|
|
RS-virus hos barn / Översikt
|
RS-virusinfektioner är vanliga hos både barn och vuxna, särskilt under vinterhalvåret. De är mycket smittsamma och sprids bland annat genom direktkontakt, hosta och nysningar. Vuxna och äldre barn som smittas får oftast vanliga förkylningssymtom, men spädbarn och riktigt gamla människor som smittas kan få svårare besvär och behöver ibland sjukhusvård.
Karakteristiskt för RS-virus hos barn är hosta och snuva med segt slem. | | Inledningsvis brukar RS-virus ge vanliga förkylningsbesvär som: - snuva
- hosta
- lätt feber
- irriterade ögon
- öronvärk.
Blir infektionen allvarligare kan barnet få: - Mer ansträngd hosta.
- Svårare att andas. Andningen kan vara väsande, pipande och smärtsam.
Spädbarn kan få andningsuppehåll. | | Vid lindriga besvär vårdas barnet som vid en vanlig förkylning. Små barn kan man ge näsdroppar med koksaltlösning för att underlätta andningen genom näsan. Äldre barn kan få vanliga näsdroppar. Man kan höja huvudändan på barnets säng för att minska svullnaden i näsans slemhinnor.
Små barn kan bli så trötta av sin sjukdom att de inte orkar äta. Därför kan man behöva hjälp på sjukhus med att rensa luftvägarna och ge vätska och näring till barnet. Ibland ges barnet också extra syre. | | Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om barnet: - Är trött och ointresserat av omgivningen.
- Har en ansträngd andning eller andningsuppehåll.
- Hostar mycket.
- Är blekt eller blåaktigt.
- Inte orkar äta.
- Kissar mindre än vanligt.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd. | |
RS-virus hos barn / Vad händer i kroppen?
|
RS-virus, respiratoriskt syncytievirus, orsakar epidemier över hela världen varje år, oftast under den kalla årstiden. I Sverige infaller de för det mesta någon gång mellan november och mars. För vuxna och äldre barn som insjuknar är en RS-infektion vanligen lindrig och ofarlig och ger oftast bara besvär som liknar en vanlig förkylning. Spädbarn och äldre människor riskerar att bli svårare sjuka och kan i vissa fall behöva sjukhusvård.
De barn som riskerar att få allvarligare infektioner är framför allt: - spädbarn under två månaders ålder
- barn som är födda mer än 5 veckor för tidigt, fram till de är ett år gamla
- barn med immunbristsjukdomar
- spädbarn som har en kronisk lungsjukdom
- spädbarn med hjärtsjukdomar
- barn med olika neurologiska sjukdomar.
Bland vuxna är det framför allt äldre människor och de som har immunbristsjukdomar som drabbas av allvarliga RS-virusinfektioner som kräver sjukhusvård. Vanligtvis har de då fått lunginflammation. | | En till två procent av de spädbarn som insjuknar i RS-virusinfektioner behöver vårdas på sjukhus. Av dem vårdas några få på intensivvårdsavdelning och i enstaka fall behöver barnet hjälp att andas i respirator.
På sjukhuset får barnet i första hand hjälp med att få i sig tillräckligt mycket vätska och näring, vilket kan ges via en plastslang som går via näsan ner till magsäcken eller via dropp. Ibland får barnet även syrgas. Barnet kan också få inhalationsbehandling och näsdroppar för att underlätta andningen.
Hos barn som sedan tidigare löper risk att utveckla astmaliknande andningsbesvär, kan en RS-infektion påskynda förloppet. | | RS-virus smittar lätt och de flesta barn insjuknar någon gång under sina första två år. Man blir inte immun mot sjukdomen och därför kan man bli sjuk igen, men oftast får man lindrigare besvär vid ett återinsjuknande än första gången man blir sjuk. RS-virus smittar genom direkt och indirekt kontakt och via så kallad droppsmitta, det vill säga av saliv och slem som sprids via till exempel hosta och nysningar. Viruset kan överleva i flera timmar på leksaker, handtag och kläder.
Inkubationstiden, den tid som går från det att man smittas till dess att sjukdomen bryter ut, är tre till fem dygn.
