Rökning och snusning

Nikotinet skapar sug

Nikotin är ett starkt beroendeframkallande gift som finns i tobak. Nikotinet skapar en obalans i hjärnans belöningssystem. Det är det som gör att man känner ett sug efter att röka eller snusa.

Förutom nikotinberoendet finns det flera andra anledningar till att man röker eller snusar. Det kan till exempel vara för att känns bra för stunden, för att passa in i en gemenskap, för att ha något att göra, för att ta en paus, för att umgås eller för att stilla oro.

Varför är cigarettröken så farlig?

När man drar ner cigarettröken i lungorna vid ett halsbloss kommer mer än 4 000 skadliga ämnen som finns i röken snabbt in i blodet. Ett 60-tal av ämnena kan orsaka cancer.

När man röker får man ökad puls och ökat blodtryck, blodkärlen drar ihop sig och man får sämre kondition.

Varannan rökare dör i förtid och i genomsnitt förkortar rökning livet med tio år. Rökningen ökar risken för att få en rad sjukdomar och är ofta den främsta risken för:

• Lungsjukdomar som astma, lunginflammation, KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och lungemfysem
• Hjärt- och kärlsjukdomar som kärlkramp i benen, åderförfettning, stroke och hjärtinfarkt
• Cancer i till exempel lungor, urinblåsa, matstrupe, bukspottkörtel och tarm.

Dessutom kan rökningen minska möjligheten att få barn, försämrar immunförsvaret, ökar risken för reumatism, diabetes, benskörhet och försämrar behandlingsresultaten vid all slags behandling.

Risker med snusning

Det är vanligt att få skador på tandköttet om man snusar. Snus innehåller cancerframkallande ämnen. Snusning ger ökad risk för cancer i bukspottskörteln. Det finns också ett samband mellan snusning och skador på leder och muskler, nedsatt hörsel, minskad möjlighet att bli gravid.

Det är inte vanligare att få hjärtinfarkt om man snusar än om man inte gör det, men risken för att en infarkt ska vara dödlig är större. Enstaka undersökningar pekar på att det finns en ökad risk för snusare att drabbas av stroke och diabetes men klara bevis saknas ännu.

Passiv rökning

Om man andas in rök från andras tobaksrök, så kallad passiv rökning, kan man också bli sjuk. Passiv rökning kan förvärra allergi och astma. Den ökar risken för att få hjärtinfarkt, stroke och lungcancer

Barn är känsliga för passiv rökning. De kan få allvarliga infektioner, lunginflammationer och astma. Passiv rökning är en risk för plötslig spädbarnsdöd.

Hur vanligt är tobaksberoende?

En knapp miljon människor i Sverige röker varje dag och lika många röker då och då (feströkare). De som började röka som unga på 1960- och 70-talen utgör ännu idag den största gruppen rökare, men allra mest röker socialt utsatta personer.

Tobaksberoende innebär fyra olika slags beroenden:

• Fysiologiskt beroende, nikotinbristen som gör att man känner ett "sug", man får abstinensbesvär.
• Psykologiskt beroende, man känner att man saknar något, man har en identitet som rökare.
• Vaneberoende, man behöver få röka i vissa sinneslägen eller sammanhang, exempelvis efter lunch eller då man talar i telefon.
• Socialt beroende, man måste röka i vissa sociala situationer, fikapauser, fester m.m.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är man tobaksberoende om tre eller fler av dessa kännetecken passar in:

• Man känner ett slags tvång eller starkt sug efter tobak.
• Man har svårt att hålla konsumtionen på en låg nivå
• Man får abstinensbesvär när man slutar använda tobak. Man blir irriterad, sugen, hungrig eller har svårt att koncentrera sig.
• Man konsumerar mer över tiden, så kallad toleransutveckling.
• Man missköter sociala förpliktelser till exempel köper cigaretter istället för mat till barnen
• Man fortsätter trots att man vet att det är skadligt för kroppen.

Lättare sluta om man får hjälp

De allra flesta som röker och hälften av de som snusar vill sluta, men det är svårt att bryta nikotinberoendet på egen hand. Med professionellt stöd kan chansen att bli fri från beroendet öka upp till 10 gånger.

Utbildade tobaksavvänjare finns på många vårdcentraler, inom företagshälsovården och på apotek. En lista över rökavvänjare i hela landet finns på Psykologer mot tobaks hemsida.

