Vad händer vid en näthinneavlossning?

Framifrån och bakåt i ögat finns en hornhinna, lins, näthinna, pigmenthinna, åderhinna och senhinna. Vi har också bindhinnan som omger hela ögongloben utom mitt fram där hornhinnan sitter. Den vanligaste avlossningen i människans öga gäller näthinnan. Näthinnan är i själva verket en del av hjärnan och en mycket känslig del av ögat. Vid näthinneavlossning har den del av näthinnan som bland annat innehåller syncellerna lossat från sitt underlag. Näthinnan kan vara avlossad i hela sin utbredning eller bara till en del.

Oftast börjar näthinneavlossningen genom att ett hål uppstår i den och därefter skiljs den från underlaget genom att det samlas vätska där. Hål kan uppstå genom våld mot ögat, till exempel ett slag. Det är vanligare att de uppstår genom att glaskroppen, som är fäst vid näthinnan, skrumpnar och drar i näthinnan så att det bildas ett hål. Mycket närsynta ögon löper också större risk för näthinneavlossning på grund av att näthinnan är tunnare och skörare hos dem.

När näthinnan lossnar uppkommer en svart skugga motsvarande det avlossade området. Är hela näthinnan avlossad ser man inget med ögat. Många gånger kan avlossningen föregås av att personen ser blixtar i synfältet. Näthinneavlossning måste opereras. Man försöker få näthinnan att fästa mot underlaget och täta eventuella hål. Operationen utförs oftast i lokalbedövning. Resultaten efter operation är mycket goda.