Människokroppen - en översikt / Celler, vävnader och hud

Den fantastiska kroppen

Människokroppen är en finurlig skapelse. Den består av ungefär 100 biljoner celler som var och en är en liten levande enhet. Alla dessa celler har bildats genom att den befruktade äggcellen delats gång på gång. Först blev det två celler, sedan fyra, därefter åtta och så vidare. Om detta bara fick hålla på skulle människan bestå av en stor cellklump.

Istället börjar fostrets celler specialiseras på ett tidigt stadium. Alla celler behåller samma grundstruktur och samma arvsmassa, men några blir experter på att röra sig, medan andra exempelvis tar emot information, sköter fortplantning eller ämnesomsättning. Tack vare det bildas olika vävnader, som i sin tur bygger upp olika organ. Organen samarbetar med varandra för att få kroppen att fungera så bra som möjligt.

Många djur är uppbyggda på ungefär samma sätt som människan. Det som gör oss annorlunda är att den mänskliga hjärnan är mer utvecklad.

Cellen är grunden till allt liv

De enklaste formerna av liv består av en enda cell. Amöban är ett exempel på en organism där den enda cellen ensam sköter alla funktioner. Hos flercelliga organismer, som människan, kan cellerna se ganska olika ut och ha olika uppgifter, men de har ändå en gemensam uppbyggnad.

Cellens inre kallas cytoplasma eller cellsaft. Cytoplasman är geléaktig och innehåller mest vatten med lösta äggviteämnen, kolhydrater, fetter och salter. Cytoplasman omges av en tunn hinna som kallas cellmembran. I cytoplasman finns cellens kärna som innehåller arvsmassan. Vår arvsmassa bildar 46 kromosomer, och innehåller bruksanvisningar för alla kemiska processer som sker i cellen. I cytoplasman finns även små delar som kallas organeller. Organellerna kan liknas vid kroppens organ i mindre format. De sköter till exempel cellens andning och ämnesomsättning.

Alla celler har en begränsad livslängd. När de dör ersätts de av nya celler som bildats genom delning. De nya cellerna är exakt lika ursprungscellen. När könsceller bildas, äggceller och sädesceller, går dock celldelningen till på ett särskilt sätt. De färdiga könscellerna innehåller bara halva mängden arvsmassa. När en sädescell sedan smälter ihop med en äggcell vid befruktningen får den befruktade äggcellen en fullständig mängd arvsmassa igen, det vill säga 46 kromosomer.

Från cell till vävnad

Celler som specialiserats och fått olika uppgifter bildar tillsammans med andra likadana celler en vävnad. Människokroppen innehåller totalt ungefär 200 olika sorters celler som bygger upp de fyra vävnadstyperna epitelvävnad, stödjevävnad, muskelvävnad och nervvävnad. Varje vävnadstyp kan sedan delas in ytterligare beroende på vilka egenskaper de har.

• Epitelvävnad finns på kroppens ytor, både invändigt och utvändigt, och fungerar som ett skydd. Huden, slemhinnorna i munnen, luftrören och mag-tarmkanalen är alla exempel på epitel. En del slemhinnor innehåller körtlar som producerar olika sorters sekret, till exempel saliv och magsaft.
  
  
• Stödjevävnad är ben, brosk, fett och blod. Bindväv finns till exempel i senor och ledband. Blod kallas för flytande vävnad, eftersom cellerna inte sitter fast vid varandra.
  
  
• Muskelvävnad finns både i muskler och i inre organ. Det finns tre typer av muskelvävnad: skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur. Muskelceller kan dra ihop sig. När skelettmuskulaturen drar ihop sig kan man röra sig.
  
  
• Nervvävnad är det som hjärnan, ryggmärgen och nerverna består av. Nervceller leder information i form av elektriska impulser till resten av kroppen.

Huden skyddar kroppen

Huden är kroppens största organ, till ytan nästan två kvadratmeter. Huden har tre lager. Ytterst finns överhuden, därunder läderhuden, och djupast ligger underhuden.

Överhuden består längst ut av döda celler som kallas hornlager. Naglar och hårstrån är en form av hornlager. I läderhuden finns blod- och lymfkärl, svett- och talgkörtlar samt nerver och speciella känselkroppar. I underhuden finns mycket fett som är stötdämpande och värmeisolerande.

Huden skyddar kroppen mot olika slags påverkan, ultraviolett strålning samt bakterie- och virusangrepp. I huden bildas D-vitamin med solljusets hjälp.

Huden skyddar även kroppen mot stora vätskeförluster och är viktig för att kunna hålla kroppstemperaturen jämn. De sinnesorgan som uppfattar känsel och temperatur ligger inbäddade i huden.