|
|
Hiv och aids / Översikt
|
Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar är viktiga för immunförsvaret. Om man inte får behandling bryts immunförsvaret bit för bit ner och man får aids, acquired immune deficiency syndrome.
Hiv och aids är spritt till alla världens länder, men vanligast är smittan i Afrika, söder om Sahara.
Hivsmitta kan överföras med blod, bröstmjölk, sperma och slidsekret. Sannolikheten att smittas är störst vid oskyddade vaginala och anala samlag, men man kan också bli smittad genom munsex. Smittan kan också överföras om missbrukare delar spruta eller genom blodtransfusioner med smittat blod.
Det är ingen risk att smitta någon med hiv eller aids genom vanliga sociala kontakter eller genom kramar eller kyssar.
Hivsmitta är livslång, men kan behandlas med läkemedel. Om man inte får behandling försämras immunförsvaret successivt så att man till slut får aids.
| | Två till tre veckor efter att man smittats brukar man få symtom som - feber
- ont i halsen
- värk i kroppen
- svullna och ömma lymfkörtlar
- diarré
- muskelvärk
- huvudvärk
- ljusröda oregelbundna utslag på ryggen, bröstkorgen och ansiktet.
Dessa symtom försvinner av sig själv efter en eller två veckor. Efter en längre tid, ofta flera år, visar sig de första tecknen på ett försvagat immunförsvar med symtom som - bältros
- mjälleksem i ansiktet
- svamp i munnen.
Om immunförsvaret försämras ytterligare får man olika infektioner och tumörer, det vill säga aids.
| | Hiv behandlas med en kombination av läkemedel för att behandlingen ska ha god verkan.
Man måste ta sina hiv-läkemedel regelbundet. Behandlingen behöver pågå resten av livet. | | Man ska kontakta en vårdcentral, infektionsklinik eller klinik för hud- och könssjukdomar för att testa sig om man tror att man har blivit smittad av hiv.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd. | |
Hiv och aids / Vad händer i kroppen?
|
Hiv står för humant immunbristvirus. Om man smittas med hiv infekteras och förstörs en särskild typ av vita blodkroppar som spelar en viktig roll i immunförsvaret. I takt med att de vita blodkropparna infekteras och förstörs blir immunförsvaret allt sämre. Om man inte behandlas för hiv bryts immunförsvaret ner och man får aids.
Aids, acquired immune deficiency syndrome, är ett samlingsnamn för olika infektioner och tumörer som kan utvecklas om man har en obehandlad hiv-infektion.
Det finns idag effektiv hiv-behandling som stoppar virusförökningen och förhindrar sjukdomen från att utvecklas. Även om aids har hunnit bryta ut går det att få behandling som är effektiv. | | Det finns två typer av hiv: hiv-1 och hiv-2. Hiv-1 är vanligast och är den typ som vanligen menas då man pratar om hiv. Hiv-2 förekommer relativt begränsat i Västafrika, medan det finns människor som bär på hiv-1 i hela världen. Hiv-2 smittar inte lika lätt som hiv-1. Man råkar inte heller ut för infektioner i samma utsträckning om man har hiv-2 jämfört med om man har hiv-1. | | Hiv kan överföras med blod, bröstmjölk, sperma och slidsekret. Vid sexuella kontakter är sannolikheten störst att bli smittad om man får hiv-infekterad sperma i slidan eller i ändtarmen. De flesta män och kvinnor som får hiv har smittats vid anala eller vaginala samlag utan kondom. Man kan också bli smittad genom oralsex, men risken är betydligt mindre än vid analsex och vaginala samlag.
Hiv kan överföras med blod, till exempel mellan missbrukare som delar sprutor eller vid blodtransfusioner. Därför hiv-testas allt blod som används i sjukvården i Sverige.
Smittan kan överföras till barnet under graviditetens sista veckor eller under förlossningen. Barnet kan också smittas genom bröstmjölken. Enligt smittskyddslagen får man inte amma sitt barn om man har hiv. Med modern behandling är sannolikheten för smitta från en hiv-infekterad mamma till hennes barn mycket liten. | | Det är ingen risk att smitta någon med hiv eller aids genom vanliga sociala kontakter. Om man är hiv-smittad kan man till exempel inte smitta om man tar i, kramar eller kysser en person. Man smittar inte heller om man använder samma handduk eller kaffemugg. Hiv sprids inte genom luften eller genom insekter. | | Det är viktigt att testa sig om man misstänker att man kan ha smittats med hiv. Man har ofta inga symtom de första åren efter att man har blivit smittad utan känner sig helt frisk.
Man kan bli hiv-testad gratis och anonymt på till exempel infektionskliniker, vårdcentraler eller på kliniker för hud- och könssjukdomar.
