Den nya influensan, svininfluensan

Svininfluensa orsakas av ett nytt influensavirus som uppstod och spred sig snabbt under slutet av 2009. Viruset smittar mellan människor och har fått beteckningen A(H1N1). Viruset cirkulerar i världen och har även kommit tillbaka till Sverige sedan dess. Risken för att sjukdomen ska bryta ut i en epidemi i Sverige är liten. Många har antingen vaccinerat sig eller redan haft infektionen och är därför skyddade.

  • Kvinna som tvättar händerna med flytande tvål under rinnande vatten.

    Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten för
    att minska risken att bli smittad.

  • Man som hostar i armvecket

    Hosta eller nys i armvecket för att inte smitta andra.

Svininfluensan kommer troligtvis att finnas i Sverige under många år framöver och kommer då att betraktas som vanlig influensa, säsongsinfluensa.

Om du riskerar att bli allvarligt sjuk tillhör du en så kallad riskgrupp. I så fall är rekommendationen att du vaccinerar dig mot influensa varje år. I år ingår vaccin mot svininfluensa i vaccinationen mot vanlig influensa.

Ofta mildare än vanlig influensa

För de flesta som har fått svininfluensa har sjukdomen varit mildare än vanlig influensa. Personer i alla åldrar kan bli sjuka. Barn, ungdomar och vuxna i åldrarna 20-50 år insjuknar oftare än äldre personer som verkar ha viss motståndskraft mot svininfluensan. De flesta har blivit lindrigt sjuka, och bara en mindre andel har blivit så sjuka att de har behövt vårdas på sjukhus.

De flesta av dem som blivit allvarligt sjuka har också haft någon annan sjukdom som legat bakom, men några har varit friska yngre personer. Som vid alla influensaepidemier har det inträffat dödsfall.

Symtom på svininfluensa

Symtom på svininfluensa

Symtomen på svininfluensan påminner mycket om vanlig influensa. Det är vanligt att du får feber, hosta, halsont, ont i kroppen, huvudvärk och trötthet. Ibland kan du få diarré och kräkningar.

Sjukdomen varar oftast i fem till sju dagar, men du kan känna dig trött i ytterligare två till tre veckor. Liksom annan influensa kan svininfluensan leda till följdsjukdomar somlunginflammation eller bihåleinflammation.

Fäll ihop

Smittar genom hosta eller kontakt

Smittar genom hosta eller kontakt

Svininfluensan smittar på samma sätt som vanlig influensa. Den sprids mellan människor genom små vätskedroppar som kan flyga någon meter genom luften när en smittad person hostar eller nyser, men också genom kontakt, som när du tar i hand eller tar på ytor, till exempel dörrhandtag, där det finns vätskedroppar från en smittad person. Smittan sprids främst vid nära kontakt med människor och lättast inomhus.

Vanligtvis tar det 1-3 dagar från det att du har smittats tills du blir sjuk, men det kan ta upp till sju dagar.

Du är smittsam i upp till sju dagar från det att du fått influensasymtom, eller till och med en dag efter att febern har försvunnit.

Fäll ihop

Så undviker du smitta

Så undviker du smitta

Som vid vanlig influensa ökar risken att bli smittad om du träffar många personer och har tät kontakt. För att undvika att bli smittad kan du försöka att hålla dig borta från stora folksamlingar och trängsel, till exempel på bussar. Smittrisken är också större inomhus än utomhus.

Här är några enkla råd att tänka på:

  • Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten.
  • Undvik att röra vid ögon, näsa och mun.
  • Undvik nära kontakt med personer som du vet är sjuka.

Så undviker du att smitta andra

  • Tvätta händerna ofta och noggrant, speciellt om du hostar och nyser.
  • Hosta eller nys i armvecket, eller i en pappersnäsduk som du slänger i en soppåse.
  • Stanna hemma från arbetet eller skolan och undvik att träffa andra människor så länge du smittar.
Fäll ihop

Så här kan du vårda dig själv

Så här kan du vårda dig själv

Eftersom influensa beror på ett virus kan den inte behandlas med antibiotika. Du kan själv lindra besvären genom att

  • ta det lugnt och vila – stanna hemma från arbetet eller skolan
  • dricka tillräckligt mycket vätska
  • sova mycket
  • ta febernedsättande och smärtstillande medicin om det behövs, till exempel Alvedon eller Panodil, som innehåller paracetamol.
Fäll ihop

När ska du söka vård?

