Ryggskott

Ryggen

Vid ryggskott kan smärtan komma från nästan alla delar i ryggen, till exempel från muskler, lederna mellan kotorna, diskar eller ledband.

Ryggen är uppbyggd av ryggrad och omgivande muskler. Ryggraden består i sin tur av kotor.

För att ryggraden ska hänga ihop och vara lagom rörlig finns leder mellan kotorna. Dessa leder hålls samman av ledband och korta muskler. Mellan kotorna ligger diskar, mellankotskivor. Diskarna är viktiga för ryggens rörlighet och fungerar samtidigt som stötdämpare. Inne i en kanal längs kotorna löper ryggmärgen och nervrötter. Nervrötterna passerar ut genom mellanrummen mellan kotorna. Från dessa nervrötter utgår ett system av nerver som sedan förgrenar sig i hela kroppen. Ryggen är en stark och hållfast del av kroppen som sällan blir allvarligt skadad.

Översta delen av ryggen är halsryggen, följd av bröstryggen och längre ned ländryggen. Kotorna längst ned i bäckenet bildar korsbenet och svansbenet.

Värk kan hänga ihop med livssituationen

Hur man upplever ryggvärk och hur man låter det onda påverka vardagen kan ha ett samband med det liv man lever. Goda kontakter med familj och andra medmänniskor ökar möjligheterna att snabbare bli fri från sina besvär. En besvärlig livssituation ökar riskerna för att smärtan i ryggen ska bli svår och långvarig. Att hela tiden tampas med svårigheter på arbetet eller hemma minskar möjligheterna att komma till rätta med besvären.

Om man är tyngd av andra problem i livet, eller blir allt för orolig av ryggvärken, är det lätt att man börjar undvika sina vanliga aktiviteter när man får ont. Det viktigaste vid vanligt ryggont är att man så långt det går håller sig aktiv på samma sätt som man brukar och lever som vanligt.

Nästan alla blir bra utan behandling

De allra flesta med ryggskott behöver inte söka någon sjukvård. Nästan alla blir också besvärsfria inom några dagar till några veckor. Det är inte farligt att arbeta när man har ryggskott, förutsatt att man inte blir sämre. Kan man bara utföra sina arbetsuppgifter bör man försöka arbeta och vara aktiv, i stället för att vara hemma. Det ökar möjligheterna att snabbt bli besvärsfri.

Hos några är besvären värre. Då ska man i första hand kontakta en läkare på en vårdcentral.

De flesta har ont i ryggen någon gång i livet

Upp till åtta av tio personer kommer någon gång i livet att få ont i ländryggen. Ryggskott är ungefär lika vanligt i alla åldrar från sena tonåren och framåt. Även om många har ont i ryggen ibland, så är det bara några få procent av befolkningen som är sjukskrivna på grund av ryggbesvär.

Motion kan förebygga

Motion och fysisk aktivitet kan förebygga ryggskott, men motion är en färskvara. Det räcker inte att man tidigare i livet motionerat mycket eller idrottat aktivt – man måste fortsätta med motionen. Olika sätt att hålla sig i gång är lika bra. Sannolikheten för att få ryggskott ökar om man röker. Dessutom har rökare mer ont och blir inte smärtfria lika snabbt

Det har genom åren provats andra metoder för att förebygga ryggskott, men de har inte visat sig vara så effektiva.

Sjukdomar kan ibland ligga bakom

Det finns flera olika sjukdomar och skador, av vilka några kan vara allvarliga, som kan orsaka ländryggsbesvär. Ibland börjar de som ryggskott. Det kan vara

• hoptryckta kotor vid benskörhet
• rygginfektioner
• reumatiska sjukdomar
• frakturer, benbrott
• tumörer.

Det är däremot bara några få procent av alla människor som får ryggskott som har en sådan allvarlig orsak bakom ryggsmärtan. Om man har någon allvarlig sjukdom och undrar om det kan finnas samband mellan denna och ryggskottet kan man ringa sjukvårdsupplysningen eller sin närmaste vårdcentral. Där kan man få råd om man bör söka någon form av vård för sina ryggbesvär.

Det kan vara påfrestande att få ett besked om att det inte går att hitta en speciell orsak till ryggskottet. Men man kan i stället tänka att det är ett positivt budskap – det finns inget farligt eller allvarligt bakom ryggsmärtan. Det är "vanligt" ryggont eller "vanligt" ryggskott.