Hur lång tid det tar innan man blir sjuk efter att ha smittats med hiv varierar från person till person. Vissa blir sjuka efter något år, medan det för andra kan dröja mer än femton år. I genomsnitt är det ungefär tio år efter smittotillfället som man blir sjuk. | | Kondom ger ett bra skydd mot hiv eller aids när man har penetrerande vaginala och anala samlag. Det är också bra att skydda sig genom att använda kondom om man ska ha munsex. | | I dag har det kommit hiv-behandlingar som kan förhindra att man blir sjuk av hiv-infektionen och utvecklar aids. Även om man hunnit utveckla aids är chanserna goda att läkemedel kan stoppa eller vända sjukdomsförloppet. | | Omkring 33 miljoner människor är för närvarande smittade. Hiv-epidemin har nått alla jordens länder men olika regioner har drabbats olika mycket. De fattigaste länderna är värst drabbade av hiv. De flesta som har smittats av hiv bor i Afrika, söder om Sahara.
För närvarande lever ungefär 4500 personer i Sverige med känd hiv-infektion. | |
Hiv och aids / Symtom och diagnos
|
Ungefär två till tre veckor efter att man har smittats med hiv utvecklas ofta en så kallad primär hiv-infektion. Då kan man till exempel få feber, ont i halsen, värk i kroppen och svullna, ömma lymfkörtlar. Ljusröda, oregelbundna utslag kan dyka upp på ryggen och bröstkorgen, och ibland också i ansiktet, på armarna och benen. Man kan få sår i munhålan och på könsorganen. Diarré, muskelvärk och huvudvärk är andra vanliga besvär vid en primär hiv-infektion.
Symtomen vid den primära hiv-infektionen försvinner av sig själv, oftast efter en eller två veckor. Därefter följer en period när man är helt fri från symtom. Då känner man sig oftast helt frisk. Efter en längre tid, som ofta kan vara flera år, kan de första tecknen på ett försvagat immunförsvar komma. Det kan visa sig som bältros, mjälleksem i ansiktet eller svamp i munnen. Ju mer immunförsvaret försämras desto större är risken att man får olika infektioner och tumörer, det vill säga aids. | | När man ska hiv-testas får man lämna ett blodprov. På ett laboratorium undersöks om blodet innehåller antikroppar mot hiv. Om det första provet är positivt, det vill säga visar att man är hiv-infekterad, får man alltid lämna ytterligare ett blodprov för att utesluta att prover har förväxlats eller visar felaktigt resultat. Det är mycket ovanligt men händer i enstaka fall.
Om ett prov tas inom tre veckor efter att man utsatt sig för smittrisk kan provet inte alltid upptäcka hiv även om man faktiskt är smittad. Om man har tagit ett prov tidigt och detta inte visat hiv-infektion bör ett nytt prov tas ungefär tre månader efter det möjliga smittillfället. | | Om man har en hiv-infektion som inte behandlas, försvagas immunförsvaret. Efter en relativt lång period då man känner sig frisk, vanligen flera år, kan en hiv-infektion yttra sig som till exempel trötthet, nattliga svettningar, mjälleksem, svampinfektion i munnen eller bältros.
Så småningom kan aids utvecklas. Man kan till exempel drabbas av kraftiga och väldigt svåra infektioner med bakterier, svampar eller parasiter. Den här typen av infektioner är mycket ovanliga hos personer som inte har aids. | | Aids är ett samlingsnamn på olika infektioner och tumörer som kan bryta ut om immunförsvaret har försvagats av hiv. Några exempel på sådana är:
- pneumocystis lunginflammation, PCP
- tuberkulos
- infektion med tuberkulosliknande bakterier
- jästsvampsinfektion i matstrupen
- hjärnhinneinflammation av svamp
- hjärninfektion med parasit, toxoplasma
- virusinfektion i ögats näthinna, CMV
- en typ av hudtumör, Kaposis sarkom
- cancer från lymfvävnad, lymfom
- cancer i livmoderhalsen.
Man kan också få diagnosen aids om man har smittats med hiv och ofrivilligt börjar gå ner mycket i vikt och har långdragna perioder med feber. Det brukar kallas wasting syndrome eller slim disease. | | Att få veta att man har en hiv-infektion är omstörtande. Livet vänds upp och ner, och man kan ha svårt att ta till sig beskedet. Man kan behöva få det upprepat flera gånger innan man förstår innebörden.
Om man har smittats av hiv har man regelbunden kontakt med en infektionsklinik på ett sjukhus. Där finns en vårdgrupp som kan ge stöd. Man har kontakt med en läkare, sjuksköterska och kurator och om man vill kan man träffa en psykolog eller psykiater. Det kan vara bra att ha med sig en nära anhörig eller god vän de första besöken.
