|
|
Psoriasis / Översikt
|
Psoriasis är en hudsjukdom som ger röda hudfläckar som fjällar och ibland kliar. Orsaken är en inflammation i de övre hudlagren. För de flesta är besvären lindriga, men för vissa kan de bli så stora att det sociala livet påverkas. Sjukdomen går i skov vilket innebär att man i perioder kan ha små eller inga besvär alls, för att sedan ha perioder när utslagen blir värre.
Risken att få sjukdomen ökar om någon annan i familjen har psoriasis. Även om sjukdomen är ärftlig krävs det att något utlöser den, till exempel olika typer av infektioner, läkemedel eller psykisk stress.
Ungefär två till tre procent av befolkningen har psoriasis och den är lika vanlig bland män som kvinnor. | | Vanliga tecken på psoriasis är att man - får röda, fjällande fläckar på olika delar av kroppen
- blir röd i hudveck, till exempel ljumskar och armhålor
- får små gropar i naglarna.
| | Om man inte har så stora besvär kan det hjälpa att ta ett varmt bad eller basta så att hudflagorna på den fjällande huden faller av. Även salva eller kräm som innehåller till exempel salicylsyra eller karbamid kan göra att man blir av med fläckarna.
Om man har måttliga till svårare besvär behöver man regelbunden behandling, till exempel med receptbelagda krämer eller ljusbehandling. Även om man inte kan bli helt frisk från psoriasis brukar behandlingen kunna göra att besvären minskar. | | Om man får röda, torra och fjällande utslag som inte försvinner kan man kontakta en vårdcentral.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd om vart man ska vända sig. | |
Psoriasis / Vad händer i kroppen?
|
Psoriasis är en hudsjukdom som kan visa sig på många sätt. Det är vanligt att man får rodnade fjällande fläckar på armbågar, knän eller i hårbotten. Man kan också få liknande hudbesvär på andra delar av kroppen. Psoriasis smittar inte.
De flesta får ganska lindriga besvär, medan en del får svårare psoriasis. Även om psoriasis inte går att bota finns det många behandlingar som kan lindra eller göra så att hudbesvären försvinner under långa perioder.
| | Huden består av flera olika lager och har bland annat som uppgift att skydda kroppen mot ultraviolett strålning och bakterie- och virusangrepp. Huden hjälper även till att hålla rätt kroppstemperatur.
Det yttersta hudlagret kallas överhuden. Ytterst i överhuden ligger hornlagret, som består av döda hudceller. Underifrån bildas hela tiden nya hudceller som i jämn takt ersätter gamla celler som lossnar. Den här omsättningen av hudceller tar cirka sex-sju veckor.
De övriga hudlagren kallas läderhuden och underhuden. Huden
| Huden består av flera olika lager. | När man har psoriasis bildas cellerna i överhuden snabbare än vanligt. Ett normalt hornlager hinner inte bildas och cellerna lossnar inte längre en och en utan flagar av i stora sjok, man fjällar. Det beror på en inflammation i överhuden och i de yttersta delarna av läderhuden. Inflammationen ökar blodcirkulationen vilket gör att huden rodnar och blir varm.
Psoriasis kommer ofta i så kallade skov. Det innebär att man kan ha perioder med små eller inga besvär och perioder när sjukdomen blossar upp och hudutslagen blir större. | | Både arv och miljö har betydelse för om man får psoriasis eller inte. Exakt hur psoriasis ärvs är inte klarlagt men risken för att få sjukdomen ökar om någon annan i familjen har psoriasis. Här är några miljöfaktorer som kan utlösa och försämra besvären - infektioner som exempelvis halsfluss
- psykisk stress, som man kan drabbas av när man genomgår en skilsmässa, förlorar en nära anhörig eller blir av med sitt arbete
- vissa läkemedel som till exempel litium eller vissa blodtrycksmediciner
- alkohol
- rökning
- en skada i huden, av till exempel nötning eller efter en brännskada
- för lite sol och ibland även för mycket sol.
För de flesta bryter sjukdomen ut i 20-årsåldern eller i 40-50-årsåldern, men psoriasis kan bryta ut i alla åldrar.
| | Hur stora besvär man får skiljer sig från person till person. De flesta får en lindrig form av psoriasis och lider inte så mycket av sjukdomen. Men om sjukdomen bryter ut när man är ung eller om någon annan i familjen också har sjukdomen ökar risken för att man får något svårare besvär.
