Frätskador på tänderna

Frätskador beror på slitage

En frätskada innebär att tandens yttersta skikt, emaljen, har lösts upp av något surt ämne. Det kan till exempel komma av att man har ätit och druckit mycket sura livsmedel. Om man inte upptäcker frätskadan i tid kan den fortsätta djupare in i tanden.
 
Frätskadan är en form av slitage på tanden och kallas också för erosionsskada.

Den friska tanden

En tand består av tandroten, som sitter fast i käkbenet under tandköttet, och den synliga vita kronan. Hela tanden består av en vävnad som heter dentin, även kallat tandben. Kronan är täckt av ett lager mycket hård och skyddande emalj. Innerst i tanden ligger pulpan där nerver och blodkärl finns.

Sura ämnen löser upp emaljen

Till skillnad från när man får hål i tänderna är det inte bakterier som orsakar frätskador. Skadorna beror på att sura ämnen löser upp tandemaljen. Frätskadan orsakar en förändring i tandens yta som kan bli djup om den får fortsätta. Om tandens emalj har frätts bort, kan det fortsätta att fräta direkt på tandbenet. Då kan skadan snabbt förvärras och nå ända in till pulpan.

Kan en frätskada gå tillbaka?

Den tandvävnad som väl har försvunnit kan aldrig komma tillbaka. Däremot kan processen avstannas genom att man ändrar sina vanor. När tandytan inte längre påverkas av syra bildas ett skydd från tandbenet vilket gör att tanden blir mindre känslig.

Allt vanligare med frätskador

Det finns flera orsaker till att man får frätskador på tänderna. Orsakerna brukar delas in i yttre och inre faktorer. Till yttre faktorer räknas alla sura produkter man dricker och äter som till exempel juice, läsk, vin, sport- och energidrycker, apelsiner, äpplen och surt godis.

Det finns också sura ämnen som kan komma in i munnen genom luften, exempelvis om man arbetar inom vissa kemiska industrier. Även för elitsimmare finns risk för att utveckla frätskador genom att de befinner sig många timmar i klorerat vatten.

Till de inre faktorerna räknas olika former av sjukdomar där man kräks eller får sura uppstötningar som påverkar tänderna, exempelvis ätstörning med kräkning och halsbränna.

 Frätskador på tänderna blir allt vanligare, även bland barn och ungdomar. Det beror framför allt på förändrade vanor, som till exempel att man dricker mer läsk och andra sura drycker idag.

Slitaget kan förvärras

Vid en frätskada blir tandens yta mer sårbar för annat slitage. Det kan till exempel vara att man borstar tänderna för hårt, att det finns slipmedel i tandkrämen, att man ofta tuggar på hårda saker som till exempel en penna. Tandytan kan faktiskt bli mer känslíg för slitage till och med av tuggning i sig. Oftast är det här slitaget en process som pågår under många år och skadorna beror på en kombination av olika sorters slitage. Frätskadan och de förändringar som blir på tanden är en del i detta slitage.

Det skyddande tandköttet kan försvinna

Hos yngre personer är tandhalsen täckt av tandkött, men i takt med att man blir äldre kan tandköttet krypa upp så att tandhalsen blir synlig. Eftersom tandhalsen inte är täckt av emalj blir den mycket sårbar för frätskador om tandköttet försvinner, och då kan det bli en frätskada direkt på tandbenet.

Socker i drycken spelar ingen roll för frätskador

Det är framför allt mängden syra och surhetsgraden, det så kallade pH-värdet, som avgör om en dryck kan ge frätskador eller inte. Därför spelar det i det här sammanhanget inte någon större roll om drycken innehåller socker eller konstgjort sötningsmedel. Så länge den är sur kan den orsaka frätskador. Det finns produkter som kan innehålla ämnen som har ett naturligt skydd mot frätskador och andra som kan innehålla ämnen som förstärker risken för att utveckla skador.

Hur man äter och dricker påverkar också

Det är inte bara vad man äter och dricker som påverkar risken att få frätskador, utan också hur man gör det. Om man till exempel håller kvar en sur dryck i munnen innan man sväljer, ökar risken för skador eftersom tänderna kommer i kontakt med drycken under längre tid. Det har också visat sig att risken att få frätskador ökar om man trycker med tungan mot tänderna direkt efter att man har ätit något surt.

Saliven skyddar

Kroppens viktigaste försvar mot frätskador på tänderna är saliven. Den för genom sväljningen bort sura ämnen från munnen och innehåller skyddande ingredienser. Risken att få frätskador ökar därför om man har lite saliv eller lider av muntorrhet. Människors saliv har dessutom olika kemisk sammansättning. Vissa personers saliv skyddar bättre än andras, vilket kan minska risken för frätskador på tänderna när de äter eller dricker något surt.

Troligen spelar också människors olika tandkvalitet, exempelvis tändernas hårdhet, in om man får frätskador eller

Bra att äta och dricka mindre av sura livsmedel

Det viktigaste man själv kan göra för att förebygga frätskador är att inte äta eller dricka så mycket sura livsmedel. Man kan i stället välja mat och dryck som minskar surhetsgraden i munnen, till exempel vanligt vatten och mjölk. Det kan vara bra att undvika att äta för mycket sura frukter och kanske ibland äta en banan i stället.

Livsmedel som innehåller mycket kalcium, exempelvis ost, mjölk, filmjölk eller yoghurt neutraliserar syrorna. Därför kan det vara bra att kombinera frukt med exempelvis naturell yoghurt eller filmjölk och att avsluta en måltid med ost.