När man får reda på att man är smittad med hiv går man ofta igenom en period av besvikelse, ångest och sorg. Efter en tid kan man vanligen anpassa sig till situationen och lära sig att leva med sjukdomen. Man kan ofta fortsätta att leva sitt liv som innan sjukdomen med arbete, vänner och relationer. Om man har en ny partner som man vill ha sex med är man är enligt smittskyddslagen skyldig att berätta för den nya partnern att man är hiv-smittad. Man är också skyldig att se till att kondom används om man har samlag. | | När man drabbas av hiv kan det ta tid att acceptera att man har en allvarlig sjukdom. Nya mediciner mot hiv förlänger livet, men fortfarande finns ingen bot. Att leva med ovissheten och möta omgivningens rädslor kan vara svårt. Det finns fortfarande mycket fördomar kring hiv eller aids och ibland kan det vara svårt att tala om för sina vänner och släktingar att man är hiv-infekterad.
Vill man ha stöd och rådgivning kan man vända sig till organisationen HIV-Sverige som erbjuder personliga samtal för hiv-smittade och anhöriga till smittade. Rådgivningen är kostnadsfri och sker under tystnadsplikt. Man kan beställa tid på telefon eller e-post. | |
Hiv och aids / Vård och behandling
|
Under de senaste tio åren har behandlingen mot hiv utvecklats och förbättrats. Det har gjort att man i dag har goda chanser att slippa att insjukna i aids eller att dö av sjukdomen.
Man ska helst få behandling innan infektioner eller aids har hunnit utvecklas eller innan alltför många så kallade CD4-celler, en typ av vita blodkroppar, har förstörts av hiv.
Om man är smittad med hiv får man lämna blodprov regelbundet för att läkarna ska kunna se hur aktivt viruset är i kroppen och hur påverkat immunförsvaret är. I blodproverna mäts bland annat CD4-celler, som också kallas T-hjälparceller. | | Hiv måste behandlas med en kombination av flera olika läkemedel för att behandlingen ska ha någon verkan. För närvarande finns det drygt 20 olika mediciner ur sex olika läkemedelsgrupper mot hiv:
- nukleosidanaloger, NRTI
- icke-nukleosider, NNRTI
- proteashämmare
- fusionshämmare
- co-receptorhämmare
- integrashämmare.
De sex läkemedelsgrupperna angriper hiv på olika sätt. Man får ofta en kombination av två NRTI tillsammans med antingen NNRTI eller så kallade proteashämmare. Andra kombinationer används bland annat när viruset är motståndskraftigt.
Om behandlingen är otillräcklig kan viruset fortsätta att föröka sig och riskerar då att bli motståndskraftigt mot läkemedlet. Det kallas också resistens. Om viruset blir resistent mot ett läkemedel kan det också bli resistent mot andra läkemedel i samma läkemedelsgrupp, så kallad korsresistens. Korsresistens innebär att om viruset är motståndskraftigt mot en medicin, så är det samtidigt motståndskraftigt mot andra läkemedel som verkar på samma sätt. | | En hiv-behandling är mycket effektiv men känslig. För att behandlingen ska hjälpa måste man ta läkemedlet regelbundet. Om man missar några få doser finns risk att mängden läkemedel i kroppen blir så låg att viruset får chans att föröka sig igen. Om man under en tid har för låg mängd läkemedel i kroppen, är risken stor att den andel av virusgruppen som är motståndskraftig mot medicinen finns kvar.
Det är vanligt att hiv är korsresistent, det vill säga motståndskraftigt mot andra mediciner som verkar på samma sätt som det läkemedel som viruset redan blivit motståndskraftigt mot. Korsresistens kan därför göra det svårt att hitta en annan effektiv behandling. | | När man använder flera läkemedel samtidigt kan de påverka varandra och leda till en så kallad interaktion. Många hiv-läkemedel påverkar andra mediciner. Om man använder dem samtidigt kan det antingen leda till att hiv-medicinerna påverkas, eller tvärtom att de andra läkemedlen påverkas. Receptfria läkemedel och naturläkemedel kan också påverka hiv-läkemedlen. Därför bör man alltid rådfråga den läkare som ansvarar för hiv-behandlingen innan man påbörjar eller ändrar en medicinering. | | Det är vanligt att man får lättare biverkningar av medicinerna som används vid hiv-smitta, till exempel illamående och diarré. Biverkningarna är ofta värst i början av behandlingen men om de inte går över kan man ibland behöva byta läkemedel. Andra biverkningar, till exempel mardrömmar, yrsel, påverkan på benmärg och blod, kan också göra att man behöver byta medicin. Vissa läkemedel kan ge biverkningar på kroppen efter lite längre tids användning. Man kan till exempel gå ner i vikt, nerver och muskler kan påverkas, man kan få höjda blodfetter, diabetes och risken för hjärt- och kärlsjukdomar kan i vissa fall öka.
