Senast reviderad 2009-07-02

Vad kan man göra åt kronisk spottsten?

Fråga

För tio år sedan konstaterades med röntgen att jag har en spottsten. Enligt min öronläkare gick stenen inte att avlägsna polikliniskt. En utväg var att operera bort körteln eller att avvakta en spontan förbättring.

Jag har besvär av muntorrhet, särskilt nattetid, samt förstoring av körteln när jag äter viss mat. Det blir bra efter 5-10 min och gör inte ont. Jag har lärt mig att leva med detta, men kan det hända något värre? Bör jag operera bort körteln?

Svar

I ansiktet finns tre körtlar för salivproduktion på vardera sidan. En nedanför örat, en under underkäken, och en under munnens botten. De mynnar ut med gångar på kindens insida, samt under tungan. Tillsammans producerar de cirka en liter saliv per dygn.

Olika typer av sjukdomar kan drabba en eller flera av spottkörtlarna

  • Virusinfektioner. Barnsjukdomen påssjuka, som barn numera vaccineras mot, är ett exempel.
  • Bakterieinfektioner med varbildning.
  • Inflammationer eller reumatiska sjukdomar. Sjögrens syndrom, som bland annat innebär svår mun- och ögontorrhet, är ett exempel.
  • Tumörer.
  • Spottstenar. Detta är stenar av kalk, som bildas i spottkörtelns gångar. De är vanligast i körteln under underkäken. Symtomen är svullnad och värk vid måltid, men det kan även bli akuta infektioner.

Vid utredning av misstänkt spottsten gör man vanligen någon form av röntgenundersökning, med eller utan kontrast. Ibland kan man ta bort spottstenen polikliniskt, vilket innebär att man kan pillra loss stenen via utförsgången. Om det inte går får man göra en operation under sövning och avlägsna hela spottkörteln.

En spottsten som inte orsakar några besvär behöver inte nödvändigtvis tas bort. Det finns dock en risk att man får mer symtom med tiden, eller att det blir en akut infektion. I så fall får man behandla med antibiotika, och operera sedan. Det går inte att säga hur stor denna risk kan vara i ditt fall.

Du har ju levt länge med din spottsten, och det är ju möjligt att du kan fortsätta att göra så. Ingen kan säga hur det kommer att arta sig framöver. Därför kan jag inte heller ge dig något definitivt råd, utan bara informationen ovan

Birgitta Ivarsson, Läkare, specialist i allmänmedicin