Tandsten

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Tandsten är mycket vanligt och bildas när bakteriebeläggningar som fastnat på tänderna kommer i kontakt med saliven.

En typ av tandsten kallas supragingival tandsten eller salivsten och bildas på insidan av framtänderna i underkäken och på utsidan av de stora kindtänderna i överkäken. En annan typ som kallas subgingival tandsten eller serumsten bildas i inflammerade tandköttsfickor och kan bidra till att man får tandlossning. 

Symtom

Supragingival tandsten syns på tändernas yta och har först en vit färg, men mörknar med tiden på grund av till exempel rökning, kaffe, te eller vin.

När man har subgingival tandsten blir tandköttet oftast rött och svullet. Det kan även blöda lite när man borstar tänderna. 

Behandling

Tandsten kan tas bort med ett ultraljudsinstrument med en rundad metallspets som vibrerar mot tandstenens yta. Det finns också olika instrument som används för att skrapa bort tandstenen.

En relativt ny metod är att använda en så kallad kirurgisk laser. Den har en spets som kan luckra upp tandstenen så att det vanliga tillvägagångssättet med ultraljud eller handinstrument blir lättare. 

När ska man söka vård?

Om det blöder från tandköttet vid tandborstning, om det blir svullet eller om man märker att det börjar bli mycket salivsten på tänderna bör man ta kontakt med en tandläkare eller tandhygienist.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd. 

Visa mer

Vad är det?

Vad är det?

Hur uppstår tandsten?

Tandsten bildas av mjuka bakteriebeläggningar, så kallade plack, som fastnar vid tänderna och så småningom hårdnar efter kontakt med saliven. Bakteriebeläggningar bildas ständigt på tänderna och måste tas bort varje dag för att tänder och tandkött ska vara friska.

Bästa sättet att undvika tandsten är att ta bort den mjuka bakteriebeläggningen genom regelbunden tandborstning och rengöring mellan tänderna, med till exempel tandtråd. Man bör även undersökas av tandläkare eller tandhygienist med jämna mellanrum för att ta bort eventuell tandsten som hunnit samlas. Det är viktigt att ta bort tandsten, eftersom den annars kan bidra till att man får inflammationer i tandköttet, något som i värsta fall kan leda till sjukdomen tandlossning, så kallad parodontit.

Vanligt hos många

De flesta har tandsten på åtminstone någon tand, trots att de rengör tänderna regelbundet med tandborste och tandtråd, men mer än var tionde vuxen har mer omfattande tandsten. Hur mycket tandsten man får varierar från person till person, och det kan också förändras under olika perioder i livet.

Tandsten utgör sällan något problem hos barn, men om de får tandsten brukar den sitta på insidan av framtänderna i underkäken.

Det tar olika lång tid att få tandsten

Hos vissa kan tandsten bildas på någon vecka, men för de flesta tar det månader. Under de första två till tre veckorna brukar man ofta kunna borsta bort bakteriebeläggningen men om tandstenen hunnit hårdna måste man gå till en tandläkare eller tandhygienist för att ta bort den.

Saliven kan påverka

Man kan få problem med tandsten även om man är mån om att sköta sina tänder. Det kan bero på att salivens sammansättning påverkar bildandet av tandsten, speciellt förekomsten av så kallade mineralsalter och kalcium- och fosfatjoner i saliven.

Alla har kalcium och fosfat i saliven, men om man har en hög halt kan jonerna inte hållas lösta i saliven och tandsten bildas då. 

Olika typer av tandsten

Det finns två typer av tandsten. Den ena är supragingival tandsten, som även kallas salivsten och är synlig i munnen. Den andra är subgingival tandsten, som även kallas serumsten och bildas under tandköttskanten i inflammerade tandköttsfickor. 

Supragingival tandsten bildas nära de stora spottkörtlarna

Man har ofta supragingival tandsten på insidan av framtänderna i underkäken och på utsidan av de stora kindtänderna i överkäken, där spottkörtlar bildar saliv.

Supragingival tandsten har först en vit färg, men blir så småningom hårdare och mörknar på grund av till exempel kaffe och rökning. Den kan därför ibland upplevas som missprydande.

Olika människor tenderar att bilda olika mycket tandsten. Hos vissa fälls kalciumsalter snabbt ut från saliven och supragingival tandsten bildas redan efter någon vecka, medan andra knappt utvecklar någon tandsten alls. Om man röker får man ofta mer tandsten. 

Supragingival tandsten ökar risken för inflammation

Supragingival tandsten är skadlig främst på grund av att man får svårare att hålla rent nära tandköttskanten, vilket leder till en ökad risk för tandköttsinflammation. Man får ofta inflammation under tandsten som finns närmast tandköttet. 

Subgingival tandsten  bildas i inflammerade tandköttsfickor

Om man låter bakteriebeläggningar växa ostört vid tandköttskanten i några veckor blir tandköttet inflammerat, man får så kallad gingivit. Man kan märka det genom att tandköttet rodnat, svullnat och blöder lätt. Subgingival tandsten kan bildas på de ställen där inflammationen finns. Inflammationer och tandsten finns främst i tandköttet mellan tänderna, där man har svårt att komma åt när man borstar.

Subgingival tandsten får ofta en mörk färg eftersom den missfärgas av blödningar från den inflammerade tandköttsfickan. Tandstenen bildas under tandköttskanten nere i tandköttsfickan och kan därför endast upptäckas om man blir undersökt hos tandläkare eller tandhygienist. 

Subgingival tandsten ökar risken för tandlossning

I den subgingivala tandstenens porösa yta samlas stora mängder bakterier som orsakar inflammationer som kan ge tandlossning.

Inflammationer luckrar upp tandköttet och bryter ner tandens stödjevävnader, och gör tandköttsfickorna ännu djupare. Det är alltså inte tandstenen i sig som leder till att man får tandlossning, utan den inflammation som uppstår i tandköttet och käkbenet på grund av bakterier.

Tandlossning utvecklas ofta långsamt och utan symtom, trots att man haft inflammation i tandköttet under flera år. Därför är det vanligtvis först i medelåldern som man märker att tänderna börjar flytta sig eller sitta löst.

En ytlig inflammation i tandköttet läker ut inom en till två veckor om man gör rent samtliga tandytor vid tandköttskanten en gång om dagen. Men om man fått fördjupade tandköttsfickor måste man behandlas av tandvårdspersonal. 

Tandsten och karies

Karies, hål i tänderna, är sällsynt där tandsten sitter eftersom den innebär en förkalkning av bakteriebeläggningar, medan utveckling av karies innebär motsatsen, nämligen en upplösning av tandytan.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Man kan själv upptäcka supragingival tandsten

Supragingival tandsten är först grynig och porös och har vanligen en vit, kritaktig färg. När den sedan hårdnar kan den få en mörkare färg på grund av till exempel rökning, kaffe, te och vin.

Man kan oftast själv upptäcka supragingival tandsten som hunnit få en gul- eller mörkbrun färg, eftersom den sitter synligt på tändernas yta. Många märker därför själva när det börjar bli mycket tandsten, speciellt om den sitter mitt på underkäkens insida. Då kan man ofta känna tandstenens skrovliga yta med tungspetsen och ibland se att tänderna blivit missfärgade. 

Blödning kan vara symtom på supragingival tandsten

Subgingival tandsten syns inte. Men när tandköttet blir inflammerat på grund av bakterier i subgingival tandsten kan man få små blödningar, till exempel när man borstar tänderna. Man kan också känna smak av var som kommer från de inflammerade tandköttsfickorna när tandstenen funnits länge. Både blödningar och varsmak är symtom som kan tyda på att man har tandlossning.

Ännu ett symtom på tandlossning som orsakas av subgingival tandsten är så kallad tandvandring, vilket innebär att tänderna flyttar sig långsamt från sin ursprungliga plats under loppet av flera år. 

Tandvårdspersonal kan ställa säker diagnos

För att få veta om man har subgingival tandsten och riskerar att få tandlossning måste man gå igenom en undersökning hos en tandläkare eller tandhygienist. De kan se om man har subgingival tandsten och inflammation i tandköttsfickor med hjälp av röntgenbilder och en så kallad ficksond, ett instrument som används för att mäta tandköttsfickornas djup.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

När bör man söka vård?

Om man märker att tandköttet blöder, är svullet eller att det börjar bli mycket tandsten på tänderna bör man ta kontakt med en tandläkare eller tandhygienist. 

 Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 
Fäll ihop

Behandling

Behandling

Tandsten tas bort med olika slags instrument

Supragingival tandsten som ligger synligt på tandens yta kan ofta tas bort utan bedövning och utan att det känns obehagligt. Men man kan få bedövning om man behöver det. Vid borttagning av subgingival tandsten kan bedövning behövas speciellt om man har djupa tandköttsfickor.

Båda typerna av tandsten brukar sitta fast ganska hårt, men kan ofta tas bort med hjälp av ett ultraljudsinstrument. Instrumentet har en rundad metallspets som vibrerar fjäderlätt mot tandstenens yta, som då vibreras loss.

Ett annat sätt att ta bort tandsten är att använda olika instrument för att skrapa bort bakteriebeläggningar och tandsten. Metoden används också som ett komplement till ultraljudsinstrumentet.

Kirurgisk laser underlättar borttagning av tandsten

En relativt ny metod är att använda en så kallad kirurgisk laser. Den har en spets som kan luckra upp tandstenen så att det vanliga  tillvägagångssättet med ultraljud eller handinstrument blir lättare. Lasern riktar sig främst mot bakterierna i den inflammerade tandköttsfickan. Ljuset från lasern dödar bakterierna och det går då att desinficera och läka ut djupa inflammerade tandköttsfickor.

Behandlingen avslutas med att alla tandytor poleras med så kallad putspasta. Därigenom får man så släta och lättrengörliga ytor som möjligt, samtidigt som risken för nya bakteriebeläggningar på tänderna minskar. 

Tandläkaren eller tandhygienisten brukar också berätta om hur man bäst sköter sin munhygien på ett effektivt sätt, så att man kan komma åt de ställen där tandstenen brukar bildas.

Efter behandlingen kan man känna sig lite öm i tandköttskanten under något dygn. Men besvären försvinner snabbt och tandköttet är i regel helt friskt efter en vecka.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-08-29
Skribent:

Britt-Marie Hedin, tandhygienist, Tandhälsovårdsavdelningen, Folktandvårdens kansli, Landstinget i Uppsala län

Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Carola Höglund Åberg, tandläkare, parodontolog,
avdelningen för parodontologi, Tandläkarhögskolan i Umeå,