När små barn skriker

Skriv ut (ca 7 sidor)

Att små barn skriker ibland. Det är ett av deras sätt att kommunicera och förklara vad de vill och behöver. När du tröstar och försöker förstå vad barnet menar lär du också känna ditt barn. Om barnets skrik blir så påfrestande att det känns som att du inte orkar mer, bör du be om stöd från närstående eller på BVC.

Skriv ut

Skriket är ett av barnets viktigaste sätt att uttrycka sig. Skriket betyder att barnet vill något, behöver något. I början kan det vara svårt att förstå vad. Du får prova dig fram. Ibland blir det rätt och ibland blir det fel. När barnet blir äldre och ni lär känna varandra brukar det vara allt lättare att veta hur man ska göra för att tolka barnet.

Den här texten handlar framför allt om barn från att de är nyfödda, och upp till ett år. Det handlar om vilka behov de uttrycker med sitt skrik, och vad du kan göra.

Alla barn skriker

Alla barn skriker

Vanliga orsaker till att ett litet barn skriker kan vara att barnet:

  • vill få närhet och komma upp i famnen
  • är hungrigt eller törstigt
  • är uttråkat och vill ha omväxling
  • är överstimulerat och behöver få vara i fred och få lugn och ro
  • vaknar på natten och inte känner igen sig
  • har ont, till exempel i magen
  • känner obehag från en full blöja eller att det ligger knöligt
  • är för varmt eller fryser.

När det lilla barnet skriker är det oftast för att det vill komma nära, är hungrigt, vill suga eller helt enkelt vill ha sällskap. Att känna kroppskontakt, värme och doft, att höra välbekanta röster och att ha ett nära samspel, har stor betydelse för att barnet ska känna sig lugnt, tryggt och må bra. Du kan aldrig ge ett barn för mycket närhet och kroppskontakt.

Skrik är naturligt för barnet men jobbigt för föräldrarna

Barn skriker olika mycket. En del skriker mycket varje dag, andra ibland. En del barn skriker nästan aldrig.

Som nybliven förälder är det vanligt att tro att något är fel om barnet skriker, kanske av och till i flera timmar. Det kan göra att du känner dig ledsen, orolig, frustrerad, otillräcklig och tycker att det är väldigt jobbigt. Skriket kan framkalla starka känslor. Det kan även kännas i kroppen, till exempel genom att du får svettningar och hjärtklappning. Att reagera starkt är helt naturligt och nödvändigt. Barnet behöver omvårdnad för sin överlevnad, och skriket är en kraftfull signal som får dig att vilja hjälpa.

Om barnet verkar nöjt för det mesta, äter bra och går upp i vikt som förväntat betyder det inte att barnet är sjukt.

En del barn är lätta att trösta - andra svåra

Alla barn har redan från början olika personligheter. Redan under de första levnadsdygnen finns det stora skillnader på hur ofta och hur länge barn skriker och hur lätta de är att trösta.

En del barn har lätt för att själva komma till ro och är därför ganska enkla att trösta och förstå. De kanske inte skriker så ofta. För andra barn är det svårare och de behöver mer hjälp. De skriker ofta, och det kan vara svårt både att förstå vad barnet vill och att trösta barnet. Ofta är de också mer vakna och oregelbundna i sina vanor och har svårt att komma till ro.

Se filmer med psykolog om hur det kan vara den första tiden.

Barnet behöver hjälp att förstå sina känslor

Beroende på vad du tror att barnet uttrycker tar du hand om det på olika sätt. Du ger barnet mat, omvårdnad, kroppskontakt och kärlek. Samtidigt hjälper du barnet att börja förstå och tolka världen runt omkring sig. Från början förstår inte barnet vad hen känner och vill. Därför blir din tolkning och ditt försök att göra barnet nöjt, viktigt. På så sätt lär sig barnet förstå vad känslorna betyder. Med ord, mimik och kroppsspråk visar du att du uppfattar och förstår barnets signaler. Detta är början på ett viktigt samspel som skapar trygghet och tillit och gör att barnet växer och utvecklas. Läs mer om barnets anknytning, och om ditt och barnets samspel.

Pröva dig fram

Hur du bemöter barnets skrik beror på många olika saker, bland annat hur gammalt barnet är, och hur du själv är som person. Du kan också reagera på olika sätt därför att du själv kan vara på bra eller dåligt humör, trött, ledsen eller stressad just när barnet skriker.

Ibland blir det rätt, ibland blir det fel

Att pröva dig fram för att lära dig tyda barnets signaler innebär att du ibland gör rätt och ibland gör fel. Det är inte alltid så lätt att förstå vad barnet menar och det är inte alltid lätt att få barnet lugnt. Men långsamt kommer det att gå bättre och bättre att förstå, och det blir allt lättare att hjälpa barnet att komma till ro.