Man kan minska risken för att spädbarn ska smittas genom att tvätta händerna ofta, undvika att träffa småbarn och personer som är förkylda och genom att försöka undvika platser med mycket folk. | |
RS-virus hos barn / Symtom och diagnos
|
Infektionen startar oftast som en vanlig förkylning med snuva. Barnet kan också ha lite feber, irriterade röda ögon, hosta och öronvärk.
Barn som drabbas av en allvarligare infektion får först vanliga förkylningsbesvär. Sedan kommer en tilltagande hosta - som kan saknas hos de minsta barnen - med segt slem och andningsbesvär i form av snabb andning, väsande utandning och andfåddhet. De minsta barnen kan även få andningsuppehåll. Spädbarn andas mest genom näsan och en stor del av de besvär som drabbar de minsta barnen beror på att det sega slemmet hindrar deras andning. Spädbarn får ofta också svårt att orka äta.
Hög feber och ökade besvär med andningen kan tyda på att barnet har fått lunginflammation. | | Ett prov kan visa om barnet har en RS-virusinfektion. För det mesta tas provet på slem i näsan. Det skickas sedan för analys på laboratorium, vilket kan ta någon dag. | |
RS-virus hos barn / Vård och behandling
|
Kontakta sjukvården om barnet - Har ett påverkat allmäntillstånd, det vill säga att barnet inte ger samma kontakt som vanligt, är ointresserat av omgivningen och verkar mycket trött.
- Är andfått, har en ansträngd andning eller har andningsuppehåll.
- Är blekt eller blåaktigt. Det blåa kan synas mest på läpparna och under naglarna.
- Hostar mycket.
- Äter dåligt.
- Kissar lite.
Ju mindre barnet är desto snabbare ska man söka hjälp, särskilt om barnet tillhör någon av riskgrupperna (läs mer om dem i kapitlet "Vad händer i kroppen"). Om ett barn som tillhör riskgruppen visar ovanstående symtom ska man direkt kontakta sjukvården.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd. | | Om barnet har lindriga besvär hjälper man barnet som vid en vanlig förkylning.
Näsdroppar
För att underlätta andningen genom näsan, framförallt när barnet ska äta och sova, kan man använda näsdroppar med koksaltlösning, eller vanliga näsdroppar till de lite äldre barnen. Näsdropparna är anpassade till olika åldrar, vilket anges på förpackningen.
Höj huvudändan på sängen
Om barnet sover med huvudet högt minskar svullnaden i näsans slemhinnor och det blir lättare att andas. Man kan höja sängens huvudända genom att lägga telefonkataloger under främre sängbenen eller genom att bädda med extra kuddar under madrassen. Om barnet är mycket rörligt kan barnet hamna med huvudet nedåt i sängen. I så fall är det bättre att ha barnet bredvid sig i sin egen säng och lägga några kuddar under barnets huvud. På dagen kan man ha det lilla barnet i bärsele, i knät eller i en babysitter.
Ge mat oftare
Barnet brukar inte orka äta så mycket varje gång och därför är det bra att ge det mat oftare än vanligt. | | På sjukhus går behandlingen ut på att lindra de besvär som infektionen ger, framförallt genom att ge vätska och näring och hålla luftvägarna genom näsan öppna. Om det behövs får barnet extra syre och behandling mot andningsbesvären.
Barn som inte orkar eller kan äta, får näring via dropp eller genom en plastslang som går till magsäcken via näsan. | | Man kan minska risken för att spädbarn ska drabbas av RS-virusinfektioner genom att vara extra försiktig under den tid som epidemin pågår. Man kan vända sig till personalen på BVC som brukar veta om det förekommer RS-virus där man bor. Det är då bra att - undvika att träffa förkylda personer
- så långt det är möjligt undvika att vistas på platser där det finns mycket folk
- undvika att träffa småbarn
- tvätta händerna ofta, särskilt innan man tar i sitt barn.
Amning skyddar inte mot RS-infektioner. | |
RS-virus hos barn / Redaktion
|
Margareta Cassel, barnsjuksköterska. | | Karl-Johan Lidefelt, överläkare vid barnmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. | |
Allt innehåll är också bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen, den medicinske chefen och redaktionsrådet vid 1177.se.
Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen
| |
|
