Prioriteringar i vården

Att prioritera betyder att välja något före något annat. I hälso- och sjukvården kan det till exempel handla om att en typ av behandling väljs före en annan eller att en patient behandlas före någon annan. Prioriteringarna grundas på hälso- och sjukvårdslagen som säger att vården ska ges på lika villkor och att den som har störst behov av vård ska få vård först.

Prioriteringar har alltid gjorts i hälso- och sjukvården, till exempel att allvarligt akut sjuka patienter tas om hand före mindre sjuka patienter. Vad som har gjort prioriteringar mer aktuella under senare tid är att det har blivit medicinskt möjligt att hjälpa allt fler patienter samtidigt som det inte finns pengar till all vård som är möjlig. Då måste man välja hur sjukvårdens resurser används bäst.

Etiska principer

Prioriteringarna i hälso- och sjukvården ska bygga på en värdegrund som riksdagen har beslutat om. Värdegrunden innehåller tre principer:

  • Människovärdesprincipen innebär att alla människor är lika mycket värda och har rätt till vård oavsett ålder, kön, utbildning, social eller ekonomisk ställning.
  • Behovs- och solidaritetsprincipen innebär att de som har de svåraste sjukdomarna ska få vård först. Vårdpersonalen ska särskilt tänka på de svagaste patienterna, till exempel de som inte kan tala för sig och som inte känner till sina rättigheter.
  • Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att det ska finnas en rimlig relation mellan kostnader och effekt av behandlingen. Om till exempel två olika behandlingar ger samma effekt så bör den som kostar mindre väljas.

Enligt riksdagens beslut är de tre principerna rangordnade så att människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen, som i sin tur går före kostnadseffektivitetsprincipen.

Medicinska prioriteringar

Behoven av hälso- och sjukvård är centrala vid prioriteringar. Med behov av hälso- och sjukvård avses både sjukdomens svårighetsgrad och patientens förmåga att tillgodogöra sig behandlingen. Som patient har man endast behov av sådana vårdinsatser som man förväntas ha nytta av, det vill säga åtgärder som förbättrar hälsa och livskvalitet.

I den dagliga verksamheten görs prioriteringar mellan olika behandlingsmetoder och mellan patienter till exempel på en akutmottagning. Prioriteringarna bygger på rangordning av sjukdomstillstånd och åtgärder, till exempel misstänkt lunginflammation och läkarbesök eller bröstcancer och operation. Ju allvarligare sjukdomstillstånd och ju effektivare behandling som finns desto högre rangordnas tillståndet och åtgärden. Prioriteringarna av olika tillstånd och åtgärder är rekommendationer som ska fungera som stöd för vårdpersonalens arbete. I det enskilda fallet är det läkaren som i samråd med patienten bestämmer vad som är lämplig behandling.

De medicinska sektorsråden i Västra Götalandsregionen arbetar fram förslag till prioriteringar inom sin specialitet och som sedan blir rekommendationer till vårdpersonalen. 

Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-12-17
Redaktör:

Vårdredaktionen, Västra Götalandsregionen.

Manusunderlag:

Västra Götalandsregionen

Granskare:

Bo Hallin, Regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning, Västra Götalandsregionen