Munsköljning i stället för tandborstning

Man bör också undvika att borsta tänderna direkt efter att man har ätit eller druckit något surt. Om man borstar precis efter att ett surt ämne har löst upp det yttersta tandlagret förvärrar man skadan och ännu mer av tanden nöts bort. I stället kan man skölja munnen med vatten och vänta minst en timme med tandborstningen.

För att inte slita på tänderna i onödan är det bra om man använder en mjuk tandborste och en tandkräm som inte innehåller så mycket slipmedel.

Om man har ökad risk för frätskador, till exempel extrema kostvanor eller medicinska problem, kan man stärka tänderna med fluor i form av munsköljmedel, sugtabletter eller gel som finns att köpa på apotek. Däremot ska man vara försiktig med fluortuggummin eftersom tuggandet kan öka slitaget på den uppmjukade tandytan. Man bör heller inte borsta tänderna mer än två gånger per dag.

Om frätskadorna beror på medicinska problem är det svårare att förebygga själv. Vissa kan ha hjälp av läkemedel som neutraliserar den sura magsaften.

Hur känns en frätskada igen?

I början av en frätskada brukar tanden behålla sin naturliga färg, men allt eftersom emaljen försvinner lyser det underliggande tandbenet igenom. Tanden blir då mörkare och gulnar.

Oftast känner man inte av frätskadan i början och många tror att tanden bara är missfärgad. Men allt eftersom slitaget ökar kan man känna ilningar eller få ont.

Sitter oftast på insidan av tänderna

Man kan få frätskador på alla tandytor. Vanligast är att man får dem på insidan av tänderna i överkäken, då dessa lättast träffas av de sura ämnena. Både mjölktänder och permanenta tänder kan drabbas.

Tänderna undersöks en och en

Frätskador visar sig på röntgenbilden av tänderna, men diagnosen ställs först efter en undersökning där tandläkaren eller tandhygienisten noggrant studerar tand för tand och tittar efter förändringar i färg och form. Ofta är det även för tandvårdspersonalen svårt att upptäcka tidiga tecken på frätskador och skadorna ser olika ut beroende på hur stora de är.

Frätskadan gör tanden ojämn

Frätskadans utseende beror på hur stor den är. Till en början är det vanligast att tandens yta blir matt, men det behöver inte vara så utan den kan också vara blank. Så småningom påverkas tandens form och den blir ojämn eller urgröpt. Tanden blir också ofta lite avrundad. På kindtändernas tuggytor kan det bildas gropar och har man lagningar i dessa tänder slits fyllningen inte ned lika mycket som tanden. Fyllningarna kan då börja sticka upp med vassa kanter och behöva putsas.

Var söker man vård?

Man söker vård hos en tandläkare eller tandhygienist. Ju tidigare man söker hjälp desto bättre, men eftersom det är vanligt att man går länge utan symtom kan det till en början vara svårt att märka av problemet.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Frätskador kontrolleras vid rutinundersökning

Om man går på årliga undersökningar försöker tandläkaren eller tandhygienisten upptäcka eventuella frätskador så tidigt som möjligt. Genom att göra anteckningar, fotografera tänderna och göra tandavtryck i gips kan de följa upp skadorna och se om de stannar av eller försämras.

Tänderna undersöks en och en

Omfattande frätskador brukar synas på röntgenbilden av tänderna, men diagnosen ställs först efter en undersökning där tandläkaren eller tandhygienisten noggrant undersöker tand för tand och tittar efter förändringar i färg och form. Ofta är det även för tandvårdspersonalen svårt att upptäcka tidiga tecken på frätskador och skadorna ser olika ut beroende på hur stora de är.

Behandlingen varierar beroende på hur stor skadan är

Frätskador utvecklas vanligtvis under lång tid och behandlingen varierar beroende på hur långt det har gått. I det första stadiet får man rekommendationer om vad man själv kan göra för att få processen att stanna av. Råden är desamma som för att förebygga besvär, det vill säga att man ska undvika sura drycker och livsmedel, stärka tänderna med fluor och inte borsta tänderna direkt efter att man har ätit något som är surt.

Har man fått lite större frätskador på tänderna kan man behöva plastfyllningar på vissa delar av tanden. Om skadorna är mycket stora kan det bli nödvändigt att sätta in tandkronor för att reparera bettet. Då får man komma på tandläkarbehandlingar som måste pågå under längre tid.

Ibland har frätskadan annan orsak

Om frätskadan beror på någon annan sjukdom som man inte har sökt hjälp för tidigare, får man en remiss till en läkare som arbetar med den typen av sjukdom. Det är till exempel vanligt att tandvårdspersonal är de första som upptäcker ätstörningar genom de skador det kan bli på tänderna av att man kräks ofta.

Det kan vara bra att veta att det inte är lämpligt att bleka tänder som har frätskador. Då förvärras frätskadorna och man kan få ilningar i tänderna.

Ekonomiskt stöd för tandvård

Om frätskadorna beror på någon sjukdom, till exempel Bulimi, kan man ha rätt att få ekonomiskt stöd för den tandvård man behöver. Man kan antingen ha rätt till ett bidrag för förebyggande tandvård, så kallat särskilt tandvårdsbidrag. Om tandvården är en del av rehabiliteringen efter en sjukdom, kan man ha rätt att få tandvård till samma kostnad som sjukvård under en begränsad tid. Man kan fråga sin läkare eller tandläkare för att få mer information.