Dolda funktionshinder efter stroke

En lindrig stroke är en mindre propp eller blödning i hjärnan. Att man haft en lindring stroke syns inte alltid utanpå och när förlamning och talsvårigheter går tillbaka betraktas man av omgivningen som återställd. Men det finns oftast något kvar - osynliga funktionsnedsättningar.

– De här personerna kan fara väldigt illa. Det är vanligt att personer i deras omgivning inte förstår deras svårigheter och de blir ofta missförstådda. Problemen behöver bli mer kända, säger Gunnel Carlsson, arbetsterapeut som jobbat med stroke i 30 år.

År 2007 skrev hon en doktorsavhandling om dolda funktionsnedsättningar efter stroke. Gunnel har fått mycket respons på sin forskning. Patienter, anhöriga och vårdpersonal hör regelbundet av sig, än i dag.
– Jag satte tydligen fingret på något viktigt som ännu inte var uttalat.

Trötthet dominerar

Följderna av en stroke varierar mycket, från svåra funktionsnedsättningar, både fysiska och kognitiva, till att känna sig helt återställd och kunna gå tillbaka till det liv som var innan. Det sistnämnda är inte särskilt vanligt kan Gunnel konstatera efter sin undersökning.

Gunnel berättar om hur problemen ser ut. Trötthet och hjärntrötthet är återkommande ord. Hon beskriver hur de här personerna kan vakna på morgonen och känna sig pigga och redo för en ny dag för att en bit in på dagen drabbas av en svår hjärntrötthet.
– Tröttheten kommer pang bom! Vi friska kan skärpa till oss när vi blir trötta men den som lider av hjärntrötthet har oftast ingenting att sätta emot.

Längre tid för återhämtning

Gunnel beskriver hjärntrötthet som ett sammansatt fenomen, med mental uttröttbarhet, koncentrationssvårigheter och minnesproblem som vanligt förekommande. Problemen är sammanvävda och går inte att plocka isär. De påverkar varandra och det är svårt att säga vad det börjar med.

– Det tar längre tid att återhämta sig efter ansträngning, oavsett om det handlar om intellektuell ansträngning, som att lösa svåra problem, eller mental ansträngning som till exempel att sitta i kassan eller att köra buss. För en del personer räcker det att gå undan en stund och avskärma sig från intryck medan andra kan behöva sova flera timmar för att hämta nya krafter.

Problemen innebär också oförmåga att stänga ute sinnesintryck.
– Ljud, ljus, människor… allt går rakt in! Inte undra på att hjärnan blir trött.

Ökad känslosamhet

För omgivningen visar sig problemen i form av stresskänslighet, irritation och känslosamhet. Det är vanligt att man blir överkänslig och har lätt för att börja gråta, att man lätt tar illa vid sig av diskussioner eller när man ser jobbiga saker på TV.

Problemen uppmärksammas ofta inte i det akuta skedet när personen ligger inne på sjukhus där miljön är tillrättalagd och inte ger tillräckligt stora utmaningar. Först när man lämnat vården och försöker återgå till ett normalt liv märker man att allt inte är som förut. Då kanske också sjukskrivningen är slut och man ska återgå till arbetet.

Hushålla med krafterna

Det finns sätt att hantera problemen.
– Man måste lära sig att spara på sin energi, att ta paus och vila emellanåt. Att planera in tid för vila i sitt liv.

Man kan prova att under en vecka föra en aktivitetsdagbok. Det kan vara ett bra sätt att kartlägga sin tid. När man skriver upp allt man gör blir det tydligt hur mycket det är. Sedan kan man gå igenom och ta bort det som inte känns viktigt.

– De här personerna möts ofta av en attityd att problemen är psykologiska. Oftast är det en kombination av skadan och psykologiska reaktioner, och egentligen spelar det ingen roll vilket. Det vore väl konstigt om man inte skulle påverkas även psykologiskt av ett sådant här trauma. Det är hur som helst frågan om gemensamma och återkommande problem för människor som haft stroke, oavsett förklaring, säger Gunnel Carlsson.

Skriv ut
Publicerad:
2011-04-19
Skribent:

Ann-Sofie Mellqvist, Vårdredaktionen, Västra Götalandsregionen.

Granskare:

Gunnel Carlsson, Leg arbetsterapeut och Med. doktor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.