Röda ögon / Översikt

Reviderad: 2009-03-30

Allmänt

Röda ögon kan bero på många olika saker, till exempel att ögonen är torra, att ett litet blodkärl brustit eller att man har kontaktlinser som skaver. Ofta är besvären ofarliga och går över av sig själv.

Om man har fått något skräp i ögat brukar tårarna börja rinna och hjälpa till att skölja rent, men ibland stannar skräpet kvar i ögat, vilket kan göra att det blir inflammerat.

En infektion eller inflammation kan göra att man blir röd i ett eller båda ögonen. Det finns också olika ögonsjukdomar som tillsammans med andra symtom kan orsaka att ögonen blir röda.

 

Behandling

Om man har lindriga besvär kan man avvakta. Det kan vara bra att undvika till exempel rök, simbassängklor, kontaktlinser och smink.

Var som klibbar i ögat kan tvättas rent med en bomullstuss doppad i vatten. Man kan också köpa olika receptfria läkemedel för att rengöra ögat.

Om man har fått frätande medel i ögat ska man skölja med mycket vatten under 15–20 minuter och sedan kontakta vården.

Skräp som inte försvinner av sig själv kan behöva tas ut av läkare. Då får man bedövning i ögat om det behövs.

Om man har en infektion eller inflammation som inte går över kan man behöva antibiotika.

 

När ska man söka vård?

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om

  • synen plötsligt försämras
  • ögat gör ont eller är mycket ljuskänsligt
  • frätande ämnen kommit in i ögat
  • skräp som inte går att skölja bort kommit in i ögat
  • man har besvär efter att ha fått ett slag mot ögat.

Man kan söka vård på en vårdcentral om

  • ett varigt öga inte blivit bättre efter tre till fyra dagar
  • man fortfarande har besvär efter en veckas egenvård.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

 

Röda ögon / Vad beror det på?

Röda ögon kan ha många olika orsaker

Att ögonen är röda kan bero på många olika saker. Ofta är besvären ofarliga och går över av sig själv utan behandling. Men det kan även finnas allvarliga orsaker, som kan leda till en bestående synskada.

Röda och irriterade ögon kan till exempel bero på

  • att en blodåder i ögat har brustit
  • att ögonen är torra
  • miljöfaktorer och levnadsvanor
  • att man fått något föremål eller frätande ämne i ögat
  • att man utsatts för starkt ljus
  • en infektion eller inflammation
  • akut grön starr - akut glaukom
  • att man är allergisk
  • besvär från ögonlocken.

Ögats inre
Ögats uppbyggnad.

En blodåder i ögat kan brista

Det är lätt hänt att ett litet blodkärl under ögats bindehinna brister. Ögonlocket består av en bindvävsplatta som är täckt av hud på utsidan, och av en slemhinna på insidan. Slemhinnan kallas bindehinnan och övergår direkt i ögats senhinna. Den täcker den del av senhinnan som man kan se om man lyfter på ögonlocket.

Bristningen kan uppstå av sig själv eller när man till exempel hostar eller nyser. Då sprider sig snabbt en blodutgjutning, som kan lägga sig över hela eller någon del av ögonvitan. Tillståndet är ofarligt och synen påverkas inte.

Många tror att detta beror på högt blodtryck, men så är det oftast inte.

 

Torra ögon

Tårar håller ögonens slemhinnor fuktiga och elastiska och gör att friktionen mellan ögat och ögonlocket minskar när man blinkar. Tårbildningen minskar med åldern. När man koncentrerar sig blinkar man ofta mer sällan, och en del sluter inte ögonen helt när de sover. Då torkar ögonens slemhinnor ut. Man blir trött i ögonen och vill gärna blunda och undvika ljus. Det kan svida, klia eller skava. Även miljö och levnadsvanor kan göra att ögonen blir torra och irriterade:

  • Arbetsmiljöproblem som till exempel ansträngande arbete i svagt eller felriktat ljus, bländning, felaktiga glasögon eller långvarigt bildskärmsarbete.
  • Luftföroreningar i form av till exempel kemiska ämnen, damm eller rök.
  • Torr luft, som är ett vanligt problem inomhus på vintern.

