|
|
Diarré hos barn / Översikt
|
Upprepade lösa avföringar kallas för diarré. Oftast beror diarré hos barn på vanlig magsjuka som kommer snabbt och som smittar lätt. Barnet har då också ofta kräkningar, och ibland feber. Diarréerna kan pågå i en vecka medan kräkningarna brukar upphöra redan inom ett dygn.
Diarréerna kan också bero på till exempel för lite fett eller för mycket fibrer i maten, eller på att barnet äter antibiotika som gör magen orolig. Ibland kan det bero på att barnet ätit något det inte tål och får en allergisk reaktion, och då kan barnet också få andra symtom som till exempel hudutslag.
Barn som förlorar mycket vätska på grund av kräkningar eller diarréer kan få vätskebrist, vilket kan bli allvarligt. Barn under sex månader är särskilt känsliga. | | Det är viktigt med dryck redan från allra första början av en magsjuka. Om barnet ammas kan man fortsätta med det, men dela upp det på små täta mål. Barn som inte ammas kan få vätskeersättning som man kan köpa på apotek.
Om barn som är mellan sex månader och tre år mår bra men har långvariga lösa avföringar kan det hjälpa att ge fettrik mat och undvika för mycket fibrer i maten. | | Om barnet förutom diarréer har ont i magen eller har dålig aptit, eller man är orolig för att barnet inte får i sig tillräckligt med vätska, bör man kontakta en vårdcentral. Detsamma gäller om barnet har diarréer i mer än två veckor.
Man ska söka vård direkt på vårdcentral eller akutmottagning om barnet inte vill dricka, inte får behålla någon vätska eller om det verkar slött, dåsigt eller passivt.
Man kan alltid kontakta barnavårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen för råd. | |
Diarré hos barn / Vad beror det på?
|
Barn kan ha diarré av olika orsaker. Oftast beror diarrén på en vanlig magsjuka orsakad av ett virus.
Små barn som är mellan sex månader och tre år kan ha långvariga lösa avföringar. Det är oftast normalt och inget att oroa sig för så länge de mår bra och växer som de ska. Det är också vanligt att barn som ammas har lös avföring och bajsar efter varje måltid. Definitionen för diarré är att barnet har fler än tre lösa avföringar per dygn.
| | När man har diarré förlorar man vätska och salter. Barn är mycket känsligare för detta än vuxna. Om barnet är under sex månader och inte verkar må bra bör man kontakta läkare eller sjuksköterska. Man kan också ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd och upplysningar.
Man ska också kontakta vården om ett barn visar tecken på vätskebrist, till exempel är slött och kissar ovanligt lite. Detsamma gäller om barnet är allmänt trött eller har blod i diarréer eller kräkningar.
Andra anledningar till att kontakta vården är om diarrén inte går över på fyra till fem dygn, om barnet har ont i magen eller har dålig aptit.
Läs mer om när man ska söka hjälp i nästa kapitel Diagnos och vård. | | Om barnet har diarré beror det ofta på en vanlig virusinfektion. Då brukar barnet också kräkas och ha ont i magen. Det kan även ha feber. Magsjukan kommer snabbt och smittar lätt. Ofta smittas flera i familjen, förskolan eller i skolan. Vanligtvis går infektionen över på några dagar. Diarréerna kan fortsätta i en vecka medan kräkningarna brukar upphöra redan inom ett dygn,
Det är ovanligt att barn i Sverige får diarréer orsakade av bakterier i maten. Magsjuka - diarré och kräkningar
| | Det är inte ovanligt att små barn mellan sex månader och tre år som för övrigt mår bra har långvariga lösa avföringar. Med långvariga lösa avföringar menas lösa avföringar som pågår längre än två veckor.
Typiskt för dessa avföringar är att barnet bajsar rikligt, ofta och att avföringen innehåller obearbetade frukt- och grönsaksrester. Blöjbarn kan bli röda och irriterade i stjärten och man bör därför byta blöja direkt efter att barnet har bajsat. Barnen själva verkar ofta vara ganska obesvärade av sin lösa mage. De brukar gå upp i vikt som det ska.
Det går inte alltid att hitta någon tydlig orsak till att småbarn får långvariga lösa avföringar. För barn i den här åldern är det vanligt att tiden från när barnet äter tills det bajsar är kortare än för större barn och vuxna.
Om barnet har använt antibiotika, till exempel penicillin, kan det ibland bidra till en rubbning av den mängd bakterier som alltid finns naturligt i tarmen. Det kan i sin tur leda till långvariga diarréer. Barn som får för lite fett i maten eller som äter mycket fibrer kan också bli lösa i magen. | | När ammande kvinnor dricker mjölk eller äter komjölksbaserad mat, till exempel ost, förs komjölksprotein över i bröstmjölken i utspädd form.