För vissa kan besvären vara så stora att de påverkar hela det sociala livet. Då är det viktigt att man både får behandling som lindrar och att man hittar ett sätt att leva med sjukdomen. Ett bra stöd kan man få av att prata med sin läkare eller annan vårdpersonal. Det finns även patientföreningar där man till exempel kan få tala med stödpersoner med egna erfarenheter av att leva med psoriasis. Det finns också särskilda föreningar för unga.
Ibland kan en svårare period av psoriasis gå över av sig själv medan man andra gånger behöver få behandling. För många räcker det att behandlas med avfjällande krämer och salvor. Om det inte hjälper kan man behöva läkemedel eller behandling med till exempel UV-ljus. Ung med psoriasis
| | Psoriasisartrit är en ledsjukdom man kan få om man har psoriasis. Psoriasisartrit bryter vanligen ut när man är 30-55 år och hudsymtomen kommer oftast före ledbesvären. Sjukdomen är lika vanlig hos kvinnor som hos män. Knappt en femtedel av alla psoriasisjuka får ledbesvär.
Läs mer om psoriasisartrit i kapitlet Fördjupning och länkar.
| |
Psoriasis / Symtom och diagnos
|
Om man har psoriasis får man ofta röda, fjällande fläckar på olika delar av kroppen. De kan klia till en början men klådan går vanligtvis över. Utslagen sitter oftast på armbågarna, knäna, underbenen, i hårbotten och på nedre delen av ryggen. Andra tecken kan vara att man blir röd i hudveck som ljumskar och armhålor eller får små gropar i naglarna.
Psoriasis kommer ofta i så kallade skov. Det innebär att man kan ha perioder med små eller inga utslag varvat med perioder när sjukdomen blossar upp och ger större hudutslag.
Läkaren undersöker utslagen
En läkare kan ofta avgöra om man har psoriasis genom en enkel undersökning. Läkaren brukar undersöka hela kroppen för att se om hudutslagen sitter på de, för psoriasis, typiska ställena. För att se hur huden ser ut under utslagen brukar läkaren skrapa lite lätt på utslagen för att fjällen ska lossna. Om man har psoriasis är ytan där fjällen suttit ljust rödaktig och ibland syns också små punktformiga blödningar.
Hos läkaren får man berätta om när och var besvären visar sig och om psoriasis finns i släkten, eftersom sjukdomen är ärftlig.
Ofta kan läkaren se direkt att det är psoriasis, men ibland behövs ett prov tas från huden för att läkaren ska vara säker. | Om man har psoriasis får man ofta röda, fjällande fläckar. | Eftersom psoriasis kan orsakas av så många olika faktorer skiljer sig symtomen från person till person. Det finns många olika former av psoriasis:
- plack-psoriasis
- guttat psoriasis
- invers psoriasis
- nagelpsoriasis
| | Den vanligaste formen av psoriasis visar sig som runda tre till tio centimeter stora fjällande utslag, så kallade plack, och sjukdomen kallas därför plack-psoriasis. Hudbesvären kan sitta var som helst på hela kroppen, men drabbar speciellt armbågarna, knäna, nedre delen av ryggen och hårbotten. Plack-psoriasis sitter oftast symmetriskt, på båda sidor av kroppen, till exempel på samma ställe på både höger och vänster armbåge. Det är vanligt att utslagen sätter sig i ärr eller sår. När utslagen är nya kan det klia.
Guttat psoriasis
De som får psoriasis under puberteten har ofta prickar stora som droppar på huden, så kallad guttat psoriasis. Denna form bryter ofta ut i samband med halsfluss och man får ofta utslag över stora delar av kroppen. Efter några månader kan besvären försvinna, men det är nästan lika vanligt att guttat psoriasis övergår i plack-psoriasis. | Plack-psoriasis sitter ofta i ryggens nedre del. | Invers psoriasis kallas den form där man har rodnande utslag med en glansig yta i hudvecken. Vanliga ställen där man kan få invers psoriasis är i ljumskarna, armhålorna, naveln och under brösten. Speciellt för invers psoriasis är också att man fjällar lite i förhållande till andra former av psoriasis. | | Ibland är hudbesvären begränsade till vissa ställen på kroppen och det stället har då gett namn åt psoriasisformen. Typiskt för till exempel nagelpsoriasis är att man får runda gropar i naglarnas ovansidor och att naglarna ibland lossnar längst ut på fingerspetsen.