Man kan också få hjälp och stöd hos Sluta-Röka-Linjen. Där finns professionella tobaksrådgivare som svarar i telefon alla vardagar och även kvällar utan kostnad. Man kan också få material hemskickat.

Goda skäl för att sluta

Att sluta röka är det bästa man kan göra för sin hälsa. När man slutar röka börjar kroppens reparationsarbete direkt och fortsätter sedan under många år. En del förbättringar märks på en gång:

Inom de första dygnen:

• Efter 20 minuter går blodtryck och puls ner till normal nivå och blodkärlen vidgas. Temperaturen ökar i händer och fötter.
• Efter åtta timmar minskar kolmonoxiden i blodet och syrehalten blir normal.
• Efter 24 timmar minskar risken för hjärtsjukdomar, som exempelvis hjärtinfarkt.
• Efter två dygn börjar nervtrådarna sin återväxt och smak- och luktsinnet blir som vanligt igen.

Inom ett halvår:

• Efter två veckor till tre månader förbättras blodcirkulationen och lungkapaciteten så mycket att det känns lättare att promenera. Konditionen ökar med 15 procent. Huden får tillbaka en friskare färg.
• Efter en till elva månader börjar nästäppa, hosta och andningssvårigheter som beror på rökningen försvinna. Nya flimmerhår bildas i lungorna, vilket rensar dem och minskar risken för infektion. Kroppens energi ökar och man blir mindre trött. Många sover bättre än tidigare.
• Efter ett år har risken för hjärtinfarkt halverats.

Resten av livet utan cigaretter:

• Efter fem år är risken för hjärtinfarkt och hjärnblödning lika liten som för dem som aldrig har rökt.
• Efter tio år har risken för lungcancer minskat med åtminstone två tredjedelar.
• Efter 15 år är alla sjukdomsrisker som man får av rökning nästan lika låga som för dem som aldrig har rökt.

Bra för potensen, fertiliteten och klimakteriet

Impotens är vanligare hos män som röker. Om man har potensproblem minskar de när man varit rökfri några dagar. Kvinnor som slutar röka har lättare att bli gravida. Dessutom minskar risken att komma i klimakteriet i förtid och att drabbas av benskörhet.

Rosigare hy och bättre tänder

Blodcirkulationen i huden ökar när man slutar röka, vilket på sikt ger en friskare färg. Blodcirkulation i ryggkotorna blir bättre, vilket minskar risken för ryggbesvär. Munhygienen blir bättre och risken för tandlossning minskar. Man står också emot magsår och förkylningar bättre.

Vinster när man slutar snusa

När man har slutat snusa ökar produktionen av saliv som håller munnen ren, man känner sig oftast fräschare och får bättre andedräkt. Risken att skada tänderna minskar också när man slutar snusa eftersom snus fräter på tandköttet och gör att det dras upp mot tandhalsarna. Tandköttet ser också friskare ut.

Det kan gå lätt att sluta

Alla människor får inte besvär av att sluta röka. Det är inte heller säkert att om man försökt sluta tidigare och haft kraftiga abstinensbesvär, får det nästa gång man försöker. Var fjärde som slutar röka känner sig besvärsfri på en gång. Det finns ett samband mellan att vilja sluta och att uppleva att det går lätt att sluta. När man är motiverad att sluta är rökstoppet inte lika stressande, och mindre stress ger mindre abstinens. Genom att planera sitt rökstopp kan man minska stressen och öka sina chanser att lyckas.

Hur man förbereder sig för att sluta röka

Om man förbereder sig ökar chansen för att bli rökfri för gott. Man kan förbereda sig genom att:

• Registrera cigaretterna. Gör en lista med en rad för var och en av dagens cigaretter. När man har rökt en cigarett ska man anteckna om den smakade bra, smakade halvbra, eller om det var en onödig cigarett. De flesta brukar upptäcka att bara var femte cigarett egentligen smakar riktigt bra.
• Städa undan cigaretter och askkoppar. Det är viktigt att ta bort saker som lätt leder till att man börjar röka igen.
• Skapa rökfria zoner eller tider. Förbered rökstoppet genom att göra vissa platser eller tider rökfria, till exempel TV-soffan eller lunchtiden.
• Informera familj och vänner. En förstående omgivning kan stötta och uppmuntra.
• Man kan kartlägga de situationer då man brukar röka och fundera på vad man kan göra i stället för att störa rutinen kring rökningen.Man kan också ta reda på i vilka situationer man inte brukar röka, så att man kan göra mer av de aktiviteterna.
• Öka motivationen genom att till exempel räkna ut vad rökningen kostar och tänka på vad man kan göra som belöning för dessa pengar när man har slutat röka.

