Diagnoser och besvär som ung

Skriv ut (ca 19 sidor)
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Man kan drabbas av många olika slags problem som påverkar ens liv, hälsa och skola. Här nedan presenteras några vanliga diagnoser och tillstånd. Det är bra att skaffa sig mer kunskap för att förstå sig själv, sitt problem och var man kan söka hjälp.
Sidan ingår i temat Att må psykiskt dåligt som ung.

  • Barnhälsovården tar emot små barn, upp till sex års ålder.
  • Elevhälsan vänder sig till alla som går i skolan.
  • På en ungdomsmottagning kan du få stöd och hjälp såväl när det gäller kroppsliga saker som frågor som rör ditt liv. Det finns också en nationell ungdomsmottagning på nätet: UMO.se. Där kan du hitta svar på dina frågor om sex, hälsa och relationer.
  • Till din vårdcentral kan du söka för allt som rör hälsa och sjukdomar. Om du känner dig deprimerad eller han ångest kan du få samtalsbehandling. När vårdcentralen är stängd kan du vända dig till en jourcentral.
  • Till barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, kan du vända dig vid lite svårare psykiska besvär som gör att du inte orkar med vardagen och livet.
  • Socialtjänsten är en del av den kommunala hjälpen som finns.

Läs mer om var man kan få hjälp.

Ett bra stöd erbjuder också patient- och närståendeföreningar för psykisk hälsa

Här är några bra ställen att ta kontakt med:
Barnens hjälptelefon, Bris, tel 116 111

Jourhavande kompis (chatt)

Sjukvårdsrådgivningen tel 1177

Är man vuxen och vill prata om barn finns:

BRIS vuxentelefon om barn, tel 077-150 50 50

Rädda barnens föräldratelefon tel 020-786 786

Visa mer

ADHD

ADHD

ADHD innebär att man har svårt med koncentration och uppmärksamhet och att man ofta gör saker utan att tänka efter först. Man störs lätt om det händer mycket omkring en. En del med ADHD är väldigt aktiva, andra känner sig trötta och har svårt att komma igång med saker.

Sök hjälp: I första hand barnhälsovård eller elevhälsan, i andra hand Bup.

Läs mer om ADHD

Exempel på stödförening:

Attention

Fäll ihop

Alkoholberoende

Alkoholberoende

Om man dricker stora mängder alkohol under en längre tid kan man utveckla ett alkoholberoende. Då kan det vara svårt att sluta dricka, men med bra stöd och hjälp kan man bli av med ett alkoholberoende.

Sök hjälp: I första hand ungdomsmottagning eller vårdcentral, i andra hand Bup.

Läs om alkohol, droger, riskbruk och missbruk

Broschyr: Problem med alkohol, narkotika, läkemedel eller doping? Så funkar vården

Exempel på stödföreningar:

Alkohjälpen (även för närstående)

Anonyma Alkoholister, för unga

Al-Anon, för närstående

Bona Via, Göteborg, för närstående

Nationellt kompetenscentrum för anhöriga: Om någon vuxen i din närhet blir sjuk, börjar missbruka eller hastigt dör.

Dopingjouren

Fäll ihop

Aspergers syndrom

Aspergers syndrom

Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hjärnans sätt att hantera information. Om man har Aspergers syndrom märks det framför allt på hur man samspelar och kommunicerar med andra människor.

Sök hjälp: I första hand barnhälsovården eller elevhälsan i andra hand Bup eller Habilitering och Hälsa

Läs mer om Aspergers syndrom

Exempel på stödförening:

Autism- och Aspergersförbundet (även för närstående)

Fäll ihop

Autism

Autism

Autism är en funktionsnedsättning som innebär man har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information. Det gör att man kan ha svårt att umgås med kamrater. Man har också begränsade intressen och beteenden.

Sök hjälp: I första hand elevhälsan, i andra hand Bup eller Habilitering och Hälsa.

Läs mer om autism

Exempel på stödförening:

Autism- och Aspergersförbundet (även för närstående)

Riksföreningen Attention

Fäll ihop

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom kallas ibland även manodepressiv sjukdom och innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. När man är manisk kan man förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem när det gäller till exempel relationer, arbete och ekonomi.

Sök hjälp: Bup.

Läs mer om bipolär sjukdom

Exempel på stödföreningar:

Ibis, Göteborg, även för närstående

Balans, även för närstående

Bipolarna

Fäll ihop

Depression hos barn och tonåringar

Depression hos barn och tonåringar

En depression pågår en längre tid och kan påverka mycket i tillvaron. Ett barn eller en tonåring som
har en depression kan bli så påverkad att han eller hon till exempel inte orkar gå till skolan. En lättare depression kan gå över med hjälp av stöd från närstående. För en svårare depression behövs behandling.

Sök hjälp: I första hand vårdcentral, i andra hand Bup.

Läs mer om depression hos barn och tonåringar

Exempel på stöd:

Barnens hjälptelefon, Bris, tel 116 111

BRIS vuxentelefon om barn, tel 077-150 50 50

Hjälplinjen, tel 020-22 00 60

Riksförbundet Ungdom för social hälsa

Balans

Fäll ihop

Droger, alkohol, riskbruk och missbruk

Droger, alkohol, riskbruk och missbruk

Om man är beroende berusar man sig så mycket att kroppen vänjer sig vid att vara påverkad, och det blir svårt att klara sig utan. Att vara beroende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande eller droganvändande. Risken för att bli beroende är större om man dricker eller drogar ofta eller mycket. Det är det som kallas för riskbruk.

Sök hjälp: I första hand ungdomsmottagning eller vårdcentral, i andra hand Bup.

Läs mer om alkohol och droger, riskbruk och missbruk

Broschyr: Problem med alkohol, narkotika, läkemedel eller doping? Så funkar vården

Exempel på stöd:

Unga Anonyma Alkoholister

Al-Anon, för anhöriga

Anonyma Narkomaner

Dopingjouren

Bona Via, Göteborg, för närstående

Nationellt kompetenscentrum för anhöriga: Om någon vuxen i din närhet börjar missbruka.

Fäll ihop

Dyslexi

Dyslexi

Dyslexi innebär att man har svårt att lära sig läsa, stava och förstå en skriven text. Om man har dyslexi har vissa funktioner i hjärnan som styr språket inte utvecklats som de ska, men det har ingenting med intelligens att göra.

Sök hjälp: Elevhälsan.

Läs mer om dyslexi

Exempel på stödföreningar:

Svenska dyslexiföreningen

Föräldraföreningen för dyslektiska barn

Fäll ihop

Dödsfall

Dödsfall

När någon i familjen dör vänds tillvaron upp och ner för både barn och vuxna. Ofta hittar man sätt att stödja varandra i familjen, både i den första omedelbara sorgen och längre fram. Att visa och dela sorgen är ett sätt att komma varandra nära och en bra grund för att bearbeta den.

Sök hjälp: Barnhälsovården, vårdcentral eller barnklinik på sjukhus.

Läs mer

Sorg i familjen

Dödsfall

Exempel på stöd:

Hjälplinjen tel 020-22 00 60

Barnens hjälptelefon, BRIS, tel 116 111

Jourhavande kompis, (chatt)

Jourhavande medmänniska

Svenska Kyrkan

SPES Ungdom (för närstående till någon som tagit sitt liv)

Nationellt kompetenscentrum för anhöriga: Om någon vuxen i din närhet blir sjuk, börjar missbruka eller hastigt dör.