 

Kontaktlinser

Om man har kontaktlinser och drabbas av ögonrodnad, skavning, varbildning eller synpåverkan ska linserna tas ut omedelbart. Fråga en optiker eller ögonläkare om råd.

 

Främmande föremål och ämnen i ögat

Det är ganska vanligt att man får olika sorters skräp i ögonen. Tårflödet brukar då öka kraftigt och hjälpa till att skölja ögat rent.

 

Metall

Den som arbetar med metall kan få metallskräp i ögat. Om man har slipat, smärglat eller borrat är metallen ofta het och bränner fast på hornhinnan. Det är svårt att själv få bort skräp av metall, eftersom hornhinnan är mycket smärtkänslig. Om man ser en liten mörk fläck på ögat bör man kontakta vårdcentral, jourmottagning eller den lokala sjukvårdsupplysningen för rådgivning så snart som möjligt.

 

Glas- och mineralull

Det kan vara mycket besvärligt att få glas- eller mineralull i ögonen. Ofta gnider man sig i ögonen och då blir det hela ännu värre. Fibrerna gnager sig in i bindehinnan och måste tas bort med pincett.

 

Frätande ämnen

Om man fått syra, lut eller andra frätande ämnen i ögat ska man genast skölja med stora mängder vatten eller - om vatten inte finns till hands - annan neutral vätska, exempelvis mjölk, under minst 15-20 minuter. Ögat bör undersökas av läkare så snart som möjligt. Fortsätt gärna att skölja under vägen, om det går.

 

Hål i ögats vägg - ögonperforation

Ögats inre skyddas av en mycket hållbar, elastisk vägg av bindväv. Om man till exempel går i skogen kan en kvist slå mot ögat, så att det blir ett hål i ögonväggen. Det kan även hända om man arbetar med smide och en vass metallflisa slår in i ögat. Om man misstänker att ögats vägg kan ha skadats ska man undersökas av ögonläkare så fort som möjligt.

 

Kraftigt ljus kan irritera

Kraftigt ljus, som solljus eller ljus från svetsning, kan irritera ögonen.

 

Svetsblänk

Svetsblänk är en ytlig skada på ögats hornhinna som kan uppstå om man tittar på ljuset från svetsning. Symtomen är värk och ljuskänslighet. Svetsblänk förebyggs med ögonskydd.

 

Snöblindhet

Om man vistas i kraftigt solljus som reflekteras av snö eller vatten kan man drabbas av snöblindhet. Ögonen blir då kraftigt irriterade av solljusets UV-strålning. Symtomen är sveda och gruskänsla i ögonen, ögonsmärtor och ljusskygghet. Snöblindhet förebyggs med bra solglasögon.

 

Infektioner och inflammationer

Virus, bakterier och skador kan orsaka infektioner och inflammationer i ögonen.

 

Bindehinnekatarr

En bindehinnekatarr kan orsakas av en infektion i luftvägarna. Man brukar få besvär på båda ögonen, men symtomen kan komma tidigare eller vara svårare på ena ögat. En bindehinnekatarr är i allmänhet en virusinfektion, men ibland kan en infektion med bakterier komma senare i sjukdomsförloppet. Ofta har man först en rodnad och ökat tårflöde under ett par dagar. Sedan kan ögat även bli varigt.

Var i ögat, och framför allt om man har det i båda ögonen, på morgonen talar för att infektionen orsakas av bakterier. Klåda och upprepade infektioner talar för att infektionen orsakas av virus.

 

Inflammation i hornhinnan - keratit

Vid inflammation i hornhinnan, keratit, har man ont i ögat och ett ökat tårflöde. Ögonvitan är rödsprängd och ofta kan man se en liten rodnad på en del av bindehinnan närmast regnbågshinnan. Orsaken kan vara ett sår eller en infektion. Om man till exempel har fått metallskräp i ögat uppstår en inflammation i och omkring såret i hornhinnan. Vid så kallad marginalkeratit finns ett sår på ytterkanten av hornhinnan som kan ha orsakats av en bakterieinfektion. Herpes och bältros är virusinfektioner som kan ge keratit. Vid bältros i ansiktsnerven har man ofta nervvärk och blåsor omkring ögat. Man kan även ha blåsor i ögat.

