Att få ett hjälpmedel - så går det till

Vad är ett hjälpmedel?

Vad är ett hjälpmedel?

Om man har en funktionsnedsättning kan man behöva hjälpmedel för att livet ska fungera så bra som möjligt. Med hjälpmedel menas ofta produkter av olika slag, men även metoder och ny teknik. Man ska kunna få hjälpmedel för att kompensera funktioner som är nedsatta, men också för att bevara funktioner så länge som möjligt eller förebygga att de försvinner.

Hjälpmedel är en del av hälso- och sjukvården och ingår i till exempel habilitering och rehabilitering. Landstingen, regionerna och kommunerna är skyldiga att erbjuda hjälpmedel om man behöver det. Men de bestämmer själva hur de delar upp ansvaret mellan sig och vilka regler och avgifter som ska finnas. Därför varierar det vad man kan få, vad det kostar och vart man vänder sig för att få hjälpmedel.

Ofta delas hjälpmedlen upp utifrån olika funktionsnedsättningar, så att man vänder sig till olika enheter för:

Här kan du hitta hjälpmedelsprodukter indelade i de olika områdena ovan.

Hjälpmedel för vård och behandling och för det dagliga livet ska landstingen, regionerna och kommunerna erbjuda. Med hjälpmedel för det dagliga livet menas sådant man kan behöva för att till exempel äta, klä sig och sköta hygienen, förflytta sig, kommunicera och sköta hemmet.

Andra typer av hjälpmedel ska erbjudas av andra i samhället. Arbetshjälpmedel, hjälpmedel som gör att man kan arbeta, är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ansvar. Skolhjälpmedel är ett delat ansvar mellan varje skola och hälso- och sjukvården. Fritidshjälpmedel kan man ibland hyra, låna eller få bidrag för.

Vissa hjälpmedel får man köpa själv, så kallade egenansvarsprodukter. Vad som ska räknas som egenansvarsprodukter avgör landstingen, regionerna och kommunerna själva.

Om man är på tillfälligt besök någonstans i landet och behöver hjälpmedel för en kortare tid, kan man ofta få låna det tillfälligt där.

Fäll ihop

Vart vänder man sig?

Vart vänder man sig?

För att få ett hjälpmedel behöver man träffa en förskrivare, det vill säga någon som bland annat utreder behovet av och skriver ut hjälpmedel. Det kan till exempel vara en

  • arbetsterapeut
  • sjukgymnast
  • fysioterapeut
  • logoped
  • audionom
  • synpedagog
  • sjuksköterska.

Ofta börjar man med att ta kontakt med en vårdcentral eller motsvarande vårdmottagning, och hänvisas därifrån vidare till rätt förskrivare. Ibland behöver man först få en remiss från en läkare.

Västra Götaland

Syn

Om du behöver ett synhjälpmedel vänder du dig till en syncentral. Sådana finns i Borås, Göteborg, Skövde och Vänersborg. Synverksamheten kan hjälpa dig.

Hörsel

Om du behöver ett hörhjälpmedel vänder du dig till en hörcentral. Sådana finns på tolv orter i Västra Götaland. Hörselverksamheten kan hjälpa dig.

Rörelsehinder

Om du behöver hjälpmedel vid rörelsehinder vänder du dig till din vårdcentral eller till en rehabenhet.

Inkontinens

Om du behöver ett inkontinenshjälpmedel vänder du dig till din vårdcentral.

Kognitivt hjälpmedel

Om du behöver ett kognitivt hjälpmedel vänder du dig till din vårdcentral eller rehabenhet.

Ortopedtekniska hjälpmedel

Om du behöver hjälp med korsett, ortopedisk sko, skoinlägg, protes och liknande, kan du få hjälp på en ortopedteknisk avdelning. Det finns sådana vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, NU-sjukvården på NÄL/Uddevalla sjukhus och Skaraborgs sjukhus i Skövde.

Rehabenheter blir valbara

Under 2014 införs systemet med fritt vårdval för rehabilitering inom Västra Götalandsregionen. Information om valbara rehabenheter kommer att presenteras på 1177.se.

Fäll ihop

Hur bedöms om man får ett hjälpmedel?

Hur bedöms om man får ett hjälpmedel?