Det är ovanligt, men en del barn reagerar på komjölken. Spädbarn som är allergiska mot protein i komjölk kan få symtom som diarréer och kräkningar. Ofta får de också hudutslag.
Symtomen är vanligare hos barn som äter modersmjölksersättning baserad på komjölk än hos de som ammas och får i sig komjölk via bröstmjölken. Barn kan reagera redan första gången de äter modersmjölksersättningen men det är vanligare att symtomen kommer inom en vecka efter att de börjat äta tillägget.
Det är få barn som är allergiska mot komjölk, men det är fler små barn än vuxna som får besvär. | | Laktosintolerans innebär att barnet inte tål mjölksockret, laktosen, i mjölken. De vanligaste symtomen är att barnet får ont i magen och diarré efter att ha druckit mjölk eller ätit mat som innehåller mjölk.
Laktosintolerans är ovanligt, men barn kan ibland få tillfälliga besvär, ofta i samband med att de dricker mjölk efter att de har haft en kraftig maginfluensa. Laktosintolerans
| | Glutenintolerans, celiaki, kan hos ett litet barn ge diarréer tillsammans med flera andra symtom som varierar efter ålder och från person till person.
Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn. När barnet inte tål gluten skadas slemhinnan i tarmen. Det gör att barnet inte kan tillgodogöra sig näringen i maten på vanligt sätt. Glutenintolerans
| |
Diarré hos barn / Diagnos och vård
|
Man bör ta kontakt med en barnavårdscentral, vårdcentral eller barnläkarmottagning om barnet - efter fyra dagar fortfarande har rikliga diarréer, eller om barnet har diarréer i mer än två veckor
- utöver diarréerna har ont i magen, har dålig aptit eller inte mår bra på något annat sätt.
Om man misstänker att barnet reagerar på något födoämne bör barnet undersökas. Man ska inte själv ta bort exempelvis mjölk ur barnets kost eftersom det då blir svårare för läkaren att ställa rätt diagnos.
Har barnet blivit magsjukt under eller direkt efter en utlandsresa bör man också ta kontakt med vården.
Om man är osäker kan man ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd och upplysningar. | | Om diarrérna gör så att barnet förlorar mer vätska än det får i sig kan det leda till vätskebrist, vilket är ett allvarligt tillstånd. Man ska därför söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om barnet - är under sex månader och inte verkar må bra
- är onormalt trött och har insjunkna ögon
- inte vill dricka
- kissar mindre än vanligt
- inte får behålla någon vätska
- har blod i diarré eller kräkningar.
| | Man kan ofta vårda barn med magsjuka hemma. När ett litet barn blir magsjukt förlorar det vätska och salter genom kräkningarna och diarréerna. Därför är det viktigt att få i barnet tillräckligt med vätska.
Om det förlorar mer vätska än det får i sig kan barnet bli uttorkat. Små barn är mycket känsligare för vätskeförluster än vuxna. Hög feber gör att barnet förlorar ännu mer vätska. Det är därför viktigt att man ger barnet dryck redan från allra första början av infektionen.
Om barnet ammas kan man fortsätta med det, men ge små täta mål. Om barnet inte ammas kan man ge barnet vätskeersättning som finns att köpa på apotek. Det är lättast att mata med tesked och ge små mängder ofta. Om barnet kräks mycket behöver man ge det ungefär två teskedar vätska var femte minut. Under ett dygn behövs mer vätska än vad man tror, till exempel kan en ettåring behöva drygt en liter. Magsjuka hos småbarn
| | Om små barn som är mellan sex månader och tre år mår bra men har långvariga lösa avföringar kan man prova att ge extra fett i maten. Speciell diet brukar inte hjälpa men det är däremot bra att ge mat som är fettrik och undvika för mycket fibrer i maten.
Man kan tillsätta en extra klick smör eller olja i barnets mat och ge barnet vanlig välling i stället för fullkornsvälling.
| | Om barnet kommer in för vård tas det om hand på olika sätt. Om barnet har allvarlig vätskebrist kan det behöva läggas in på sjukhus för att få vätska och salter direkt in i blodet via dropp.
Beroende på besvär får barnet en diagnos och hjälp genom olika behandlingar. Om barnet efter utredning visar sig ha till exempel komjölksallergi blir behandlingen komjölksfri kost. | |
Diarré hos barn / Redaktion
|
Margareta Cassel, barnsjuksköterska, Stockholm | | Adolf Tham, läkare, specialist i barnmedicin, Ulricehamn | |
Allt innehåll är också granskat och godkänt av redaktionen, den medicinske chefen och redaktionsrådet vid Sjukvårdsrådgivningen.se.
Allt innehåll är också bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen, den medicinske chefen och redaktionsrådet vid 1177.se.
Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen
| |
|