Stödgrupper för barn och vuxna (Göteborg)

Fäll ihop

Fobier

Fobier

De flesta har något de känner en överdriven rädsla för. Det kan vara blod, ormar, spindlar eller hundar. Man kan också ha höjdskräck, vara rädd för att flyga eller vara i trånga utrymmen som hissar. Hos ungefär 10-15 procent av befolkningen blir rädslan så stor att man utvecklar en fobi. Rädslan kan göra att man börjar undvika vissa ställen eller situationer.

Sök hjälp: I första hand vårdcentral eller ungdomsmottagning, i andra hand Bup.

Läs mer om ångest, fobier och tvångstankar hos barn

Exempel på stöd:

Stödsidan för de med panikångest och social fobi

Fäll ihop

Funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning

Om man har en funktionsnedsättning har man nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. En funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd skada eller en skada som man får till exempel efter en olycka eller sjukdom.

Sök hjälp: I första hand vårdcentral, elevhälsa eller ungdomsmottagning, i andra hand Bup.

Läs mer om funktionsnedsättning

Läs om barn- och ungdomshabilitering

Reportage: Psykoterapi för barn med funktionsnedsättning

Exempel på stöd:

RBU, Riksförbundet för barn och ungdomar med rörelsehinder

FUB, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning

Självhjälp på vägen

Jourhavande kompis, (chatt)

Barnens hjälptelefon, Bris, tel 116 111

Nationellt kompetenscentrum för anhöriga:  Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning

Fäll ihop

Ilska och utbrott

Ilska och utbrott

Barn och ungdomar kan reagera med kraftiga utbrott - explosivt beteende – på till synes mindre motgångar och misslyckanden i vardagslivet. Orsaken är då ofta att barnet har svårt att känslomässigt klara en frustration, i kombination med svårigheter att vara flexibel i tanken, det vill säga med att klara en förändring, ett ”nej” eller att något inte blir som barnet tänkt.

Sök hjälp: I första hand vårdcentral, elevhälsa eller ungdomsmottagning, i andra hand Bup.

Läs mer om barn och unga som lätt får utbrott

Exempel på stöd:

Riksförbundet Ungdom för social hälsa

Barnens hjälptelefon, BRIS,  tel 116

Jourhavande kompis, (chatt)

Barnens hjälptelefon, Bris, tel 116 111

BRIS vuxentelefon om barn, tel 077-150 50 50

Fäll ihop

Kris

Kris

Människor reagerar väldigt olika i krissituationer. Det finns de som inte klarar att vara ensamma, andra drar sig undan allt sällskap. Många vill prata om det som hänt om och om igen, andra blir helt tysta och svåra att få kontakt med. Ångest och oro är vanliga symtom hos de flesta men vissa känner en total tomhet på känslor.

Sök hjälp: I första hand barnhälsovården, vårdcentral, elevhälsa, ungdomsmottagning, i andra hand Bup.

Läs mer om att hamna i kris

Exempel på stöd:

Hjälplinjen tel 020-22 00 60

Jourhavande medmänniska

Jourhavande kompis, (chatt)

Barnens hjälptelefon, Bris, tel 116 111

BRIS vuxentelefon om barn, tel 077-150 50 50

Rädda barnens föräldratelefon tel 020-786 786

Fäll ihop

Koncentrationssvårigheter

Koncentrationssvårigheter

För en del barn innebär koncentrationssvårigheterna att ha svårt att fokusera på rätt sak, lätt att bli distraherad eller att ha svårt att behålla fokus på mindre stimulerande uppgifter. Orsaken kan till exempel vara sociala problem i hemmet, oro för till en närstående, sjukdom eller en funktionsnedsättning som till exempel ADHD.

Sök hjälp: I första hand barnhälsovården, elevhälsa, vårdcentral, ungdomsmottagning, i andra hand Bup.

Läs mer om koncentrationssvårigheter

Exempel på stöd:

Barnens hjälptelefon, BRIS,  tel 116 111

BRIS vuxentelefon om barn, tel 077-150 50 50

Jourhavande kompis, (chatt)

Fäll ihop

Ledsen och nedstämd

Ledsen och nedstämd

Att ibland känna sig nedstämd, ledsen, orolig eller att känna hopplöshet är en naturlig del av livet. Oftast går känslorna över efter ett tag. Det finns saker man kan göra själv för att må bättre, och det finns hjälp att få om man behöver.