Läs mer om olika former av psoriasis i kapitlet Fördjupning och länkar.
| |
Psoriasis / Vård och behandling
|
Om man får röda, torra och fjällande utslag som inte försvinner ska man ta kontakt med en läkare på vårdcentralen eller en hudläkare för att få reda på vad de beror på och vilken hjälp det finns att få. | | Om man har måttliga eller svårare besvär av sin psoriasis behöver man ofta regelbunden behandling, till exempel - bad eller hudkräm mot fjällande hud
- receptbelagda salvor och krämer som innehåller kortison eller D-vitaminliknande ämnen
- ljusbehandling
- en kombination av ljusbehandling och tabletter, så kallad PUVA-behandling
- läkemedel i tablett- eller sprutform
- så kallad Buckybehandling (kallas även mjukröntgen)
- klimatvård utomlands.
Det är vanligt att man får pröva en sorts behandling i taget för att se om just den behandlingen hjälper. Oftast börjar man med kräm eller salva. Om inte de är tillräckligt effektiva får man kanske pröva ljusbehandling. Om man tar tabletter eller sprutor med olika läkemedel påverkar det hela kroppen och är effektivare, men nackdelen är att de kan ge mer omfattande biverkningar.
För att undvika de eventuella biverkningar man kan få av att under en lång tid behandlas med en och samma metod kan man behöva variera mellan olika behandlingsformer. | | Den enklaste behandlingen är att bada bastu eller att bada i badkar under 20-30 minuter. Då lossnar flagor från hornlagret som tunnas ut och inflammationen i huden dämpas. Badet gör också att huden blir lättare att smörja in och mer mottaglig för ljusbehandling.
Man kan även få bort fjällande hudavlagringar genom att smörja med ett tjockt lager av kräm eller salva regelbundet flera gånger i veckan. Bra krämer och salvor innehåller till exempel salicylsyra eller karbamid. Om man har lindrig psoriasis kan det räcka med att bada och smörja in sig med receptfria krämer regelbundet. | | Om man har besvär över stora delar av kroppen eller om utslagen sitter väl synliga vill man kanske behandla sin psoriasis mer effektivt. De krämer och salvor som då används innehåller vanligen något av följande läkemedel: - Kortison. Starka kortisonkrämer eller -salvor verkar snabbt och missfärgar inte huden. Men efter behandlingen återkommer utslagen efter bara ett par veckor och om man använder krämerna eller salvorna under flera år kan de göra huden tunn. Svaga kortisonkrämer gör vanligtvis ingen nytta när man har psoriasis.
- D-vitaminliknande ämnen. Det tar lite längre tid innan de ger effekt än kortisonläkemedel, men å andra sidan har de få biverkningar och gör inte huden tunnare när de används under en längre tid. Ett basläkemedel.
- Stenkolstjära eller ditranol. Krämerna verkar långsamt och under behandlingtiden kan de ställen som behandlas missfärgas. Efter behandlingen, som kan ta mellan ett par veckor och någon månad, försvinner missfärgningen inom ett par veckor. Fördelen med läkemedlen är att den besvärsfria tiden efter behandlingen är några månader lång.
Det är vanligt att man antingen använder en kräm med stark kortison eller en kräm som innehåller D-vitamin och kortison i samma tub. Till hårbotten används ofta ett avfjällande mjällschampo eller en lösning som innehåller kortison.
För att lindra besvären behöver man regelbunden behandling under flera veckor. Bad några gånger i veckan i kombination med att man smörjer in sig varje dag med en effektiv kräm eller salva är en ganska enkel behandling och som påverkar vardagslivet så lite som möjligt. | | Ett komplement till bad, krämer och salvor är ljusbehandling som dämpar inflammationen. Behandlingen görs i ljuskabiner med ultraviolett ljus, UVB-ljus, i serier på ungefär 25 behandlingar och då helst tre till fyra gånger i veckan. Man börjar med cirka 20-30 sekunder i ljuskabinen och vid seriens slut är man uppe i omkring fyra minuter. Helst bör man fjälla av huden med bad eller smörjning före ljusbehandlingen för att göra den effektivare. Kombineras receptbelagda krämer eller salvor med ljus skyndar det på läkningen och man behöver färre ljusbehandlingar.
Eftersom långa behandlingstider med UVB-ljus kan öka risken för hudcancer får man inte fler än två behandlingserier per år och inte fler än cirka 20-30 serier sammanlagt. Man kan få ljusbehandling på alla hudkliniker, en del vårdcentraler och på Psoriasisförbundets behandlingsanläggningar. Även barn och gravida kan få behandling med krämer och salvor som innehåller kortison och D-vitaminliknande ämnen i kombination med UVB. | | Hjälper inte UVB-behandlingen kan man få behandling som kombinerar mer långvågigt UV-ljus, UVA-ljus, och läkemedel, så kallade psoralener. Läkemedlet gör huden mer känslig för ljus och ökar därmed ljusets läkande effekt på psoriasis. Behandlingsformen kallas PUVA och läkemedlet kan fås antingen i tablettform eller upplöst i badvattnet. PUVA-behandlingen får man på hudkliniker.