 

Regnbågshinneinflammation - irit

Regnbågshinneinflammation, irit, är en ganska ovanlig sjukdom, som beror på en inflammation i ögats främre del. Det gör mycket ont i och omkring ögat, ögonvitan blir röd och ögat grumlas. Pupillen är mindre än på ett friskt öga och ibland är den kantig. Synen är försämrad och man besväras av ljus. Symtomen drabbar praktiskt taget alltid bara ena ögat, och kan utvecklas från inga besvär alls till olidlig smärta på en eller ett par timmar.

 

Akut grön starr - akut glaukom

Om man har akut grön starr, akut glaukom, är trycket inne i ögat högre än normalt. Man får mycket ont i och omkring ögat och ögonvitan blir kraftigt röd. Hornhinnan är matt. Pupillen på ett drabbat öga är större än på ett friskt öga. Synen är försämrad. Har man besvär av den här typen bör man undersökas och behandlas av en ögonspecialist så fort som möjligt. Ju längre behandlingen dröjer, desto mer försämras synen.

 

Allergi

Om man är allergisk mot till exempel träd- och gräspollen eller husdjur har man ofta ögonbesvär. Ögonen kliar och tåras. Däremot kan ögonvitorna vara bara lite röda och irriterade. Den vanligaste formen av allergiska ögonbesvär beror på överkänslighet för pollen, damm, kvalster och husdjur, framför allt häst, hund, eller katt.

 

Besvär från ögonlocken

 

Inflammation i ögonlocksränderna - blefarit

Om man får en inflammation i ögonlocksränderna, blefarit, kan man få ett litet eksem kring ögonfransarna. Huden kring ögonfransarna kan bli röd och fjälla. Man kan bli trött i ögonen och det känns som om man har gråtit.

 

Vagel

En infektion i en talgkörtel i ögonlocket kallas vagel. Ögonlocket blir då svullet, rött och ömt.

 

Röda ögon / Diagnos och vård

Kontakta sjukvården

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning:

  • Om man får skräp i ögat som inte går att skölja bort.
  • Om det skaver när man blinkar, vilket kan tyda på främmande föremål under ögonlocket.
  • Om man tror att man fått en flisa i ögat.
  • Om man fått något frätande ämne i ögat. Man bör skölja omedelbart med vatten eller annan neutral vätska som finns till hands, till exempel mjölk, under minst en kvart.
  • Om synen plötsligt försämras.
  • Om man har besvär efter att ha fått ett slag mot ögat.
  • Om ena ögat blir rött i samband med synnedsättning, ljuskänslighet eller värk.
  • Om synen försämras snabbt, oavsett orsak.
  • Om man har ett rött öga samtidigt som man har herpesblåsor i ansiktet.

Man kan söka vård på en vårdcentral:

  • Om man har mycket besvär i ögat av irritation, klåda, sveda eller var som inte går över efter tre till fyra dagar.
  • Om man fortfarande har besvär efter en veckas egenvård.

 

Besvären känns på olika sätt

Röda ögon som känns som vanligt kan bero på

  • blodutgjutning under bindehinnan
  • hål i ögats vägg, det vill säga ögonperforation.

Röda ögon som svider och känns grusiga kan bero på

  • bindehinnekatarr
  • skräp i ögat
  • torra ögon
  • kontaktlinser
  • miljöfaktorer och levnadsvanor.

Röda ögon som gör ont och rinner kan bero på

  • kontaktlinser
  • metallskräp på hornhinnan
  • glas- och mineralull
  • frätande ämnen i ögat
  • svetsblänk
  • snöblindhet
  • hornhinneskada
  • herpesinfektion.

Röda ögon som värker kan bero på

  • ögonperforation
  • regnbågshinneinflammation
  • akut glaukom.

Röda ögon som kliar kan bero på

  • allergi
  • miljöfaktorer och levnadsvanor.

Röda ögon med besvär från ögonlocken kan bero på

  • blefarit
  • vagel.