När ska du söka vård?

Du bör kontakta en vårdcentral om du

  • har hög feber som inte går ner efter tre till fem dygn
  • har feber som gått ner och sedan börjar stiga igen
  • plötsligt blir mycket sämre
  • får andningsbesvär när du är i vila.

Du bör kontakta en vårdcentral om du tillhör en riskgrupp och får symtom på influensa, särskilt om du inte har vaccinerat dig mot influensa.

Det går också alltid bra att ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för råd.

Fäll ihop

Vissa grupper riskerar att bli allvarligt sjuka

Vissa grupper riskerar att bli allvarligt sjuka

En del människor har en ökad risk att bli allvarligt sjuka av svininfluensa. Det gäller vuxna och barn med vissa kroniska sjukdomar som till exempel hjärt-och kärlsjukdom. De som har nedsatt immunförsvar eller är gravida eller har extrem fetma riskerar också att bli allvarligt sjuka, liksom barn som har flerfunktionshinder.

Små barn och svininfluensan

Barn som är yngre än två år blir ofta lite sjukare än äldre barn, men de brukar klara det bra och snart bli friska igen.

Äldre personer och svininfluensan

Vuxna som är äldre än 65 år har mindre risk än andra att smittas av svininfluensa. Om du är äldre än 65 år och ändå blir smittad bör du kontakta vården, eftersom du har en ökad risk att bli allvarligt sjuk, precis som vid vanlig influensa. Undvik att åka in direkt, utan ta först kontakt per telefon. Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för råd.

Undersökning

Det går inte att säkert veta vilken sorts influensa du har utan att lämna prov, men så länge du inte är allvarligt sjuk brukar det inte behövas.

För att säkert få veta om du är smittad av svininfluensan behöver ett prov tas från ena näsborren med en tunn bomullspinne.

Fäll ihop

Vaccination mot svininfluensan

Vaccination mot svininfluensan

Skydd mot svininfluensan ingår i säsongsinfluensavaccinet 2014-2015. Du rekommenderas att vaccinera dig om du tillhör en så kallad riskgrupp, det vill säga

  • är äldre än 65 år
  • har en hjärt- eller lungsjukdom
  • har diabetes
  • har nedsatt infektionsförsvar av annan orsak
  • har en kronisk lever- eller njursjukdom
  • är kraftigt överviktig
  • har en neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen
  • är gravid i senare hälften av graviditeten.

Om du är gravid rekommenderas vaccinering under senare hälften av graviditeten när en influensasäsong närmar sig, eftersom du som gravid riskerar att bli allvarligt sjuk av influensa. Vid en allvarlig infektion finns det även en risk för att fostret skadas. Vaccinet ger också barnet ett bra skydd under nyföddhetsperioden. Du rekommenderas att vaccinera dig efter vecka 16 eller efter att ultraljudsundersökningen är genomförd. Om du är osäker kan du alltid prata med din barnmorska.

Vaccination av barn rekommenderas ännu bara till barn som är äldre än sex månader och tillhör någon av riskgrupperna eller har flerfunktionshinder.

Om du har ett mycket nedsatt immunförsvar kan ett annat skydd behövas. I sådana fall ska du rådgöra med din läkare.

Fäll ihop

Behandling mot svininfluensan

Behandling mot svininfluensan

Det finns två antivirusläkemedel som kan hjälpa mot nya influensan. Om du får dem mycket tidigt i sjukdomsförloppet kan de lindra symtomen och förkorta sjukdomstiden. Det är främst personer som riskerar att bli allvarligt sjuka och svårt sjuka som får behandlingen.

Antivirusläkemedel skrivs ut på recept av läkare.

Fäll ihop

Översättningar till andra språk

Senast uppdaterad:
2014-10-10
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Hagberg, läkare, professor, specialist i infektionssjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg