolv bröstkotor
  
• fem ländkotor
  
• korsbenet, som består av fem sammanvuxna korskotor
  
• fyra eller fem svanskotor, som i medelåldern oftast växer ihop till svansbenet.

Mellan kotorna ligger mellankotsskivor eller diskar som underlättar ryggradens rörelser. Varje kota har ett hål, och när kotorna staplas ovanpå varandra bildas en kanal. Genom denna kanal går ryggmärgen.

Benen sitter ihop i leder
Mellan de flesta ben finns leder. I en led möts två eller flera benändar som är åtskilda av en ledspringa. Benändarna är täckta av brosk för att de lättare ska kunna glida mot varandra. I ledspringan finns lite vätska som underlättar rörelserna ytterligare. Leden omges och stabiliseras av en bindvävskapsel. Kapseln kan vara förstärkt av ledband, som också är uppbyggda av bindväv.

Olika typer av leder
Olika leder ger olika rörelser. Axel- och höftleden kallas kulleder. Dessa leder har stor rörlighet åt alla håll. Knäleden är en så kallad gångjärnsled, och precis som gångjärnet på en dörr kan leden bara röras fram och tillbaka. Det finns även vridleder som bara tillåter att benändarna vrids i förhållande till varandra.

Förbindelser mellan ben där det inte sker några, eller endast obetydliga rörelser, kallas fogar. Skallens ben är till exempel förenade med hjälp av fogar.

Tre olika sorters muskulatur

Muskelvävnad byggs upp av spolformiga muskelceller. Cellerna kan dra ihop sig, och det gör att rörelser kan uppstå.

Muskulaturen i vår kropp är av tre slag:

• Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armar och ben. Muskulaturen kallas även tvärstrimmig eftersom den ser randig ut när man tittar på den i mikroskop. Kroppen innehåller drygt 600 skelettmuskler. Denna typ av muskler kan påverkas av viljan och den arbetar snabbt, men är inte så uthållig.
  
  
• Hjärtmuskulatur bygger upp hjärtat. Muskulaturen är både uthållig och snabb, men kan inte påverkas av viljan.
  
  
• Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören och mag-tarmkanalen. Den kan inte påverkas av viljan och är uthållig men långsam.

Muskler och nerver samarbetar
Muskulaturens sammandragningar, så kallade kontraktioner, styrs av nervsystemet. Nervtrådar har direkt kontakt med muskeln och förmedlar information som leder till att muskeln drar ihop sig.

Skelettmusklerna fäster vid benutskott på skelettet med hjälp av senor som är uppbyggda av bindväv. Muskulaturens sammandragning påverkar därför skelettet och det uppstår rörelser. När musklerna arbetar alstras också värme som hjälper till att hålla kroppstemperaturen på rätt nivå.

Även i vila har skelettmuskulaturen en viss spänning. Tack vare det hålls de olika bendelarna i skelettet på plats och kroppen får stadga.