|
|
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS / Information
|
Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.
LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan kräva de rättigheter som finns i lagen i domstol. | | För att omfattas av lagen måste man, enligt LSS, ha - en utvecklingsstörning, dit även autism eller autismliknande tillstånd räknas
- stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder
- andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid.
Funktionsnedsättningarna måste vara så stora att de orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet. Det innebär att man inte på egen hand klarar vardagssysslor som att klä på sig, laga mat, förflytta sig, kommunicera med omgivningen, eller andra liknande saker utan behöver hjälp regelbundet under lång tid. | | LSS innehåller tio olika typer av hjälpinsatser. Insatserna är - rådgivning och annat personligt stöd
- personlig assistans
- ledsagarservice
- kontaktperson
- avlösarservice i hemmet
- korttidsvistelse utanför hemmet
- korttidstillsyn för ungdomar över tolv år
- bostad i familjehem eller bostad med särskild service för ungdomar över tolv år som behöver bo utanför föräldrahemmet
- bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
- daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och hjärnskador som man har fått i vuxen ålder.
I princip betalar man inget för de särskilda hjälpinsatserna. Om man bor i bostad med särskild service får skäliga avgifter tas ut för hyra, fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter. Om man har barn som bor i familjehem eller liknande ska man som förälder betala barnets kläder, fritidsverksamhet och liknande. | | Genom landstinget kan man få allmänt stöd och rådgivning av till exempel en kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped eller arbetsterapeut. Läkarinsatser ingår inte i LSS, utan de får man som alla andra enligt reglerna i Hälso- och sjukvårdslagen. | | Om man har en funktionsnedsättning ska man själv kunna anställa, eller genom kommunen få, en eller flera personliga assistenter som hjälper till med måltider, förflyttning, personlig hygien, personlig service och daglig gemenskap. Personlig assistans
| | Man kan få ledsagarservice som en tillfällig hjälp för kontakter ute i samhället, till exempel om man behöver besöka en vårdinrättning. Ledsagarservice är mest till för den som inte har så omfattande funktionsnedsättning att en eller flera personliga assistenter behövs. | | Man kan få en kontaktperson som ska vara med som stöd och hjälp i samband med till exempel fritidsaktiviteter och vid kontakter med myndigheter då det inte krävs specialiserad juridisk kompetens. Kontaktpersonen ska även vara allmänt sällskap. | | Denna stödinsats ger avlastning för anhöriga eller familjehemsförälder så att de kan få tid för sig själva, till exempel en semesterresa. Anhörigstöd
| | Barn med funktionsnedsättning har rätt till en tids vistelse i ett särskilt korttidshem, hos en stödfamilj, på ett sommarläger eller liknande. Tanken med den här insatsen är att den som har funktionsnedsättning ska få miljöombyte samtidigt som anhöriga får avlastning och vila. | | Ungdomar över tolv år med omfattande funktionsnedsättningar har rätt till korttidstillsyn utanför hemmet före och efter skolans slut samt under lovdagar, studiedagar och sommarlov. | | Barn och ungdomar som har så stora behov av hjälp att de inte kan bo hos sina föräldrar har rätt till boende i bostad med särskild service. Det kan till exempel vara gruppboende eller boende i familjehem. | | Om man är vuxen och har funktionsnedsättning har man också rätt till anpassat boende. De tre olika formerna av boende är: - egen bostad som har anpassats men som inte har någon fast personal
- servicebostad med viss service och vård dygnet runt
- gruppbostad som alltid är bemannad med personal och som ska klara av hela behovet av stöd.
| | Om man är i yrkesverksam ålder och har en funktionsnedsättning kan man få arbeta med lämpliga sysslor på ett dagcenter eller annan arbetsplats, till exempel inom den kommunala äldreomsorgen. Man brukar få en viss lön. | |
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS / Vart vänder man sig?
|
Om man har en funktionsnedsättning och behöver stöd och service enligt LSS måste man själv begära det. Om man är under 15 år eller inte har förmåga att söka själv kan en vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära stödet i stället. Man kan också söka stöd genom sitt juridiska ombud. | | Kommunen där man bor har grund- och samordningsansvaret, men det kan variera mellan olika delar av landet. Inom kommunen är det socialnämnden eller motsvarande och dess förvaltning som ansvarar för stödbesluten och stödinsatserna. Vanligtvis har kommunen en eller flera tjänstemän, så kallade LSS-handläggare, som är specialiserade på detta område.