 

Undersökning och diagnos

En ögonundersökning hos läkare kan innehålla:

  • Inspektion. Läkaren tittar på ögonen, dels utan instrument, dels med hjälp av ett starkt förstoringsglas eller ögonmikroskop.
  • Färgning av hornhinnan och lokalbedövning. Om läkaren behöver titta på hornhinnan i detalj läggs en ögondroppe med ett färgämne under ögonlocket. När man blinkar sprids vätskan över ögat och läkaren kan se mycket små sår och skador. Om det finns ett främmande föremål på hornhinnan kan läkaren lägga i en droppe lokalbedövning innan den avlägsnas. Lokalbedövande ögondroppar kan svida under några sekunder. Ögondroppar för färgning av ögat svider oftast inte.
  • Synundersökning. Vid ögonundersökningar brukar läkaren behöva bilda sig en uppfattning om synskärpan. I allmänhet får man läsa på en syntavla, men man kan även få läsa i speciella textblad eller i en vanlig bok eller tidning.
  • Oftalmoskopi. Ibland tittar läkaren in i ögat med ett sorts kikarinstrument, så kallad oftalmoskopi. Då kan läkaren se ögats inre samt näthinnan längst bak. Den typen av undersökning görs framför allt om läkaren misstänker skador eller sjukdomar inne i ögat, som exempelvis blodproppar eller blödningar.
  • Andra åtgärder. Ibland kan det även behövas odlingsprover eller andra undersökningar.

 

Vad kan man göra själv?

Om man har lindriga besvär med röda och irriterade ögon kan man ofta avvakta. I allmänhet försvinner besvären av sig själva. Man kan försöka undvika exempelvis rökiga eller dragiga miljöer, lokaler med torr luft, nattvak, kosmetika, simbassänger med klor, bildskärmsarbete och andra saker som kan irritera ögonen.

Om ögat är rött och irriterat kan man skölja det med ljummet vatten för att se om det hjälper. Svider vattnet mycket kan man pröva med koksaltlösning, som kan kännas lenare för ögat. Man kan göra egen koksaltlösning genom att blanda ett kryddmått vanligt salt i en deciliter kokande vatten som sedan får svalna. Det är viktigt att inte ha för mycket salt i lösningen eftersom den då kan svida i ögonen. Lösningen ska bara användas när den är nygjord, eftersom gammal lösning alltid innebär risk för infektion.

På apotek kan man köpa ögonbad och ögonsköljningar som innehåller koksaltlösning. Ögonbad bör endast användas om man behöver skölja bort skräp eller farlig vätska som hamnat i ögonen. Om man "badar" irriterade eller torra ögon försvinner även det lilla slem som ögat självt har förmått producera. Då blir ögat ännu mer torrt och irriterat.

 

Blodutgjutning i ögat

Om en liten blodåder i ögat brister och man får en blodutgjutning under bindehinnan behövs i allmänhet ingen behandling. Utgjutningen försvinner, precis som ett blåmärke, på en till två veckor. Om man äter blodförtunnande medicin, till exempel Waran, uppstår sådana blödningar lättare. Då kan det finnas anledning att kontakta den läkare som skrivit ut medicinen för att kontrollera att man tar rätt dos.

 

Torra ögon

Om man har besvär med torra ögon kan man försöka undvika miljöer som gör besvären värre, till exempel drag, hög temperatur, torr luft och irriterande ämnen i luften. Om man arbetar mycket vid dator är det bra att inte ha bildskärmen för högt placerad. Det gör att man höjer blicken, vilket vidgar ögonspringan och gör att tårarna avdunstar snabbare. Det är bra att ha en bildskärm som är flimmerfri och har hög upplösning.

Vid besvär med torra ögon kan man använda ögondroppar, så kallat tårersättningsmedel, som kan köpas receptfritt. Om tårarnas kvalitet har försämrats så att de inte smörjer ögat kan tårflödet öka. Det behandlas med smörjande tårersättningsmedel. Personalen på apoteket kan ge råd.

 

Kontaktlinser

Om man har kontaktlinser och drabbas av ögonbesvär ska man omedelbart ta ut kontaktlinserna och rådfråga en optiker eller ögonläkare. Ofta räcker det att låta bli att använda kontaktlinserna under några dagar tills besvären gått över. Ibland kan ögondroppar eller salva med antibiotika behövas under några dagar. Har man kontaktlinser och drabbas av en infektion i ögat måste man byta till nya kontaktlinser för att undvika att få tillbaka infektionen.