Om man har gjort en undersökning med röntgen eller magnetkamera går det att se många olika typer av åldersförändringar som börjar redan i 20-30-årsåldern. Dessa förändringar ligger sällan bakom ryggsmärtan.

Magnetkameraundersökningar av ryggen hos friska människor har till exempel visat att var fjärde person har ett diskbråck i halsryggen och var tredje person ett i ländryggen, som inte ger några som helst symtom

Om man själv tror att man ska kunna hitta en speciell orsak bakom ryggskottet finns det en risk att man går till läkare efter läkare i jakten på en diagnos. Man vill kanske gå igenom fler undersökningar. Risken finns då att man inte vågar komma i gång i sina vanliga aktiviteter förrän man fått "alla undersökningar" gjorda och därmed fördröjer sitt tillfrisknande. Här är det viktigt att man fått god information vid första läkarbesöket och också att man har fått en möjlighet att berätta om de speciella tankar och farhågor som man kan ha. Om man inte är tillfreds med de besked man fått är det bra att kontakta läkaren igen för ytterligare samtal och information.

Vanligt ryggont kan göra mycket ont och då kan det vara en tröst att veta att det inte är en allvarlig sjukdom och att man, trots smärtan, mycket sällan har en åkomma som inte kommer att gå över av sig självt.

Ryggskott - smärta i ländryggen

Ordet ryggskott brukar användas när man får värk i framför allt ländryggen, det vill säga nedre delen av ryggen, som kommer plötsligt eller smygande.

Ibland strålar värken ned över skinkorna och höfterna. I början ökar ofta smärtorna vid alla sorters rörelser. Sedan ökar de framför allt vid vissa rörelser och ansträngningar, till exempel när man står framåtböjd, sitter länge eller när man vrider sig

Viktigt att söka hjälp om inte ryggskottet går över

De flesta som drabbas av ryggskott behöver inte söka någon sjukvård. Det stora flertalet blir också besvärsfria på någon eller några veckor. Om man tidigare haft ryggskott och smärtan inte är sig lik bör en utredning göras. Det gäller även för dem som inte blir bra eller får andra symtom som de inte känner igen. Man kan avvakta cirka två till tre veckor innan man söker läkare.

Det är viktigt att inte gå för länge med kvarvarande ryggvärk efter ett ryggskott utan att en utredning görs. Det finns en liten risk att det kan vara en allvarlig sjukdom som ligger bakom. Man kan också behöva hjälp med smärtlindring eller med att lära sig leva med viss smärta som återkommer.

Någon enstaka gång kan ryggvärken ha samband med att man tidigare i livet haft en allvarlig sjukdom. Det är ett annat skäl till att gå till läkaren för utredning. Om man har en känd benskörhet, Bechterews sjukdom eller tidigare har behandlats för cancer bör man kontakta sjukvården.

Om det är svårt att kontrollera urinen

Bland de sällsynta orsakerna till ett ryggskott är ett diskbråck som sitter på ett sådant sätt att nerverna som går till urinblåsan påverkas. Då kan det vara svårt att hålla urinen. Man känner ofta av symtomen akut. Trycker diskbråcket på de nerver som kontrollerar ringmusklerna i ändtarm och urinrör får man svårt att kontrollera både urin och avföring. Ibland kan man inte alls tömma tarmen eller kissa. Det blir stopp. Även känseln i underlivet och på insidan av låren kan påverkas.

Störningar avseende vattenkastning och avföring samt känslerubbningar i underlivet är ovanliga men allvarliga symtom. Om man har sådana besvär måste man på en gång kontakta sin vårdcentral eller akutmottagning. Eventuellt måste man utredas akut och i vissa fall måste man opereras för att störningarna inte ska bli bestående.

Var söker man hjälp?

I första hand bör man uppsöka en vårdcentral för undersökning. Där finns läkare och sjukgymnaster som kan göra en bedömning om det kan finnas ovanliga men allvarliga orsaker till ryggsmärtan. De tar sedan ställning till eventuell fortsatt utredning och behandling. Om man inte har blivit bättre efter fyra till sex veckor kan det bli aktuellt att läkaren på vårdcentralen skriver remiss för en magnetkameraundersökning. Om denna visar en underliggande orsak kan läkaren skriva remiss till ortoped för ställningstagande till operation.

