Låt mig ge en kort beskrivning av vad Reiters syndrom är.
Reiters syndrom är artrit (inflammation, alltså svullnad, ömhet, värmeökning och nedsatt funktion, i en eller flera leder) som uppträder efter en infektion i urin- och könsorganen eller i magtarmkanalen. Samtidigt förekommer urinrörskatarr eller slidkatarr, ögonkatarr och förändringar i slemhinnor och hud.
De infektioner som kan utlösa denna reaktion är klamydia i urin- och könsorgan samt salmonella, shigella, yersinia och campylobakter i tarmen. De flesta av dem som drabbas har en ärftlig benägenhet för att reagera på detta sätt. Syndromet är således en reaktion från kroppen på att den utsatts för en infektion, troligen en av dem som nämndes ovan.
Ögonsymtom, lätt feber och ledbesvär brukar komma några veckor efter den aktuella infektionen. Ledsvullnad kan finnas i en eller flera leder, oftast i de större lederna i benen, men även i tårna. Senfästesinflammationer är vanliga liksom små, smärtfria sår i munslemhinna och tunga. Alla symtom behöver inte finnas hos en enskild individ.
Vanligtvis går besvären över efter 3-4 månader, men ungefär hälften av de drabbade kan ha mera långdragna besvär eller få tillbaka ledsymtomen under flera år.
Behandling av pågående infektioner kommer i första hand, men oftast är infektionerna redan borta när diagnosen ställs. I stället inriktas behandlingen på att lindra ledbesvären med hjälp av inflammationshämmande läkemedel, coxhämmande preparat. I allvarligare fall kan starkare läkemedel såsom cellgifter ges. Svullna leder punkteras och tömmes på vätska och lokala injektioner med kortison i leder och senfästen ges. Vid inflammation i regnbågshinnan ges kortisondroppar.
Fysikalisk behandling hos en sjukgymnast är också bra.
Sjukdomen leder sällan till några bestående men, utan den läker ut så småningom.
