Barn- och ungdomshabilitering

Fotokollage med två bilder som visar en flicka och hennes assistent som pratar på teckenspråk tillsammans.

På barn- och ungdomshabiliteringen får barn och unga med funktionsnedsättning och deras familjer råd, stöd och behandling för att barnen ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

Barn- och ungdomshabiliteringen är en verksamhet inom landstinget eller regionen. Den förkortas BUH och kallas ofta för habiliteringen, hab eller habben. Habiliteringen ska ge råd, stöd och behandling till barn och unga till omkring 18 års ålder som har någon funktionsnedsättning och till deras familjer.

Vilka barn kommer till habiliteringen?

Barn som kommer till habiliteringen kan ha fysiska funktionsnedsättningar, till exempel rörelsehinder orsakade av hjärnskador, muskel- eller nervsjukdomar och missbildningar. Det kan också handla om kognitiva funktionsnedsättningar, så kallad utvecklingsstörningar, eller neuropsykiska funktionsnedsättningar som olika former av autism. Även barn som har syn- och hörselnedsättningar kan komma till habiliteringen, som då också samarbetar med den lokala syncentralen och hörselcentralen.

Foto på en flicka som är på barnhabiliteringen. Hon leker med klockspel tillsammans med en specialpedagog.

Habiliteringens målsättning och arbetssätt

Målet med habiliteringens verksamhet är att de barn och ungdomar som behandlas där ska kunna leva som självständiga människor med självrespekt och självförtroende. Målet är att de ska klara sig själva så mycket som möjligt när de blir vuxna. Under flera år pågår därför samarbetet mellan barnen, deras familjer och de olika personerna i habiliteringslaget.

Tillsammans med föräldrarna tar habiliteringslaget fram en plan utifrån barnets behov där det står vilken typ av stöd familjen kommer att få. Även personal från skola eller socialförvaltning kan delta om föräldrarna godkänner det. Träffarna dokumenteras i barnets journal och föräldrarna bestämmer om någon förutom habiliteringspersonalen får läsa den.

Vad kan jag få hjälp med på habiliteringen?

Här är sådant som du vanligen får hjälp med på barn- och ungdomshabiliteringen:

  • Kartläggning av skadans omfattning och typ av funktionsnedsättning
  • Remiss till specialister inom sjukvården om det behövs.
  • Information och utbildning om barnets funktionsnedsättning.
  • Träning som ska främja rörelseutvecklingen
  • Råd och träning för att förhindra skadligt ökad muskelspänning och felställningar i leder och rygg.
  • Råd om mat och näring och träning av förmågan att äta.
  • Bedömning och träning i kommunikation och språk
  • Råd och stöd om hur bostaden och skolan bör anpassas till barnets behov. Det är sedan kommunen som beslutar om anpassningarna.
  • Stöd för att underlätta det sociala livet, skolan och transporter för barn och familj.
  • Stöd och utprovning av hjälpmedel för att barnets ska kunna genomföra vardagsaktiviteter.
  • Pedagogisk kartläggning och vägledning.
  • Samtalsstöd till anhöriga och andra närstående.
  • Gruppverksamhet, där barn och föräldrar kan träna och utbildas tillsammans med andra familjer, och utbyta erfarenheter.

Foto på en flicka som är på barnhabiliteringen. Hon spelar trummor tillsammans med sin assistent och en specialpedagog.

Yrkesgrupper som arbetar på habiliteringen

På barnhabiliteringen arbetar personal från flera olika yrkesgrupper som till exempel läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, psykolog, kurator, arbetsterapeut, logoped, dietist, och specialpedagog. Alla har breda kunskaper om funktionsnedsättningar och samarbetar nära varandra i ett habiliteringslag som bildas kring varje barn efter deras behov. Vid behov remitteras barnet för bedömning och behandling av till exempel barnortoped, handkirurg, ögonläkare eller barnpsykiatriker.

Här är exempel på olika yrkesgrupper som kan finnas på barn- och ungdomshabiliteringen:

Arbetsterapeuten arbetar med olika hjälpmedel för att underlätta för barnet i vardagen och föreslår olika anpassningar av barnets bostad eller skolmiljön. Tillsammans med en handkirurg kan arbetsterapeuten hjälpa barnet att använda sina händer så bra som möjligt.

Dietisten är specialist på näringslära och hjälper till att bedöma vilka typer av livsmedel olika barn kan behöva som specialkost eller näringstillskott.

Habiliteringsläkaren ansvarar för medicinsk vård och behandling, utredning och diagnostik. Den medicinska diagnosen är grunden för arbetet inom habiliteringen. Läkaren, oftast en barnläkare som är specialist i nervsystemets sjukdomar, samverkar med andra specialister vid behov.

Kuratorn är en viktig samtalspartner i personliga frågor för barn och föräldrar. Kuratorn hjälper till i kontakten med myndigheter och samhälle och som terapeut med bearbetning av sorg och kriser inom familjen.

Logopeden arbetar med att bedöma och träna barnets tal, språk, kommunikation och munmotorik, men också med barnets förmåga att äta och dricka.

Psykologen ansvarar för bedömningar av barnets utveckling och eventuella känslomässiga svårigheter och erbjuder stöd i form av samtalskontakt och psykoterapi till både barn och föräldrar.

Sjukgymnasten bedömer, behandlar och utvärderar barnets rörelseförmåga och samarbetar med arbetsterapeuten, ortoped- och hjälpmedelstekniker kring olika hjälpmedel. Sjukgymnasten deltar ofta vid ortopedens bedömning.

Sjuksköterskan står för medicinsk behandling och råd i medicinska frågor tillsammans med läkaren. Många sjuksköterskor har specialansvar för behandling av urinvägarna och krampsjukdomar samt för råd om mat och näring.

Specialpedagogen ger stöd till familjen i hur de ska samspela och kommunicera med barnet. I det pedagogiska arbetet är fokus på lek och lärande. Specialpedagogen gör också till exempel utvecklingsbedömningar och förskriver vissa hjälpmedel inom till exempel kommunikation.

Senast uppdaterad:
2016-11-23
Redaktör:

Rebecka Persson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Kenneth Karlsson, fysioterapeut, verksamhetschef, barn- och ungdomshabiliteringen, region Örebro län

Fotograf:

Juliana Wiklund