Sök hjälp: I första hand barnhälsovård, vårdcentral, elevhälsa, ungdomsmottagning, i andra hand Bup.

Exempel på stöd:

Riksförbundet Ungdom för social hälsa

Barnens hjälptelefon, BRIS, tel 116 111

Jourhavande kompis, (chatt)

BRIS, vuxentelefon om barn, tel 077-150 50 50

Läs mer

Om att vara ledsen

Om nedstämdhet

Att må dåligt

Fäll ihop

Oro

Oro

Att känna sig orolig ibland hör till livet, oavsett hur gammal man är. Olika saker oroar olika människor och en del oroar sig mer än andra. Ibland vet man orsaken till att man är orolig men ibland finns oron där utan att man riktigt vet varför.

Sök hjälp: I första hand barnhälsovården, elevhälsan, vårdcentral eller ungdomsmottagning i andra hand Bup.

Läs mer om att vara orolig

Exempel på stöd:

Barnens hjälptelefon, Bris,  tel 116 111

Jourhavande kompis, (chatt)

Bris, vuxentelefon om barn, tel 077-150 50 50

Fäll ihop

Problem i skolan

Problem i skolan

Skolan ska vara en trygg plats där man får utvecklas som person, lära sig saker och ha viktiga vuxenkontakter utanför hemmet. När barn inte mår bra märks det också i skolan. Ibland har problemet med själva skolan att göra, men ibland handlar det om annat.

Sök hjälp: Om du är barn kan du vända dig till lärare, skolsköterska, skolkurator eller någon annan vuxen du har förtroende för. Du kan också tala med någon i en telefonjour, till exempel Bris.

Läs mer om problem i skolan

Exempel på stöd:

Barnens hjälptelefon, Bris,  tel 116 111

Bris vuxentelefon om barn, tel 077-150 50 50

Jourhavande kompis, (chatt)

Fäll ihop

Psykoser

Psykoser

Om man får en psykos får man förändrad verklighetsuppfattning och vanföreställningar, till exempel att man känner sig styrd eller övervakad utan att vara det. Det är också vanligt att man hör röster som inte finns.

Sök hjälp: I första hand vårdcentral, i andra hand Bup.

Läs mer om psykoser

Exempel på stöd:

Sjukvårdsrådgivningen tel 1177

Schizofreniförbundet, Västra Götaland (även för närstående)

Nationellt kompetenscentrum för anhöriga: Om någon vuxen i din närhet blir sjuk.

Fäll ihop

Sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp är namnet på olika handlingar där någon eller några kränker en annan person på ett sexuellt sätt. Alla sexuella handlingar som görs mot någon, inför någon eller som en person får någon annan att göra mot sin vilja, är sexuella övergrepp.

Sök hjälp: Eventuellt akutmottagning. Gynmottagning, kvinnoklinik, barnklinik och Bup kan hjälpa dig vid ett sexuellt övergrepp. Anmäl hos polis och socialtjänst.

Läs mer om sexuella övergrepp mot barn och unga

Viktigt att anmäla våldtäkt

När barn far illa

Exempel på stöd:

Polisen

Brottsofferjouren för unga

Kvinnofridslinjen

RSFL:s brottsofferjour

Föreningen Storasyster

Sjukvårdsrådgivningen tel 1177

Fäll ihop

Självmordstankar

Självmordstankar

Vem som helst kan hamna i situationer när tankar på att ge upp infinner sig och då kan döden kännas som en möjlig utväg. Det kan exempelvis handla om att inte leva upp till egna eller andras förväntningar eller att man drabbas av något svårt som känns omöjligt att ta sig igenom.

Sök hjälp: I första hand vårdcentral, elevhälsa eller ungdomsmottagning, i andra hand Bup.

Läs mer om självmordstankar

Exempel på stöd:

Självmordsguide

Hjälplinjen tel 020-22 00 60

Barnens hjälptelefon, Bris,  tel 116 111

Jourhavande kompis (chatt)

Självmordslinjen, Mind

SPES Ungdom (för närstående till någon som tagit sitt liv)

Sjukvårdsrådgivningen tel 1177

Suicide Zero

Fäll ihop

Självskadebeteende

Självskadebeteende

Att vara självdestruktiv, att göra sig själv illa, kan vara ett av många sätt att försöka hantera känslor som känns smärtsamma. Den kroppsliga smärtan kan ibland vara lättare att hantera. Ibland är skadandet ett sätt att lugna eller straffa sig själv. Det kan också vara ett sätt att visa andra att något är fel och att man behöver hjälp.

Sök hjälp: I första hand vårdcentral, elevhälsa eller ungdomsmottagning, i andra hand Bup.

Läs mer om självskadebeteende

Att vara förälder till någon som skadar sig själv

Exempel på stöd:

SHEDO (även för närstående)

Barnens hjälptelefon, Bris,  tel 116 111

Jourhavande kompis, (chatt)

Nationella Självskadeprojektet

Sjukvårdsrådgivningen tel 1177

Fäll ihop

Stress

Stress

Stress är en naturlig reaktion i kroppen, som är bra när man behöver göra något snabbt eller har bråttom. Men om kroppen inte hinner återhämta sig efter att ha stressat eller om man är stressad fast man inte har bråttom, kan stressen bli ett problem.

Sök hjälp: I första hand vårdcentral, elevhälsa eller ungdomsmottagning, i andra hand BUP.

Läs mer om stress

Gör ett stresstest

Exempel på stöd:

Barnens hjälptelefon, BRIS,  tel 116 111

Jourhavande kompis (chatt)

Bris vuxentelefon om barn, tel 077-150 50 50

Fäll ihop

Sömnsvårigheter

Sömnsvårigheter

Har man svårt att sova är det viktigt att tänka igenom sina levnads- och sovvanor och fråga sig om man behöver ändra på något. Har sömnbesvären varat länge kan man behöva hjälp att komma till rätta med problemen.

Sök hjälp: I första hand barnhälsovården, vårdcentral, elevhälsa eller ungdomsmottagning, i andra hand Bup.

Läs mer om barn och sömn

Sömnsvårigheter

Gör ett sömntest

Exempel på stöd:

Barnens hjälptelefon, Bris,  tel 116 111

Bris vuxentelefon om barn, tel 077-150 50 50

Jourhavande kompis (chatt)

Portalen Sömnapné (om snarkning)

Sjukvårdsrådgivningen tel 1177

Fäll ihop

Tourettes syndrom hos barn

Tourettes syndrom hos barn

Tourettes syndrom, TS, hos barn innebär att barnet har tics. Det vill säga barnet gör ofrivilliga, plötsliga och återkommande rörelser och ger ifrån sig ljud. De flesta barn med TS har också svårt att koncentrera sig, är överaktiva, har svårt att kontrollera sina impulser eller tvångsrelaterade symtom.

Sök hjälp: I första hand barnhälsovården, vårdcentral eller ungdomsmottagning, i andra hand BUP.

Läs mer om Tourettes syndrom

Exempel på stöd:

Attenion

OCD-förbundet (även för närstående)

Fäll ihop

Tvångssyndrom

Tvångssyndrom

Med tvång menas att man känner en stark impuls att tänka på ett visst sätt eller utföra vissa handlingar, och att det ger ångest att avstå när impulsen väl kommer. Vanliga tvångstankar börjar ofta "tänk om". Till exempel "tänk om jag har glömt spisen på".Tvångshandlingar kan till exempel vara att tvätta händerna väldigt ofta.