Innan ett hjälpmedel kan skrivas ut måste man få sitt behov bedömt av en förskrivare. Då undersöker förskrivaren hur de nedsatta funktionerna påverkar situationer i vardagen, och man själv eller någon närstående beskriver vilka behov och önskemål man har. Tillsammans kommer man fram till i vilka situationer ett hjälpmedel kan underlätta, och vad målet ska vara med att använda hjälpmedlet.

Förskrivaren följer de regler för hjälpmedel som varje landsting, region och kommun har. Ibland finns så kallade behovstrappor där olika behov prioriteras. Viktigast är livsuppehållande behov som att andas eller få i sig näring, sedan basbehov som att äta själv eller klä på sig. Därefter kommer behov av att fungera i vardagen, som att handla mat, och sist behov som gäller fritiden.

För att förskrivarna ska kunna göra så rättvisa behovsbedömningar som möjligt använder de särskilda metoder. De kan vara olika beroende på vilken funktionsnedsättning man har, vilket hjälpmedel det gäller och vilket yrke förskrivaren har.  Om man undrar vilka metoder som används kan man fråga förskrivaren.

Västra Götaland

I Västra Götalandsregionen skrivs hjälpmedel ut i samråd med dig som patient och vid behov även närstående. Beslutet och val av hjälpmedel grundar sig bland annat på:

  • medicinskt behov som kombineras med sociala, pedagogiska, psykologiska och tekniska hänsyn,
  • det totala hjälpmedelsbehovet – man tittar på alla de insatser som behövs för att du ska kunna klara din vardag.

Det är förskrivaren som har helhetsansvaret och som fattar det avgörande beslutet. Tillsammans med förskrivaren kan du prova ut och välja rätt produkt och vid behov specialanpassa hjälpmedlet. Förskrivaren följer upp och utvärderar hjälpmedlets funktion och nytta.

Riktlinjerna och produktanvisningar finns i en särskild  handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Handboken gäller både för Västra Götalandsregionen och för Västra Götalands 49 kommuner.

Fäll ihop

Hur går utprovningen till?

Hur går utprovningen till?

Efter behovsbedömningen börjar utprovningen av det eller de hjälpmedel man behöver. Förskrivaren föreslår hjälpmedel och är med när man provar dem. En del hjälpmedel, till exempel rörelsehjälpmedel, måste provas i den miljö där de ska användas. Ibland kan man få låna hjälpmedlet för att själv ta med hem och testa innan det beslutas om man ska ha det.

Alla hjälpmedel behöver anpassas individuellt, och den som skrivit ut ett hjälpmedel ska också följa upp att det fungerar som det är tänkt. Det görs vid ett eller flera besök om det behövs. Det innebär också att man får lära sig att använda hjälpmedlet. Ibland går det ganska fort, om man till exempel ska börja använda en rollator. Andra gånger behövs många tillfällen, till exempel med kognitiva hjälpmedel eller en elrullstol som ska manövreras i trafik.

Om man vill se och känna på olika hjälpmedel kan man göra det i särskilda butiker och utställningar som kan finnas där man bor.

Fäll ihop

Kan man själv välja hjälpmedel?

Kan man själv välja hjälpmedel?

Man är själv delaktig i valet av hjälpmedel men det är förskrivaren som ansvarar för det. Förskrivaren ger förslag på vilka hjälpmedel som är mest lämpliga och tillsammans kommer man fram till vad som passar bäst. Förutom att det kan finnas många typer av hjälpmedel finns det ofta många varianter och olika varumärken. Be gärna förskrivaren att visa olika sorter och berätta om dem.

Det finns alltid ett upphandlat utbud av hjälpmedel, och det kan finnas flera som kan passa ungefär samma behov. I första hand väljer förskrivaren ur det utbudet. Men om behovsbedömningen visar att de hjälpmedlen inte tillgodoser behoven, kan förskrivaren ansöka om att skriva ut andra hjälpmedel utanför det upphandlade utbudet i stället. Ett hjälpmedel som man fått förskrivet är oftast ett lån.

I några landsting, regioner och kommuner finns också möjlighet till det som kallas fritt val av hjälpmedel. Det innebär att man istället för ett förskrivet hjälpmedel får en så kallad rekvisition på en viss summa att själv köpa hjälpmedel för. Sedan ansvarar man för dem på samma sätt som vilka andra saker som helst som man köpt. Man kan också lägga till pengar och välja ett dyrare hjälpmedel än man annars skulle kunna få.

Västra Götaland

I Västra Götaland tillämpas inte fritt val av hjälpmedel. Du ska vara delaktig och ha ett inflytande i valet av ditt hjälpmedel. Du ska bemötas med respekt och dina erfarenheter och behov ska tas tillvara. Det är dock förskrivaren som ansvarar för valet av hjälpmedel.

Fäll ihop

Vad kostar det att få ett hjälpmedel?

Vad kostar det att få ett hjälpmedel?

Den avgift man får betala för att få hjälpmedel varierar i olika landsting, regioner och kommuner. Ibland är det helt utan kostnad och ibland finns en så kallad förskrivningsavgift eller utprovningsavgift. Ibland betalar man även en besöksavgift hos förskrivaren. Om man tappar bort hjälpmedlet eller om det skadas på annat sätt än genom vanlig användning kan man bli ersättningsskyldig.

På vissa ställen finns ett särskilt högkostnadsskydd för hjälpmedel, så att man bara betalar kostnader upp till en viss gräns. När det gäller hörapparater finns ibland i stället ett kostnadstak, vilket innebär att man betalar den kostnad som överstiger en bestämd summa.

Om fritt val av hjälpmedel tillämpas där man bor, och man har valt att använda det, köper man hjälpmedlet själv. Man får en rekvisition på en summa som motsvarar kostnaden för ett liknande hjälpmedel från landstingets, regionens eller kommunens eget utbud. Vill man ha ett dyrare hjälpmedel kan man själv lägga till pengar.

Vid fritt val av hjälpmedel har man för vissa typer av hjälpmedel, till exempel rullstolar, oftast tillgång till ett servicekonto för att bekosta skötsel och reparationer.

Västra Götaland

Alla som ännu inte fyllt 20 år har rätt att få ett kostnadsfritt hjälpmedel av Västra Götalandsregionen. Likaså gäller för utprovning av hjälpmedel och uppföljande besök. Övriga betalar endast en kostnad som motsvarar den vanliga besöksavgiften. Avgifterna ingår i högkostnadsskyddet.

Kommunerna i Västra Götaland har egna regler. Ta kontakt med din kommun och fråga efter kostnader.

Västra Götalandsregionen tar ut avgift för ortopediska skor.

Service och reparationer är kostnadsfria med undantag för förbrukningsartiklar som till exempel batterier och däck. Ta kontakt med förskrivaren eller Hjälpmedelscentralens kundtjänst om behov uppstår.

Rekommendationen är att se över om hemförsäkringen täcker om hjälpmedlet går sönder/tappas bort, och att man annars tecknar en separat försäkring, speciellt om det är kostsamma hjälpmedel såsom elrullstol, bilanpassning, programvara eller liknande.

Fäll ihop

Kan man köpa ett hjälpmedel själv?

Kan man köpa ett hjälpmedel själv?

Om man skulle vilja köpa hjälpmedel själv utan att ha kontakt med vården kan man vända sig direkt till en butik eller leverantör. Det kan man göra vilket landsting, region eller kommun man än tillhör.

Ibland rekommenderas man av förskrivaren att köpa ett hjälpmedel själv. Det kan till exempel vara om behovsbedömningen visar att behoven inte motsvarar kraven för att ett hjälpmedel ska förskrivas, eller om man vill ha ett extra hjälpmedel. Det kan också gälla ett hjälpmedel som räknas som en egenansvarsprodukt. På många håll räknas till exempel käppar som egenansvarsprodukter.

Fäll ihop

Vad händer sedan med hjälpmedlet?

Vad händer sedan med hjälpmedlet?

I samband med att man får hjälpmedlet får man också information om vart man ska vända sig om hjälpmedlet behöver repareras eller underhållas. För ett hjälpmedel som man fått förskrivet behöver man oftast inte betala något själv för reparation och service.

Om hjälpmedlet efter en tid inte fungerar lika bra som tidigare trots service och nödvändigt underhåll, ska man vända sig till den som skrev ut hjälpmedlet. Kanske kan hjälpmedlet justeras eller bytas ut. Kanske har behoven ändrats så att en ny bedömning behöver göras.

Om man inte längre behöver hjälpmedlet ska det oftast återlämnas. Om man flyttar och vill ta med sig hjälpmedlet behöver man kontakta förskrivaren för att ta reda på om det går bra.

Västra Götaland

Ett personligt hjälpmedel som har förskrivits av Västra Götalandsregionen eller av någon kommun inom Västra Götaland är ett lån. När hjälpmedel förskrivs till barn är vårdnadshavaren ansvarig.

Hjälpmedlet ska lämnas tillbaka när det inte längre används.

Om du har varit oförsiktig och ett hjälpmedel kommer bort, blir förstört eller inte lämnas tillbaka, är du skyldig att ersätta skadan eller föremålet. Du behöver inte betala någon ersättning om ett hjälpmedel slits ut när du har använt det på ett normalt sätt.

Du ansvarar själv för hjälpmedlet under lånetiden.

Det egna ansvaret innebär att du måste:

  • följa de instruktioner och anvisningar som ges av förskrivaren samt på bruksanvisningen,
    hålla hjälpmedlet rent samt vårda det,
  • själv bekosta förbrukningsartiklar som batterier,
  • vid behov komplettera ditt privata försäkringsskydd,
  • ta kontakt med förskrivare eller serviceenhet vid driftstörning och/eller behov av reparation,
  • ta kontakt med förskrivare vid olycka,
  • omgående återlämna hjälpmedlet väl rengjort och med alla tillbehör om ditt behov har upphört eller lånetiden har gått ut.

Läs mer om patientens ansvar.

Om du har frågor om hur du ska ta hand om ditt hjälpmedel, exempelvis förvaring, reparation, försäkring eller om du behöver byta hjälpmedlet ska du kontakta din förskrivare. Om hjälpmedlet behöver repareras eller återlämnas kan du kontakta Hjälpmedelscentralen eller din rehabenhet.

Gäller det ett synhjälpmedel tar du kontakt med en syncentral.

Gäller det ett hörhjälpmedel tar du kontakt med en hörcentral.

Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna har gemensam leverantör av hjälpmedel. Det gör att hjälpmedlet följer patienten/brukaren genom hela vårdkedjan, till exempel från sjukhuset till kommunal hemsjukvård. Du behöver inte lämna tillbaka och skaffa nytt hjälpmedel i varje steg.

Flyttar man inom Västra Götaland utgör det sällan någon förändring mer än att betalningsansvaret ska flyttas över till exempelvis den nya kommunen. 

Vid flytt utanför Västra Götaland behöver du meddela din förskrivare för ditt hjälpmedel. Personen tar sedan kontakt med den nya kommunen eller landstinget. De får då frågan om de tar över ansvaret och kostnaden för hjälpmedlet. Gör de inte det behöver hjälpmedlet lämnas tillbaka.

Fäll ihop

Om man inte är nöjd?

Om man inte är nöjd?

Om man inte är nöjd med det hjälpmedel man har fått, ska man vända sig till den som skrev ut det. Man kan behöva få mer information, stöd och utbildning för att bättre kunna handskas med sitt hjälpmedel.

Det kan också vara så att behovet förändrats och att det därför behöver göras en ny behovsbedömning.

Är man inte nöjd med den förskrivare man träffat, kan man kontakta chefen för enheten och fråga om det är möjligt att få träffa någon annan.

Om man anser att man inte fått rätt behandling, hjälpmedel eller inte kommer vidare i kontakten med förskrivaren, kan man vända sig till patientnämnden som finns i varje landsting och region,  ibland även i kommunerna.
Läs mer: Om man inte är nöjd med vården

Västra Götaland

Om du inte är nöjd med ditt hjälpmedel eller bemötandet kan du ta kontakt med förskrivaren, dennes chef, eller enhetens verksamhetschef. Om du ändå är missnöjd kan du ta kontakt med Patientnämnden.

Det finns alltid en möjlighet att byta förskrivare.

Fäll ihop
Publicerad:
2014-05-13
Skribent och redaktör:

Katti Björklund, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ulla-Britt Blomquist, arbetsterapeut, Hjälpmedelsinstitutet, Stockholm


Västra Götaland
Tillägg uppdaterade:
2014-06-10
Redaktör:
Vårdredaktionen, Västra Götalandsregionen.
Granskare:
Anci Loft, utvecklingsledare, Område läkemedel och hjälpmedel, Västra Götalandsregionen.
Gunilla Jansson, verksamhetschef, Hörsel-Syn-Tolkverksamheten, Västra Götalandsregionen.