Guillain–Barrés sjukdom är en ovanlig sjukdom som ger förlamningar. Förlamningarna sitter ofta i armar och ben, men kan även drabba resten av kroppen. Sjukdomen börjar ofta med en svaghet i armar eller ben, och förvärras under några veckor. Därefter brukar det vända och de flesta blir friska, även om det kan ta månader.
Orsakerna till sjukdomen är inte helt klarlagda. Man tror att en infektion, till exempel en vanlig förkylning, får kroppens immunförsvar ur balans, så att immunförsvaret angriper kroppens egna nervtrådar och nervceller. Infektionen har ofta redan gått över när förlamningarna börjar komma.
Tre av fyra som får Guillain–Barrés sjukdom har haft en infektion innan. Ofta rör dig sig om luftvägsinfektioner eller tarminfektioner.
Behandlingen går främst ut på att förhindra komplikationer. Sjukdomen brukar ju läka ut av sig självt. Ibland kan läkarna överväga en slags rening av blodet så att antalet antikroppar (som är en del av immunförsvaret) minskar. Ibland ger läkarna så kallat immunglobulin, för att stärka immunförsvaret, i spruta. Dessa behandlingar ges tidigt i sjukdomsförloppet och pågår under några dagar. Alla behöver inte någon behandling.
Om förlamningen slår sig på andningen kan respiratorbehandling behövas tills sjukdomen vänder.
Sjukdomen smittar inte och någon vaccination finns inte. Det finns så många olika infektioner som kan utlösa Guillain–Barrés sjukdom. Risken att få Guillain–Barrés sjukdom är trots allt mycket liten. Guillain–Barrés sjukdom brukar uppmärksammas mycket i media när någon känd person får den, men det är bara cirka 90 personer per år i Sverige som insjuknar i Guillain–Barrés sjukdom.
Det finns en patientförening för personer med Guillain-Barrés sjukdom och deras anhöriga. Läs mer på länken nedan.