Man kan bli illamående av tabletterna, men det går över till dagen efter man tagit dem. När man behandlats många gånger med höga ljusdoser kan det hända att huden åldras i förtid. Risken för hudcancer ökar något jämfört med vanlig ljusbehandling. Därför får man sällan mer än ungefär 200 behandlingar.
Barn och ungdomar behandlas sällan med PUVA. Gravida kvinnor bör undvika kombinationen UVA-ljus och psoralen i tablettform och i stället få psoralen som är löst i badvattnet. | | Om man inte har blivit bättre av behandlingar som påverkar huden utifrån kan man pröva att ta tabletter. Tablettbehandlingen är ofta enklare och effektivare. De läkemedel som används är - metotrexat
- acitretin
- ciklosporin.
| | Metotrexat är det vanligaste läkemedlet som man kan ta i tablettform. Det är ett cellhämmande läkemedel som man tar i låg dos, oftast två till sex tabletter i veckan, och som dämpar inflammationen. Läkemedlet har använts mot psoriasis i många år. En biverkning som kan förekomma är att levern påverkas. Genom att man regelbundet tar blodprov brukar man kunna undvika biverkningar.
Metotrexat kan orsaka missbildningar hos foster. Därför bör man använda säkra preventivmedel under behandlingen, det gäller både män och kvinnor, och man ska sluta ta medicinen tre månader före en planerad graviditet. Man ska även undvika läkemedlet när man ammar. | | Acitretin har utvecklats från A-vitamin och dämpar i första hand celltillväxten men ser också till att cellerna i överhuden får växa klart och därmed minskar fjällningen. Om läkemedlet kombineras med krämer, salvor och ljusbehandling blir behandlingen mer effektiv. Halten blodfetter ökar en aning när man tar acitretin och behöver kontrolleras under behandlingstiden. Acitretin kan ge fosterskador och ska därför inte användas av kvinnor under 40 år. Acitretin är det verksamma ämnet i Neotigason. | | Ciklosporin brukar oftast användas i samband med organtransplantationer. Det används även vid psoriasis och minskar inflammationen i huden snabbt och fjällningen avtar. Samtidigt som ciklosporin är ett effektivt läkemedel för korttidsbehandling används det inte ofta för långtidsbehandling eftersom det kan ge mycket kraftiga biverkningar.
Man kan bland annat få högt blodtryck och njurarnas funktion kan bli sämre. För att undvika de biverkningarna behöver man regelbundet kontrollera njurarnas funktion och mäta blodtrycket.
Man bör undvika ciklosporin när man är gravid. Men man kan ändå få det i vissa fall om det är viktigt att få immundämpande behandling. Man bör alltid rådgöra med sin läkare inför en planerad graviditet.
Läkemedlet används oftast när psoriasissjukdomen plötsligt försämras kraftigt och man tar det då i perioder på tre till sex månader. Ciklosporin är det verksamma ämnet i Sandimmun Neoral. | | Vid inflammationssjukdomar som till exempel ledgångsreumatism kan sjukdomens aktivitet dämpas genom läkemedel som kallas TNF-alfa-hämmare. De här läkemedlen kan också hjälpa när man har psoriasis. Effekten varierar från person till person beroende på vilken typ av psoriasis man har.