När barn skriker på natten

Under de första månaderna är dygnsrytmen oregelbunden. Det är framför allt hunger och mättnad som styr om barnet sover eller är vaket. Barnet reagerar utifrån sina behov, oavsett tid på dygnet. Därför är det vanligt att barn skriker även på natten. Barn kan också drömma mardrömmar eller känna sig övergivna och vaknar därför upp och skriker. Läs mer om hur barn sover och om sömnstörningar.

Söka vård

Ibland beror skrik på att barnet har ont eller mår dåligt på annat sätt. Barnet kan till exempel ha ont i öronen, feber, ont i magen eller vara på väg att få nya tänder.

Du ska kontakta BVC, en vårdcentral eller en akutmottagning om barnet har ett eller flera av de besvär som nämns i listan:

  • skriker intensivt eller i intervaller och är otröstligt
  • är ledset stora delar av dagen
  • inte tar emot vätska
  • inte är sig likt
  • verkar ha ont någonstans
  • inte verkar må bra på något annat sätt.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

När det känns jobbigt och svårt

När det känns jobbigt och svårt

Om barnet skriker mycket kan man få känslor som man inte vill ha. Det är vanligt att känna sig misslyckad eller arg på barnet, eller till och med vara rädd för att göra barnet illa. En del funderar på om de duger som föräldrar och om barnet verkligen tycker om en. Men barnet kanske är lite känsligare än andra barn och då kan det ta längre tid att trösta. Barn skriker inte för att klaga på sina föräldrar utan för att tala om att det är något som de vill eller behöver.

Viktigt att äta och sova

Det är viktigt att du försöka vila så mycket som möjligt. Allt känns svårare om du har stor sömnbrist. Om barnet är vaket mycket på natten bör du försöka sova eller vila på dagen när barnet sover. Det är också viktigt att du tar dig tid att äta ordentligt. Dra dig inte för att be om hjälp med det som skulle underlätta, såsom städning, tvätt och handling.

Ibland kan du behöva gå undan

Om du känner starka negativa känslor när barnet skriker kan du behöva en stund för dig själv. Finns det ingen hemma som kan hjälpa till kan du låta barnet ligga kvar några minuter. Se bara till att hen ligger säkert och inte kan rulla ner på golvet eller slå sig. Du kan gå in i ett annat rum för att få en andhämtningspaus så att du sedan orkar fortsätta att trösta barnet.

Andra behöver hjälpa till

Om du har ett barn som skriker mycket är det nästan nödvändigt att kunna få stöd av någon annan vuxen för att orka med. Om det inte finns någon anhörig eller vän som kan hjälpa till är det bra att prata med en sjuksköterska på BVC.

Det brukar kännas lättare att få berätta både om barnet och om dina egna känslor. Att prata om problemet brukar oftast göra det lättare att hitta lösningar. BVC-personalen har träffat många föräldrar som har haft barn som skriker mycket och vet att barnskrik kan väcka många olika sorters känslor. De kan också förmedla kontakt med till exempel barnpsykolog eller läkare.

Det är särskilt viktigt att få stöd om du känner sådan frustration och kanske ilska att du har svårt att hantera dina känslor. Att skaka eller ta hårt i barnet är livsfarligt. Barn upp till ett år kan få mycket allvarliga skador av det eftersom de är så ömtåliga. Bara ett par sekunders skakning kan ge bestående skador.

Fäll ihop

När barnet inte slutar skrika

När barnet inte slutar skrika

Det kan finnas många olika orsaker till att barnet fortsätter att skrika fast du försöker ge barnet vad barnet behöver. Det kan till exempel vara:

  • Barnet har en skrikperiod. Det är vanligt att små barn, upp till tre-fyra månaders ålder, kan vara mer svårtröstande en viss tid på dygnet, oftast sen eftermiddagtid och på kvällen. Barnet har svårt att komma till ro och har svårt att somna. Det vill bäras och vara nära. Barn som ammas vill ammas hela tiden, men blir kanske ändå inte nöjda.
  • Om barnet har en återkommande skrikperiod blir det lättare om du ställer in dig på att det kommer att fortsätta en tid, och att det går över. Om det finns möjlighet kanske fler kan dela på ansvaret att trösta barnet. En bärsele eller bärsjal kan underlätta under den här perioden.En orsak till återkommande skrikperioder kan vara att barnet är överstimulerat. En del barn är känsliga för alltför många intryck och har stort behov av lugn och ro.
  • För många sätt att trösta kan hindra barnet från att få ro. Om man är osäker på varför barnet skriker är det vanligt att snabbt ändra tröstmetod när barnet inte slutar skrika med en gång. Då hinner inte barnet reagera på det du gör för att trösta, och fortsätter att skrika.Du kanske prövar att lägga barnet, men tar snabbt upp barnet igen och försöker ge mat. Om skriken fortsätter försöker du kanske leka med barnet. Hjälper inte det prövar du kanske att byta blöja. Sedan ger du mat igen för att sedan lägga ner barnet i sängen. Det här kan leda till att barnet inte hinner komma till ro och inte heller hinner känna efter vad hen egentligen vill.Barnet kan vara övertrött. Barnet kan vara trött och samtidigt uppe i varv och kan ha väldigt svårt att koppla av. Dämpa ljus och ljud för att ge så lite intryck som möjligt. Du kan försöka skapa lugn genom att sjunga eller prata med lugn och låg röst, och buffa lite lätt och rytmiskt på rumpan.
  • Barnet är egentligen piggt. Om du försöker få ett piggt barn att somna kommer barnet att protestera. Då kan vara bättre att låta barnet vara uppe en stund till och invänta trötthetstecknen. Läs mer om hur barn sover och hur du kan göra.
  • Barnet kan ha ont i magen. Om barnet verkar ha ont i magen och samtidigt skriker högljutt och är otröstligt flera timmar i sträck vid samma tid varje dygn kan det vara spädbarnskolik. Barnet brukar då dra upp knäna mot magen eller tvärtom, spänna benen och sträcka dem rakt ut. Magen är spänd och ibland kan du höra hur det bullrar och rör sig i magen. Det är vanligt att barnet vill äta ofta. Smärtorna kommer oftast i intervaller med tydligt dygnsmönster, vanligen på eftermiddagen och på kvällen. Om du tror att barnet har kolik kan du fråga BVC om råd.
  • Barnet är sjukt. Andra orsaker till skrik kan vara till exempel öroninflammation.

Ibland går det inte att förstå skriket

Ibland går det inte att förstå varför barnet skriker. Det du kan göra är att trösta så gott du kan. När barnet inte slutar skrika behöver du försöka inse att du har gjort allt som går att göra just då. Det viktigaste för barnet är att den som står barnet närmast och ger barnet trygghet finns nära med sin värme och kroppskontakt. Det ger en stor trygghet och tröst även om barnet fortsätter att skrika.

Fäll ihop

När ni har börjat lära känna varandra

När ni har börjat lära känna varandra

Efter några månader har ni börjat lära känna varandra lite grann. Du känner igen barnets kroppspråk och signaler, och blir säkrare på att trösta och förstå vad barnet menar. Du kan ibland lugna barnet bara genom att finnas nära, prata och ha ögonkontakt.

Många barn har fått lite fastare rutiner för när de äter och sover. Det gör det lättare att förstå deras behov. Barnet har också börjat uttrycka sig på andra sätt än genom att skrika.

Nu går det att vänta lite med att svara

Det är inte längre självklart att du tar upp barnet direkt när hen skriker. Även nu bekräftar du barnet, men inte omedelbart.

Ett exempel är om barnet ligger på en filt på golvet och tröttnar på det, och därför skriker för att berätta det. Eftersom barnet nu är lite äldre brukar det gå att vänta en liten stund och göra klart det du håller på med. Samtidigt kan du prata lugnande och tröstande med barnet och visa att du lyssnar och finns i närheten. Barnet förstår mycket av tonfall och kroppsspråk, så enbart hur rösten låter kan vara tröstande. Så småningom lär sig barnet att även förstå orden.

Barnet lär sig allt mer att visa känslor och behov

Ett litet barn som inte kan prata kan börja skrika och sparka i ren ilska och besvikelse över att inte kunna uttrycka sig på något annat sätt. Du hjälper barnet att lära sig att uttrycka och visa sina känslor om du i ord tolkar barnets reaktioner. Det kan till exempel vara genom att säga "nu blev du visst arg" eller "nu blev du ledsen". Du hjälper på så sätt barnet att kunna uttrycka sig och även känna sig respekterat för sina känslor. För barnet är det viktigt att du inte till varje pris försöker få tyst på skriket, utan låter barnet få försöka göra sig förstått.

Barnet behöver lära sig förstå andras behov

Så småningom behöver barnet i lagom takt börja förstå att de egna behoven inte alltid går först. Det här anpassar du efter barnets ålder, utveckling och personlighet. Det är viktigt både för dig och för barnet att andras behov ibland måste få gå före barnets. Om du inte ens tillåter dig att äta färdigt eller gå på toaletten är det till slut inte bra för vare sig barnet eller dig.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-05-04
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Marianne Rydin, barnmorska och distriktssköterska, BVC Knoppen, Stockholm