Att må psykiskt dåligt som ung

Om man är ung och tycker livet känns jobbigt finns det flera ställen att vända sig till, exempelvis elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Det finns dessutom många stödgrupper och organisationer som är bra att prata med. Du kan också vända dig till sjukvården och socialtjänsten. Personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst har tystnadsplikt. De får inte avslöja vad du har berättat.

Diagnoser och besvär

Det finns flera sjukdomar, symtom och problem som gör att man mår illa. Här är en sammanställning.

Våga berätta

Har du en hemlighet som gör dig ledsen eller orolig? Pojke från tema Våga BerättaDå ska du inte behöva vara ensam med det. Du har rätt att få den hjälp du behöver för att må bra. Att prata med någon du gillar kan vara en bra början. Tema: Våga Berätta

Vad kan du göra själv?

Ibland kan man själv göra så att man mår bättre med hjälp av bra sömn, kost och motion. Du kanske kan lära dig avslappning, hantera stress eller gå med i en självhjälpsgrupp?

Läs mer om vad du kan göra själv.

Du kan också få hjälp och stöd av olika organisationer och föreningar. Man kan mejla, chatta eller ringa. Här är en lista.

Elevhälsan

Går du i skolan kan du vända dig till skolans elevhälsa. Den består till exempel av sjuksköterska, kurator och läkare. Här finns mycket med kunskap om hur det är att vara ung och vilka problem som unga kan ha. De är vana att möta ungdomar som känner sig deprimerade eller på olika sätt mår dåligt psykiskt.

Mer om elevhälsa på Umo.se

Barnhälsovården

Barnhälsovården tar emot små barn, upp till sex års ålder. Till barnhälsovården kan man vända sig med alla frågor som rör barnets hälsa och utveckling. I barnhälsovården arbetar sjuksköterskor och läkare. 

Hitta din barnavårdscentral

Familjecentralen

Familjecentralen är en mötesplats för vuxna och barn. Hit kan man som förälder vända sig bara för att prata med någon eller för att få hjälp och stöd om man behöver det.

Hitta din familjecentral

Ungdomsmottagning

Hit kan du vända dig från du är 12-13 år tills du är 23-25 år gammal. Åldergränserna kan variera något från mottagning till mottagning. Barnmorska och kurator finns på alla ungdomsmottagningar. Ibland kan man också få hjälp att träffa läkare, gynekolog eller psykolog.

Personalen kan hjälpa och stödja dig såväl när det gäller kroppsliga saker som frågor som rör ditt liv. De flesta problem man kan ha som ung kan du fråga om. Du kan också testa dig för könssjukdomar. Graviditetstest finns också på mottagningen.

Ungdomsmottagning på nätet

Det finns också en nationell ungdomsmottagning på nätet: Umo.se. Umo är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På Umo kan man hitta svar på sina frågor om sex, hälsa och relationer.

Ungdomsmottagningar i Västra Götaland

Reportage om en ungdomsmottagning

Mer om ungdomsmottagning på Umo.se

Vårdcentral och jourcentral

Till din vårdcentral kan du söka för allt som rör hälsa och sjukdomar. Och om du mår dåligt av något annat som kanske inte har direkt med kroppen att göra. Du kanske är deprimerad eller stressad. Här kan du också få råd om hur du ska äta, sluta röka eller sluta dricka. På en vårdcentral arbetar sjuksköterskor och läkare. Ibland finns även dietist (expert på mat), psykolog och kurator.

När vårdcentralen är stängd kan du vända dig till en jourcentral.

Hitta din vårdcentral

Hitta din jourcentral

Sjukvårdsrådgivningen 1177

Om du inte vet var du ska vända dig eller om din mottagning är stängd, kan Sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 hjälpa till. Man kan till exempel kontakta psykiatriska akutteam. Telefonnumret 1177 kan man ringa dygnet runt. Det är kostnadsfritt.

Barn- och ungdomspsykiatri, Bup

Hit kan du vända dig vid lite svårare psykiska besvär som gör att du inte orkar med skolan, träffa vänner, har självmordstankar, tvångstankar eller skadar dig själv. Du kan också ha varit med om otäcka saker. Du kan söka själv till Bup eller få kontakt med Bup via din vårdcentral, ungdomsmottagning eller elevhälsan.

Du kan få prata om dina problem själv eller tillsammans med dina föräldrar eller närstående. Man kan också få medicin.

Hitta din Bup-mottagning

Reportage om Bup

Mer om Bup på Umo.se

När det är akut och din mottagning stängd

Om någon är i behov av omedelbar hjälp till följd av akut sjukdom eller skada - ring nödnumret 112.
Jourcentraler kan hjälpa dig när vårdcentral eller annan mottagning är stängd. Du kan också ringa Sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 och be om hjälp.