 

Främmande föremål och ämnen i ögat

 

Skräp i ögat

Om man får skräp i ögat är det oftast enkelt att få ut skräpet genom några blinkningar. Om skräpet inte kommer ut kan man skölja ögat med rent vatten eller blinka under vatten några gånger.

Om man har skräp i ögat är det vanligt att det skaver när man blinkar. Om man inte ser något skräp på ögat när man tittar i en spegel kan det bero på att skräpet fastnat under ögonlocket. För att se det måste ögonlocket vändas.

 

Metall

Om man tror att man har fått metallskräp på hornhinnan och ser en liten mörk fläck i ögat bör man söka läkare så snart som möjligt, eftersom behandlingen är enklare om metallskräpet inte suttit så länge. Efter ett halvt dygn har man ofta en kraftig irritation av starkt retande järnsalter i ögat, vilket ger en kraftig värk. Då måste en läkare lägga en bedövning i ögat och skrapa eller slipa bort metallskräpet. Sedan brukar man få en mjuk salva i ögat och ibland även en svart lapp så att ljuset inte irriterar.

 

Glas- och mineralull

Fibrer av glas- eller mineralull måste tas ut en och en med pincett och bra förstoringsglas eller mikroskop av en läkare.

 

Frätande ämnen

Om man fått syra, lut eller andra frätande ämnen i ögat ska man genast skölja med stora mängder vatten eller annan neutral vätska, till exempel mjölk, under minst 15-20 minuter. Därefter bör ögat undersökas av läkare. Om det går ska man fortsätta att skölja ögat under färden till läkare. Lut kräver längre sköljning än syra.

 

Hål i ögats vägg – ögonperforation

Om man misstänker att det gått hål i ögats vägg ska man undersökas av ögonläkare så snart som möjligt. En eventuell flisa måste tas ut och det är stor risk för infektion inne i ögat. Risken för synnedsättning är stor om tillståndet inte behandlas.

 

Kraftigt ljus

 

Svetsblänk

Om man vet att man har drabbats av svetsblänk kan man behandla med lokalbedövande ögonsalva, Cincain ögonsalva 0,5 procent, som finns på apotek. Ögonsalvan är receptbelagd, men svetsare kan få köpa en dos ändå.

Om man fortfarande har ont efter tolv timmar bör man söka läkare. En ny dos ögonsalva ska inte läggas i utan läkarundersökning.

Ibland kan man behöva skydda ögonen från ljus under några dagar. Det kan även behövas andra läkemedel.

 

Snöblindhet

Snöblindhet lindras i mörker och går oftast över av sig självt på en eller ett par dagar. Besvären kan lindras med Oculentum Simplex. Mot värk kan man använda smärtstillande preparat som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon, Panodil eller Reliv.

Om man har besvär under flera dagar eller om synen försämrats bör man undersökas av läkare. I allmänhet är då hornhinnan svullen och matt. Behandlingen går ut på att skydda hornhinnan från ytterligare skada och underlätta läkningen.

 

Infektioner och inflammationer

 

Bindehinnekatarr

En bindehinnekatarr brukar gå över på några dagar utan annan behandling än att tvätta av ögonlocken och ögonfransarna med ljummet vatten. Vid långvariga besvär med kraftig irritation och varbildning kan man ha fått en bakterieinfektion. Då kan det vara bra att undersökas av en allmänläkare.

Behandlingen beror på hur stora besvären är. Ofta behandlas man med bakteriedödande ögondroppar och/eller salva. Ibland kan det behövas en mer noggrann undersökning, till exempel bakterieodling. Om man använder receptfri ögonsalva på egen hand är det mycket viktigt att följa råden på förpackningen och inte använda salvan för länge. Om besvären inte förbättras inom några dagar bör man söka läkare.

 

Inflammation i hornhinnan - keratit

Vid hornhinneinflammation brukar läkare undersöka hornhinnan med hjälp av en speciell färgning. De skadade delarna av hornhinnan framträder då med en annan färg än resten av ögat. Då kan läkaren lättare se hur stor ett sår eller en skada är.