Till vårdcentralens läkare kan man även vända sig om man själv är orolig för att det kan vara något farligt bakom ryggsmärtan.

Vårdcentralens läkare och sjukgymnaster kan ge råd om hur man trots den onda ryggen ska komma igång med sina vanliga aktiviteter så snabbt som möjligt. Eventuellt kan man också behöva smärtlindrande läkemedel för att komma i gång.

Man kan också vända sig till en legitimerad kiropraktor eller naprapat. Den smärtlindring som en sådan behandling kan ge, kan vara ett sätt att så snabbt som möjligt komma i gång med vanliga aktiviteter.

Hos läkaren

Om ryggskottet inte blivit bättre, utan man har sökt sig till läkare görs en noggrann genomgång av sjukhistorien och en undersökning. Det är läkarens uppgift att utesluta att en allvarlig sjukdom ligger bakom värken.

Man brukar få svara på frågor om hur ryggvärken känns, till exempel om den

• varierar i styrka
• är helt utan variation eller förvärras av olika rörelser
• påverkar arbete och fritid
• känns igen från tidigare, det vill säga om värken ändrat karaktär eller inte
• uppträder med symtom från andra delar av kroppen, exempelvis magen
• strålar ut i något ben
• om man måste använda värktabletter och om de har någon effekt
• om man har eller har haft någon allvarlig sjukdom, till exempel cancer.

Läkaren frågar också

• om livssituationen i familj och vänkrets
• om arbetet, om vardagssysslor och andra uppgifter eller roller som man har i livet
• om hur ryggvärken har påverkat de vardagliga aktiviteterna och om man har börjat undvika sådana i allt för hög grad.

Det är viktigt för läkaren att få veta hur ryggvärken har påverkat vardagsaktiviteterna och hur man själv ser på den – vilka farhågor och funderingar ryggvärken har väckt. Ibland används särskilda frågeformulär för att få fram en bättre bild av situationen för den som har långvariga ryggbesvär.

Undersökning av kroppen

oppsundersökningen kan vara en viktig del i läkarens bedömning. Beroende på hur läkaren bedömer sjukhistorien kan läkaren även

• undersöka ryggen
• undersöka reflexer i benen
• kontrollera benens känsel och känseln i underlivet
• kontrollera muskelkraft i benen
• kontrollera om nervsmärta kan framkallas vid sträckning av nervroten.

I vissa fall kan undersökning av ändtarmens ringmuskel ingå. Då känner läkaren med ett finger om man kan knipa med muskeln.

Röntgen oftast inte nödvändig

Om man har kortvariga ryggbesvär är röntgenundersökningar inte meningsfulla, förutsatt att man inte har tecken på allvarlig sjukdom.

Vid mer långvariga besvär kan det däremot vara bra att göra en vanlig röntgenundersökning av skelettet. Röntgen ger i första hand upplysning om skelettförändringar såsom ålders- och förslitningsförändringar, kotförskjutning och felställningar.

Om det finns misstanke om sjukdom som behöver opereras, exempelvis ett misstänkt diskbråck med svåra och långdragna symtom, är undersökning med magnetkamera bättre än vanlig röntgen. Vid en magnetkameraundersökning kan även mjukdelar som muskler och diskar ses bra. Datortomografi används i enstaka fall. Vid misstänkt allvarlig sjukdom såsom tumör eller infektion är magnetkameraundersökning den bästa undersökningsmetoden.

Det är mycket viktigt att alla undersökningsfynd ställs i relation till de besvär man har. Vid både vanlig röntgen och undersökning med magnetkamera syns olika typer av åldersförändringar redan från 20-30-årsåldern. Sådana förändringar spelar vanligen ingen roll för ont i ryggen.

En annan förändring som ibland ses vid röntgen är så kallad spondylolys. Spondylolys innebär att det fattas en bit i de benbågar som omger ryggmärgskanalen. Ibland kan man vid spondylolys även ha en förskjutning av kotan, så kallad spondylolistes. Vanligen ger detta inga särskilda besvär. Om man har ont i ryggen är behandlingen som vid vanligt ryggont; att träna för att ha så bra muskelfunktion som möjligt.