Om jourcentralen är stängd kan du ringa till ett akutsjukhus och fråga efter hjälp.
Vid sexuella övergrepp kan man behöva hjälp från barnklinik, gynmottagning, kvinnoklinik eller kirurgklinik.

Akutsjukhusen i Västra Götaland är:

Kungälvs sjukhus Tel 0303-980 00 växel
Barn- och ungdomspsykiatri
Psykiatriskt akutmottagning (över 18 år) Tel 0303-98958

Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Tel 031-342 10 00, 031-343 40 00 växel
Akutavdelning barn- och ungdomspsykiatri (kvällar, nätter och helger), Tel 031-3435544
Psykiatrisk akutmottagning (över 18 år)

Skaraborgs sjukhus, SKAS Tel 0500-431 000 växel
Barn- och ungdomspsykiatri, Tel 0500-47 82 67
Vuxenpsykiatri

Södra Älvsborgs Sjukhus, SÄS Tel 033-616 10 00 växel
Bup akutmottagning, Tel 033-6161670
Akutmottagning vuxenpsykiatri Tel 033-6162760

NU-sjukvården, Norra Älvsborg och Uddevalla, Tel 010-435 00 00 växel
Bup-öppenvårdsmottagningar
Psykiatriskt ungdomsteam
Akutmottagning vuxenpsykiatri

 

Kommunen och socialtjänsten

Din kommun kan ofta hjälpa till om du har det svårt. Du kan prata med någon på  kommunens socialtjänst om till exempel missbruk,våld, sexuella övergrepp, kriminalitet och mycket annat.

Bästa sättet att nå socialtjänsten är att ringa till den kommun där du bor. Telefonnumret hittar du på nätet. Be att få bli kopplad till någon som har hand om barn och familjer.

Här är en lista över länkar till kommunernas webbsidor om stöd och hjälp.

Mer om socialtjänsten på Umo.se

Hjälplinjer via telefon

Save the children, Helpline, för ensamkommande flyktingbarn
0200-778020

Barnens hjälptelefon, Bris,
116 111

Bris vuxentelefon om barn
077-150 50 50

Jourhavande kompis
020-222 444

Nationella hjälplinjen
020-22 00 60

Kyrkans jourtjänst
031-800 650

Röda korsets telefonjour
0771-900 800

Kvinnofridslinjen (för den som utsatts för hot och våld)
020-505050

Spes telefonjour (för närstående till någon som tagit sitt liv).
08-34 58 73 (öppet 19.00-22.00)

Jourhavande adoptionskompis.
För dig som är adopterad och vill prata med någon annan adopterad.
Tel: 020-64 54 30. Alla tisdagar kl. 18-21.

 

När en vuxen i familjen inte mår bra
Om en vuxen som tar hand om en inte mår bra kan man må dåligt, känna sig rädd, orolig eller ledsen. Kanske tänker man mycket på hur det ska gå eller undrar om den som är sjuk någonsin kommer att må bra igen.

Läs mer

Om du är förälder och har en långvarig sjukdom eller skada

Sök hjälp: ungdomsmottagning, vårdcentral, elevhälsan, familjecentral eller kommunens familjeenhet.

Andra ställen som ger stöd är: Livlinan, Kuling, Maskrosbarn, Trygga Barnen, Barnens hjälptelefon, Bris, tel 116 111
Nationellt kompetenscentrum för anhöriga: Om någon vuxen i din närhet blir sjuk, börjar missbruka eller hastigt dör.

Mer på andra webbplatser:

Att ha en närstående som har en psykisk sjukdom, Umo.se

Att ha en närstående som är deprimerad, Umo.se


Till dig som är anhörig eller närstående till ett barn

Om du själv har psykiska problem och ansvar för barn
Många får någon gång i livet psykiska besvär som gör att man inte orkar så mycket. Man kan exempelvis vara utmattad eller deprimerad under en tid. Kanske behöver man periodvis vårdas på sjukhus.
Läs mer

Sök hjälp: barnavårdscentral, elevhälsan, socialtjänsten,  den egna kontakten inom psykiatrin (om man har en sådan).

Annat stöd: Sjukvårdsrådgivningen på tel 1177, Rädda barnens föräldratelefon 020-786 786, Bris vuxentelefon, tel 077-150 50 50

Om du är närstående till barn som mår psykiskt dåligt

Om ett barn mår psykiskt dåligt påverkas hela familjen och det är vanligt att det leder till andra problem. Det finns oftast ingen enkel förklaring, och det är viktigare att man själv försöker vara ett stöd istället för att söka efter en orsak.

Läs mer

Sök hjälp: stödgrupp för närstående, samtalsterapeut, psykolog eller kurator. Vårdcentralen, barnavårdcentralen eller elevhälsan har psykologer eller kuratorer knutna till sig som man kan få prata med.

Annat stöd: Sjukvårdsrådgivningen på tel 1177, Rädda barnens föräldratelefon 020-786 786, Bris vuxentelefon, tel 077-150 50 50

Vad är terapi?

Terapi betyder "behandling av sjukdom eller skada" och används inom sjukvården för både kroppsliga och psykiska problem. Att gå i terapi innebär ofta att man går och pratar med någon, men terapi kan också vara skapande med teater, musik, bild eller dans. Det finns också mer kroppsinriktad terapi. Man går i terapi för att man mår dåligt.

Mer om terapi på Umo.se

Vad kostar det?

All sjukvård för barn och ungdomar till och med 19 år är avgiftsfri. Besök på Bup och ungdomsmottagning är gratis för alla åldrar.

Läs mer om patientavgifter.

Hitta rätt mottagning

För att hitta till exempel en vårdcentral eller en Bup-mottagning finns tjänsten Hitta vård på den här webbplatsen.

Tolkning till andra språk

Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att se till att du förstår. Om det behövs måste personalen använda tolk. Säg till innan du gör ett besök på en mottagning så kan personalen boka in en tolk. Man kan också själv boka en tolk innan ett besök. Då vänder man sig till sin kommun.

Webbplatser som ger information och stöd

Tjejjouren Väst. För dig mellan 10 och 25 år. Tjejguide. Du kan chatta eller mejla. Det går också att ladda ned en mobilapp.

Umo.se Ungdomsmottagningen på nätet.

Bup.se

Jourhavande kompis

Nationella hjälplinjen

Bris-mejlen

Snorkel Om stress, ångest, självskadebeteende och nedstämdhet/oro.

Ätstörningar

Självhjälp på vägen Om psykiska funktionsnedsättningar.

Barn- och elevombudet För dig som har blivit kränkt i skolan.

Attention För dig som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

OCD-förbundet, Göteborgsregionen Om tvångssyndrom och tvångstankar.

Riksförbundet Balans Främsta inriktningen är bipolär sjukdom och depression. Även för närstående.

Ibis Intresseföreningen för bipolär sjukdom.

Spes Ungdom För den som har en anhörig eller närstående som tagit livet av sig

RFSL För dig som är HBTQ.

Tjejzonen För tjejer 10-25 år.

Killfrågor.se

Rädda Barnen

RFSLs brottsofferjour Hbt-personer som utsatts för partnervåld, hatbrått eller hedersvåld.

Unga BOJ För unga brottsoffer

Föreningen Storasyster Stöd och gemenskap för dig som utsatts för sexuellt övergrepp

Dopingjouren För dig som själv använder dopingpreparat.

Drugsmart Om alkohol och droger.

Att vara adopterad, information på UMO.se

Nationella stödlinjen för spelare och anhöriga

Friends Hjälp mot mobbning.

Barnombudsmannen

Sveriges kvinnojourer

Om du lever nära någon som mår psykiskt dåligt eller missbrukar

Kuling För dig som lever med en förälder som har en psykisk sjukdom.

Livlinan För dig som lever nära någon som mår psykiskt dåligt.

Maskrosbarn För dig med föräldrar som missbrukar och/eller är psykiskt sjuk.

Ung Anhörig För dig som är anhörig till någon med demenssjukdom.

Bona Via, Göteborg, för närstående till den som missbrukar.

Nationellt kompetenscentrum för anhöriga: Om någon vuxen i din närhet blir sjuk, börjar missbruka eller hastigt dör.

Barn har laglig rätt att få hjälp

Många barn växer upp med svårigheter i familjen som missbruk och allvarlig sjukdom. Är du under 18 år har du rätt att få hjälp av hälso- och sjukvården.
Hälso- och sjukvårdslagens § 2, säger att barn har rätt till information, råd och stöd om deras förälder eller annan vuxen i barnets närhet har en allvarlig fysisk eller psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, missbruk eller oväntat avlider.

Mer på andra wepplatser:

Nationellt kompetenscentrum för anhöriga

Barn som anhöriga, Socialstyrelsen

Senast uppdaterad:
2015-09-07
Skribent:

Jan Kallenberg, Vårdredaktionen, Västra Götalandsregionen.

Granskare:

Stephan Ehlers, psykiatriker och Lars Joelsson, psykiatriker. Båda ingår i sektorsrådet för barn- och ungdomspsykiatri, Västra Götalandsregionen.