I dag finns fyra TNF-alfa-hämmare registrerade i Sverige. De flesta kan bli hjälpta av läkemedlen och under en tid nästan helt besvärsfria. Läkemedlen får man direkt i blodet med en spruta eller dropp. En biverkning är att läkemedlen kan medföra att man blir känsligare för infektioner. Behandlingen är dyr och relativt ny i Sverige. | | Om man har psoriasis i hårbotten kan man behandlas med mjukröntgen, så kallad Buckybehandling. Man blir då behandlad med svag röntgenstrålning och det är bara det yttersta hudlagret som påverkas. Metoden kan även användas om man har svårbehandlad psoriasis på små hudytor på andra delar av kroppen, till exempel på öronen eller i underlivet. Man får behandling på hudklinik en gång i veckan i sex veckor, men man får sällan behandling i mer än sammanlagt åtta sexveckorsperioder. | | Vanligt solljus har oftast en läkande verkan på psoriasis eftersom det dämpar inflammationen och den alltför snabba tillväxten av celler i huden. Klimatvård innebär att man vistas cirka tre veckor i ett varmt och soligt klimat för att ge huden en naturlig ljusbehandling. Klimatvård – rehabilitering utomlands
| | Om man inte har så stora besvär finns det mycket man kan göra för att lindra hudutslagen. Ibland kan besvären till och med försvinna för en tid. Enkla tips är att ta ett varmt bad eller basta så att hudflagorna på den fjällande huden faller av. Man kan också bli av med fjällande fläckar i hårbotten och på huden med hjälp av salva eller kräm som innehåller till exempel salicylsyra. Har man psoriasis på fötterna kan ett fotbad då och då vara bra i kombination med en fet salva eller kräm. | | Om man har psoriasis som är så svår att både livskvalitet och arbetsförmåga påverkas bör man be om att få en remiss till en hudläkare för att få så bra behandling som möjligt. På hudklininker finns det läkare och sjuksköterskor som har stor erfarenhet av att behandla svåra besvär av olika hudsjukdomar. | | Det kan ta lång tid att vänja sig vid att man har psoriasis och sjukdomsbeskedet kan göra att man går in i en livskris. Men man brukar komma igenom krisen och acceptera att man har en kronisk sjukdom som man måste lära sig att leva med. Så småningom kommer man att kunna ha ett bra liv trots sjukdomen.
Det är viktigt att man ser till att få vägledning och svar på alla de frågor som dyker upp allt eftersom. Om man har psoriasis är det viktigt att ha regelbunden kontakt med sjukvårdspersonal som har specialkunskaper om sjukdomen. | |
Psoriasis / Fördjupning och länkar
|
Psoriasisartrit kallas den inflammatoriska led- och ryggsjukdom som psoriasissjuka kan få. Man kan då få behandling av läkare på vårdcentral och vid svårare besvär få hjälp av en reumatolog, det vill säga en läkare som är specialist på reumatiska sjukdomar. Man behandlas först med läkemedel som tillhör gruppen coxhämmare, sedan metotrexat och även biologiska läkemedel. Sjukdomen kan visa sig på lite olika sätt och man kan till exempel ha en lindrig inflammation i någon enstaka led eller en svår ledsjukdom i ett flertal leder.
Pustulosis palmo-plantaris, PPP, innebär att man får återkommande varblåsor i handflatorna eller i hålfötterna. Sjukdomen beskrivs ibland som en variant av psoriasis, men det är en egen sjukdom. Däremot händer det att man får psoriasis och PPP samtidigt. PPP är vanligast hos medelålders kvinnor och drabbar nästan enbart rökare. | | Erytrodermisk psoriasis är ganska ovanlig och innebär att psoriasisutslagen är spridda över nästan hela kroppen. Det är ett allvarligt tillstånd som kan ge bland annat feber och frossa och hjärtklappning. Om man har den formen av psoriasis behöver man oftast läggas in på hudklinik för att få vård.
En sällsynt men allvarlig form av psoriasis är pustulär psoriasis, som innebär att man får många små varblåsor på huden. Om varblåsorna är spridda över stora delar av kroppen får man feber och ofta också ont i lederna. Ibland tappar man både hår och naglar. Har man pustulär psoriasis brukar man få behandling på sjukhus. | | Huden
Klimatvård – rehabilitering utomlands
| | | |
Ung med psoriasis är en fristående ungdomsorganisation för ungdomar mellan 7-30 år med sjukdomen psoriasis och psoriasisartrit. www.ungmedpsoriasis.se
| |
Läs frågor och svar i Svarsbanken
I avdelningen Fråga 1177.se finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, telefonsjuksköterskor och tandläkare som är knutna till 1177.se.
Svarsbanken och Fråga 1177.se
| |
| |
Psoriasis / Redaktion
|
Ove Bäck, läkare, professor, hudkliniken, Lunds Universitetssjukhus. | | Marcus Schmitt-Egenolf, läkare, hudkliniken, Norrlands Universitetssjukhus.
Foto
Niels Veien, specialist i hudsjukdomar, Ålborg, Danmark. | | Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge
| |
Allt innehåll är också bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen, den medicinske chefen och redaktionsrådet vid 1177.se.
Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen
| |
Fördjupningsbilder |
 |
Huden består av överhuden, läderhuden och underhuden.
Överhuden är den del som man ser. De yttersta cellagren i överhuden kalas hornlager och består av döda och förhornade celler. det gör att huden är motståndskraftig mot frätande ämnen och nötning.
I läderhuden finns gott om blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur.
Underhuden innehåller många fettceller som är värmeisolerande och stötdämpande. | |
|
 |
| |
|
 |
| |
|
|