Oftast hittas ingen bakomliggande orsak

Det kan vara påfrestande att få ett besked om att det inte går att hitta en speciell orsak till ryggskottet. Men man kan i stället tänka att det är ett positivt budskap – det finns inget farligt eller allvarligt bakom ryggsmärtan. Det är "vanligt" ryggont eller "vanligt" ryggskott.

Om man har gjort en undersökning med röntgen eller magnetkamera går det att se många olika typer av åldersförändringar som börjar redan i 20-30-årsåldern. Dessa förändringar ligger sällan bakom ryggsmärtan.

Magnetkameraundersökningar av ryggen hos friska människor har till exempel visat att var fjärde person har ett diskbråck i halsryggen och var tredje person ett i ländryggen, som inte ger några som helst symtom

Om man själv tror att man ska kunna hitta en speciell orsak bakom ryggskottet finns det en risk att man går till läkare efter läkare i jakten på en diagnos. Man vill kanske gå igenom fler undersökningar. Risken finns då att man inte vågar komma i gång i sina vanliga aktiviteter förrän man fått "alla undersökningar" gjorda och därmed fördröjer sitt tillfrisknande. Här är det viktigt att man fått god information vid första läkarbesöket och också att man har fått en möjlighet att berätta om de speciella tankar och farhågor som man kan ha. Om man inte är tillfreds med de besked man fått är det bra att kontakta läkaren igen för ytterligare samtal och information.

Vanligt ryggont kan göra mycket ont och då kan det vara en tröst att veta att det inte är en allvarlig sjukdom och att man, trots smärtan, mycket sällan har en åkomma som inte kommer att gå över av sig självt.

Andra undersökningar

Vissa laboratorieprover kan också tas, till exempel sänka, blodvärde och urinprov. Ibland får man även ta tempen. Dessa prover tas inte i första hand för att hitta orsaken till ryggskottet utan för att utesluta en allvarligare orsak till smärtorna.

Ryggskott går oftast över av sig själv

De flesta som drabbas av ryggskott behöver inte söka någon sjukvård. Det stora flertalet blir också besvärsfria på någon eller några veckor. Men om man tidigare haft ryggskott och smärtan inte är sig lik bör en utredning göras. Det gäller även för dem som inte blir bättre i ryggen eller får andra symtom som de inte känner igen. Man kan i regel vänta mellan två till tre veckor innan man söker läkare.

Att fortsätta vara aktiv hjälper

För att underlätta läkningen av ryggskott är det bäst att försöka fortsätta med sina vanliga aktiviteter så gott det går. Blir man sjukskriven och mindre aktiv riskerar man att få kroniska besvär.

Sängläge kan göra det värre

Sängläge och vila gör inte så att smärtan avtar eller att man blir bättre, snarare tvärtom. Det kan ibland kännas svårt att undvika sängläge under de första dygnen när smärtan är som mest intensiv, men man ska ända försöka. Det är viktigt att man försöker hålla sig i rörelse, så gott det går, genom att vara uppe.

Återgå till vardagliga sysslor så fort det går

Det är bäst för kroppen om man går tillbaka till vardagliga sysslor och aktiviteter så snart som möjligt. Ibland kan man få mer ont och få svårt att göra vissa saker. Då är det viktigt att ändå försöka göra det man klarar. Det gäller också vid ryggskott med smärta som strålar ut i ett ben. Genom att vara så normalt fysiskt aktiv som möjligt blir man av med ryggskottet snabbare.

Inga hinder för att fortsätta arbeta

Det finns inget hinder för att fortsätta arbeta om man kan klara av det fast det gör ont. Man bör däremot undvika att sitta mycket. Har man ett fysiskt krävande arbete och mycket besvär kan någon tids sjukskrivning vara oundviklig. Deltidssjukskrivning är att föredra framför att vara helt borta från arbetet. Arbetsgivaren ska om möjligt ge andra mer passande arbetsuppgifter under en tid. Ju mer man behöver vara sjukskriven, desto längre tid tar det att bli bra.

Motion hjälper

Man ska försöka, så snart smärtan tillåter det, komma i gång med promenader och lätt träning som stärker rygg- och benmuskler och håller ryggen i rörelse. Det bästa är att använda den form av motion man tycker om och är van vid. Det är inte farligt att det gör ont. Man kan också förebygga återkommande ryggsmärta genom att motionera.

På många orter finns det möjlighet att delta i fysisk aktivitet som är anpassad för de som har problem med ryggen. Det kan röra sig om olika former av bassängträning eller ”ryggjympa”. Konditionsträning, som rask promenad eller stavgång i 30-45 minuter minst två gånger i veckan rekommenderas.