Även om biverkningarna kan vara svåra, är hiv-läkemedlen ofta direkt livräddande. | | Även om aids har hunnit bryta ut är oftast hiv-behandlingen effektiv. Dessutom behandlas de infektioner och eventuella tumörer som man har fått. | | I dag finns det effektiva läkemedel mot hiv som stoppar infektioner och förhindrar sjukdomen från att utvecklas. Man får ofta börja medicinera innan de första symtomen på aids har hunnit visa sig. Om man sköter sin hiv-behandling så kan man leva ett vanligt liv med till exempel arbete, studier och familj. Det går att ha sex med en ny partner, även om det finns vissa förhållningsregler i Smittskyddslagen som man måste följa. Dels måste man använda kondom när man har sex. Dessutom ska man berätta för sin nya partner att man är hiv-smittad innan man har sex. Att ha sex med någon utan att ha berättat att man har hiv är straffbart, och det gäller även om man använder kondom. Smittskyddsinstitutet
| | Det är möjligt att skaffa egna barn om man sköter sin hiv-behandling noggrant. De nya medicinerna har minskat risken för att en hiv-smittad kvinna ska smitta sitt barn under graviditeten. Sedan 1999 har över 250 barn till hiv-infekterade mammor fötts i Sverige och inget av barnen har smittats när mamman och barnet har fått behandling.
Risken för att viruset ska överföras till barnet är störst vid förlossningen. För att minska risken så mycket som möjligt ges hiv-läkemedel till mamman och det nyfödda barnet, och oftast föds barnet med planerat kejsarsnitt. Eftersom viruset också kan föras över med bröstmjölk ska man inte amma sitt barn om man är hiv-smittad.
När mamman är hiv-infekterad behandlas barnet med medicin i cirka fyra veckor efter födseln, och prover kan tas för att se om barnet är smittat redan när det är mellan en och tre månader gammalt. Antikroppar mot hiv som förts över från mamman innan födelsen finns ofta kvar i barnets blod i upp till arton månader efter födseln, men det betyder inte att barnet är smittat med hiv. Blodprover tas därför också tills barnet är arton månader, eller tills antikropparna försvunnit.
Med så kallad spermatvätt är det möjligt för en hiv-infekterad man att skaffa barn. Den blivande pappan kan inte direkt överföra smitta till barnet eftersom sädesceller inte kan vara infekterade med hiv. Smittan måste gå via mamman till barnet. Vid en spermatvätt tvättas mannens sädesvätska ren från viruset, som sitter i sädesvätskan och inte i sädescellerna. 2004 föddes det första barnet i Sverige som kommit till genom att pappans sperma tvättats ren från hiv-virus. | |
Hiv och aids / Fördjupning och länkar
|
Läs frågor och svar i Svarsbanken
I avdelningen Fråga 1177.se finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, telefonsjuksköterskor och tandläkare som är knutna till 1177.se.
Svarsbanken och Fråga 1177.se
| | UMO.se är en webbplats för dig mellan 13 och 25 år med information om sex, hälsa och relationer. Det finns även möjlighet att anonymt ställa en fråga och få ett personligt svar av personal från en ungdomsmottagning i landet.
Hiv/aids
Jocke lever med hiv
Skydd mot könssjukdomar
| | Tjurbergsgatan 29
118 56 Stockholm
tel 08-714 54 10
info@hiv-sverige.se
www.hiv-sverige.se
| | Noaks Ark
Eriksbergsgatan 46
114 30 Stockholm
08-700 46 00 Noaks Ark
| | Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL
Sveavägen 57-59
101 26 Stockholm
08-501 62 900 forbund@rfsl.se
www.rfsl.se
| | På smittskyddsinstitutet kan man läsa mer om HIV och se aktuell statistik över smittsamma sjukdomar.
www.smittskyddsinstitutet.se
| | På RAV kan man läsa om svenska rekommendationer för behandling av bland annat HIV. www.rav.nu
| | En sida på engelska från University of California San Francisco, UCSF, med bland annat en lärobok, ”knowledge base”, som mer detaljerat tar upp olika aspekter på HIV. www.hivinsite.ucsf.edu
| | En rad förhållningsregler gäller enligt smittskyddslagen. Smittskyddslagen
| | Patientinformation och förhållningsregler. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. Smittskyddsläkarföreningen
| |
| |
| |
| |
Hiv och aids / Redaktion
|
Magnus Gisslén, överläkare, infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg | | PehrOlov Pehrson, överläkare, infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Allt innehåll är också bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen, den medicinske chefen och redaktionsrådet vid 1177.se.
Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen
| |
|