Sår och infektioner eller inflammationer i hornhinnan ska undersökas och behandlas av distriktsläkare eller ögonläkare. Behandlingen kan till exempel bestå i att läkaren avlägsnar främmande föremål. Vid marginalkeratit, herpes och bältros behandlas man med medicin som skrivs ut av läkare, antingen i form av droppar eller salva i ögat eller som tabletter som tas via munnen.

 

Regnbågshinneinflammation - irit

Om man har besvär som tyder på regnbågshinneinflammation bör man undersökas och behandlas av en ögonspecialist. Om man först träffar en allmänläkare skriver denne en remiss. Man bör söka läkare så fort som möjligt, eftersom sjukdomen är enklare att behandla om behandlingen startar tidigt.

Läkaren undersöker om pupillen kan vidga sig fritt och om ögat är grumligt, något som talar för en inflammation. Behandlingen går ut på att pupillen vidgas med en speciell sorts ögondroppar. På det sättet undviker man att regnbågshinnan ”växer fast” i ögats lins. Man behandlas även under några veckor med kortisondroppar, som häver inflammationen.

 

Akut grön starr – akut glaukom

Om man har besvär som tyder på akut grön starr, akut glaukom, ska man undersökas och behandlas av en ögonspecialist så snart som möjligt.

Ögonläkaren mäter ögats tryck. En sätt är att först bedöva ögat med en ögondroppe och sedan försiktigt trycka en liten plastkon, som är fäst på en mätare, mot hornhinnan. Andra apparater använder en luftpuff som trycker in hornhinnan en aning. Kraften i luftpuffen trycker in hornhinnan mindre om ögats tryck är högt. Ingen av metoderna gör ont eller är särskilt obehaglig.

Vid behandling av akut grön starr får man läkemedel så att ögats tryck sänks till normala nivåer så fort som möjligt.

 

Allergi

Eftersom allergiska ögonbesvär ofta kommer tillsammans med andra besvär från andningsvägar och hud bör behandlingen planeras och inledas av läkare.

 

Besvär från ögonlocken

 

Inflammation i ögonlocksränderna - blefarit

När man har en inflammation i ögonlocksränderna räcker i allmänhet försiktig rentvättning med ljummet vatten och eventuellt ett tunt lager av någon receptfri, mjuk och len hudsalva på ögonlocken för att besvären ska gå över.

Om inflammationen beror på någon bakomliggande orsak måste denna orsak behandlas, annars kommer inflammationen tillbaka.

 

Vagel

En vagel går oftast tillbaka av sig själv eller spricker och tömmer sig av sig själv inom någon vecka. En liten knöl kan finnas kvar en tid, men den kräver ingen behandling.

 

Röda ögon / Fördjupning och länkar

Läs mer i 1177.se

Läs också om

Grön starr - trångvinkelglaukom
Grön starr - öppenvinkelglaukom
Sinnen - syn
Synnedsättning
Ögonundersökning

 


Läs frågor och svar i Svarsbanken
I avdelningen Fråga 1177.se finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, telefonsjuksköterskor och tandläkare som är knutna till 1177.se.
Svarsbanken och Fråga 1177.se

 

 

Röda ögon / Redaktion

Manusförfattare

Ragnar Asplund, docent i allmänmedicin, Forsknings- och utvecklingsenheten, Jämtlands läns landsting, Östersund

 

Faktagranskning

Roger Sidestam, läkare, specialist i ögonsjukdomar, ögonkliniken, Nyköpings lasarett.

 

Illustration

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

 

Allt innehåll är också bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen, den medicinske chefen och redaktionsrådet vid 1177.se.

Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen


 

Fördjupningsbilder

Röda ögon kan ha många olika orsaker. Det kan till exempel bero på miljöfaktorer och levnadsvanor, att en blodåder i ögat brister, att ögonen är torra, att man fått något föremål eller frätande ämne i ögat, att man utsatts för starkt ljus, en infektion eller inflammation, grön starr, att man är allergisk, besvär från ögonlocken.