Värktabletter kan hjälpa för att komma igång

Smärtan kan också lindras med olika värktabletter. Det är inte fel att på detta sätt lindra smärtan för att kunna komma i gång med de vanliga aktiviteterna. Om värktabletter behövs för att kunna motionera går det också bra.

Om ryggvärken blir långvarig, måste man lära sig att hantera ryggvärken på andra sätt än att ta värktabletter, eftersom man kan bli dåsig eller beroende av dem.

Sjukgymnastik, kiropraktik och naprapati

En sjukgymnast, eller en legitimerad kiropraktor eller naprapat kan ge flera olika behandlingar med två huvudsakliga mål. Det ena målet är att minska smärtan och det andra att återskapa musklernas och ledernas normala rörlighet och funktion. En viktig del av behandlingen är hjälp med hur man ska komma igång med egen muskel- och konditionsträning. Det är bra att återuppta normal verksamhet och fysisk aktivitet så snart som möjligt.

Terapeuterna använder sig också av olika manuella metoder, som till exempel manipulation, mobilisering eller rörelseövningar. Manipulation kan ha en smärtlindrande effekt vid ryggskott. Metoden innebär att terapeuten bearbetar ryggradens leder med händerna på ett särskilt sätt för att återställa funktion och öka rörligheten i ryggradens leder, som man sedan bör följa upp genom att själv hålla sig i rörelse. Om man skulle få diskbråck med ischiasvärk eller nervsymtom, till exempel om kraften försvagas i benet, känseln försvinner eller värken ökar, ska metoden inte användas.

Vid all form av sådan så kallad fysikalisk behandling bör man utvärdera efter tre till fyra behandlingar och behandlingen ska avbrytas om besvären förvärras.

Det viktigaste med de olika behandlingsmetoderna är att de ger en smärtlindring som gör det lättare att hålla i gång som vanligt. Man ska inte vila eller bli sjukskriven för att behandlingens effekt ska kvarstå. Man ska, så fort som möjligt, återgå till det man brukar göra. 

Läkemedel

Det finns inga bevis för att läkemedel gör att man blir frisk fortare. Däremot kan smärtlindrande läkemedel användas om smärtan är svår att uthärda, eller som en hjälp så att man kan hålla sig i rörelse. Läkemedel verkar inte mot själva ryggskottet, men kan leda till snabbare tillfrisknande genom att underlätta återgången till normal aktivitet.

De läkemedel som man i första hand kan använda är receptfria värktabletter som innehåller smärtstillande ämnen som paracetamol. Om paracetamol inte räcker kan man prova med ibuprofen eller naproxen istället.

Ibuprofen och naproxen ingår i sin tur i en grupp läkemedel, som är smärtstillande och inflammationshämmande. Om inte de receptfria värktabletterna hjälper kan andra liknande läkemedel hjälpa. Nackdelen med de inflammationshämmande medlen är att de irriterar magslemhinnan. Behandlingen kan vid sällsynta tillfällen ge magsår, inte minst hos äldre personer.

Man kan bli dåsig av vissa medel

Muskelavslappnande medel kan också ha viss effekt vid ryggskott. Dessa läkemedel rekommenderas inte i första hand, då man ofta blir dåsig av dem. Medlen har också en ångestdämpande effekt. Det finns risk för att man vänjer sig vid läkemedlet och blir beroende, även om man använder läkemedlet endast en kort tid.

Vid långvarig ryggvärk bör värktabletter endast användas under korta tidsperioder när besvären är stora. Däremellan bör man undvika värktabletter så långt som möjligt.

Andra behandlingsformer

Det finns många andra behandlingsalternativ vid ryggskott. De flesta av dessa har inte visat sig ha någon vetenskapligt säkerställd effekt. Exempel på sådana behandlingar är: kortison i tablettform, injektion av kortison i ryggen, traktionsbehandling, korsetter, akupunktur och tens.

Det finns inga operationer som kan ta bort besvären vid vanligt ryggskott.

Broschyr om akut ryggvärk

SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering - har gett ut en broschyr som bygger på den senaste kunskapen om behandling av akut ryggvärk. Broschyren gavs ut under 2001 och kan både skrivas ut och beställas från SBU.