När det gäller personlig assistans delar kommunen och Försäkringskassan på ansvaret. Kommunen har det ekonomiska ansvaret för personlig assistans upp till 20 timmar per vecka. Om man behöver mer än 20 timmar får man assistans genom Försäkringskassan som grundas på en särskild lag, LASS. Man får då assistansersättning och kan själv anställa en eller flera personliga assistenter. | | Kommunen ska göra en helhetsbedömning av vilka behov man har när den beslutar vilket stöd man ska få enligt LSS. Kommunen ska också se till hela livssituationen och göra en sammanvägd bedömning av de sociala, psykologiska och medicinska omständigheterna. Den inställning och de önskemål man själv har ska väga tungt i bedömningen. Besluten ska vara skriftliga så att de kan överklagas. Läs mer om att överklaga beslut om LSS-stöd i nästa kapitel. | | När man får stöd enligt LSS kan man begära en så kallad individuell plan. Planen begärs hos och skrivs av den ansvariga kommunala myndigheten, som oftast är en äldre- och handikappnämnd eller en socialnämnd.
Syftet med planen är att man själv ska ha inflytande och överblick över de åtgärder som planeras. Den individuella planen ska också underlätta samordningen mellan de som har ansvaret för olika typer av stöd, till exempel Försäkringskassan och hemsjukvården. Själva samordningen är kommunens ansvar.
Planen ska skrivas i samråd mellan den som behöver stöd och de som beslutar om stöd. Den ska innehålla både beslutade och planerade insatser. Även insatser som görs av andra än kommunen eller landstinget ska finnas med.
Den individuella planen ska omprövas minst en gång om året så att det stöd man får verkligen motsvarar de behov man har. | |
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS / Om man vill klaga
|
Om man inte är nöjd med ett beslut kan man överklaga det. Ett överklagande sker i flera steg: - Det första steget är att begära att kommunen, landstinget eller Försäkringskassan omprövar sitt beslut.
- I nästa steg kan man överklaga beslut om insatser till länsrätten, som är en domstol.
- Om länsrätten kommer fram till att man har rätt till stöd kan den skicka tillbaka ärendet till kommunen, landstinget eller försäkringskassan. Länsrätten avgör i allmänhet bara om man har rätt till ett visst stöd eller inte, men inte i detalj hur stödet ska utformas. I en del fall kan man också överklaga till länsrätten om man inte anser att insatserna är tillräckliga.
- Länsrättens beslut kan överklagas till kammarrätten.
- Kammarrättens beslut kan överklagas till Regeringsrätten, som är den sista instans man kan överklaga till.
I kammarrätten och Regeringsrätten krävs ett så kallat prövningstillstånd för att ett ärende ska tas upp. Det betyder att domstolarna enbart tar upp ärenden som är principiellt intressanta och där lagen behöver förtydligas. | | En kommun kan få böta till staten om den trots beslut i domstol inte ordnar en stödinsats, till exempel personlig assistent till en person som har rätt till det. Straffavgiften ligger på mellan 10 000 och en miljon kronor.
Hur stor straffavgiften blir beror på hur lång tid det tog för kommunen att ordna stödinsatsen och hur allvarligt dröjsmålet är. Statens syfte är att sätta press på kommunerna så att de verkligen genomför det som har beslutats genom lagstiftningen och i domstolarna. | |
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS / Redaktion
|
Lennart Rinder, tidigare tillsynschef vid Socialstyrelsen | | Lars Fallberg, jur kand och forskare, bland annat inom området patientens rättigheter och skyldigheter | |
Allt innehåll är också bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen, den medicinske chefen och redaktionsrådet vid 1177.se.
Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen
| |
|