Sök hjälp: I första hand vårdcentral, elevhälsa eller ungdomsmottagning, i andra hand BUP.

Läs mer om tvångssyndrom

Exempel på stöd:

OCD-förbundet (även för närstående)

Attention

Fäll ihop

Våld och övergrepp

Våld och övergrepp

Som barn har man rätt att bli väl omhändertagen och bemött med kärlek och respekt. Som barn är man beroende av att de vuxna i ens närhet skyddar och tar hand om en på ett sätt som gör att man kan utvecklas på ett bra sätt. Det kan gälla allt ifrån känslomässigt stöd till att man får mat och rena kläder.

Sök hjälp: I första hand vårdcentral, elevhälsa eller ungdomsmottagning, i andra hand BUP. Anmäl till polis och socialtjänst.

Läs mer om våld och övergrepp

Läs om när barn far illa

Exempel på stöd:

Brottsofferjouren Ung

Barnens hjälptelefon, Bris, tel 116 111

Friends

Kvinnofridslinjen

Polisen tel 114 14

Sjukvårdsrådgivningen tel 1177

Fäll ihop

Ångest

Ångest

Ångest är starka känslor av oro och rädsla. För många är ångesten knuten till något obehagligt som har hänt tidigare eller till något man tror skulle kunna hända framöver och som väcker oro. Men man kan också få intensiv ångest utan att man riktigt förstår varför man mår så dåligt.

Sök hjälp: I första hand barnhälsovården, vårdcentral, elevhälsa eller ungdomsmottagning, i andra hand Bup.

Läs mer om ångest, fobier och tvångstankar hos barn

Ångest

Ångest kan kännas olika (bildspel)

Exempel på stöd:

Svenska ångestsyndromsällskapet (även för närstående)

Sjukvårdsrådgivningen tel 1177

Barnens hjälptelefon, BRIS, tel 116 11

Jourhavande kompis (chatt)

Fäll ihop

Ätstörningar

Ätstörningar

Det finns många som tänker mycket på mat och på sin kropp. Det är vanligt att man vill ha kontroll över vad man äter och att man är rädd för att gå upp i vikt. Om tankarna på mat och vikt tar så stor del av uppmärksamheten att man kan ha svårt att klara av sitt vanliga liv så kan man ha en ätstörning.

Sök hjälp: I första hand vårdcentral, elevhälsa eller ungdomsmottagning, i andra hand Bup.

Läs mer om ätstörningar

Läs om aneroxi

Läs om bulimi

Exempel på stöd:

Riksföreningen mot ätstörningar (även för närstående)

Ätstörning.se (även för närstående)

Jourhavande kompis (chatt)

Bris vuxentelefon om barn, tel 077-150 50 50

Rädda barnens föräldratelefon tel 020-786 786

Fäll ihop

När en vuxen i familjen inte mår bra

När en vuxen i familjen inte mår bra

Om en vuxen som tar hand om en och som man kanske bor tillsammans med inte mår bra påverkas man av det på olika sätt. Man kan till exempel känna sig rädd, orolig eller ledsen. Kanske tänker man mycket på hur det ska gå eller undrar om den som är sjuk någonsin kommer att må bra igen.

Sök hjälp: ungdomsmottagning, elevhälsan, familjecentral eller kommunens familjeenhet.

Läs mer

Om du är förälder och har en allvarlig sjukdom eller skada

Mer på andra webbplatser:

Att ha en närstående som är psykiskt sjuk, Umo.se

Om en närstående är deprimerad,Umo.se

Exempel på stöd:

Livlinan

Kuling

Maskrosbarn

Trygga Barnen

Barnens hjälptelefon, Bris, tel 116 111

Nationellt kompetenscentrum för anhöriga: Om någon vuxen i din närhet blir sjuk.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 19 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-04-28
Redaktör:

Vårdredaktionen Västra Götalandsregionen