Abstinensbesvär

Om man får abstinensbesvär och hur stora de är beror bland annat på hur mycket man har rökt. Besvären brukar vara svårast de första tre dagarna men mattas av efter hand. För de flesta går de över efter två veckor, men ibland tar det längre.

Till de första veckornas besvär hör:

• Röksug. Röksuget brukar vara i 30 sekunder eller högst två minuter. Om man hittar något annat att göra under tiden, som att ta en klunk vatten, ett sockerfritt tuggummi eller fem djupa andetag, hinner röksuget gå över till nästa gång.
• Oro, irritation, rastlöshet, ilska och koncentrationsstörningar. Det är olika tecken på nikotinabstinens och kan vara känslor som är svåra att hantera. Det hjälper att vara förberedd, att ha informerat omgivningen och att försöka minska annan stress i livet.
• Yrsel. Det kan bero på lågt blodtryck.
• Ökad aptit. Man kan promenera en halvtimme om dagen, ät mindre fet mat och mer fibrer. Kroppen rättar oftast till vikten med tiden och tre fjärdedelar av de som slutar röka går ner igen efter ett tag.
• Svullnad i händer och fötter. Det går över med tiden men ibland kan man behöva ta vattendrivande medicin.
• Sömnbesvär. Man kan gå en promenad på kvällen, i undantagsfall kan man behöva ta medicin.

De första tre månaderna är svårast. De kroppsliga abstinensbesvären brukar försvinna inom några veckor. Det sociala och psykiska beroendet kan ta längre tid och röksuget liksom tröstätningen kan hänga kvar i många år. Det gäller att hitta strategier för hur man ska stå emot.

Läkemedel ökar chansen att bli rökfri

Om man använder läkemedel som hjälp för att sluta röka kan man minst fördubbla sina chanser att lyckas. Det finns tre olika läkemedel:

• nikotinläkemedel
• bupropion (Zyban)
• vareniklin (Champix).

Nikotinläkemedel används i första hand

Nikotin i läkemedel fungerar som en ersättning för det nikotin man är van vid att få genom rökningen. Om man under en övergångstid efter att man har slutat röka fortsätter att ge kroppen nikotin med hjälp av läkemedel minskar abstinensbesvären och det blir lättare att låta bli att röka. Efter två månader börjar man att gradvis minska nikotindosen för att så småningom sluta helt.

Nikotinläkemedel finns i många olika former:

• tuggummi
• plåster
• nässprej
• inhalator
• tablett under tungan
• sugtablett
• munhålesprej
• munhålepulver i portionspåse.

Alla nikotinläkemedel utom nässprejen kan man köpa utan recept på apotek. Många produkter kan också köpas i matvarubutiker och andra ställen där man kan köpa tobak. Nikotinläkemedel ingår inte i högkostnadsskyddet när de skrivs ut på recept men man behöver inte betala moms.

De olika formerna gör att man kan anpassa behandlingen efter sina egna behov, och de är i stort sett lika effektiva. Med alla formerna utom plåster kan man själv lätt anpassa dosen. Allra bäst effekt får man om läkemedlen kombineras med bra rådgivning. Om man rökt ett paket och dagen, eller mer, kan det vara bra att kombinera en medicin som verkar över längre tid, som till exempel plåster, med ett läkemedel som verkar snabbt till exempel en tablett.

En viktig orsak till att nikotinläkemedlen ibland inte hjälper är att man inte tar den rekommenderade dosen.

Tuggummi

Nikotintuggummin bör tuggas med pauser och inte hela tiden som vanliga tuggummin. Man växlar mellan att tugga och att låta tuggummit vila i munnen under cirka 30 minuter. Tuggar man för fort kan man få hicka och magbesvär.

De flesta tål tuggummit på 2 milligram. Somliga kan tycka att tuggummit på 4mg är lite för starkt.

Plåster

Det finns dagplåster som verkar i 16 timmar och dygnsplåster som verkar i 24 timmar. Nikotinplåster ger en jämn nikotintillförsel men man kan inte finreglera dosen själv som när man använder andra nikotinläkemedel. Det finns flera olika styrkor på plåstren och man ska alltid börja med den högsta styrkan. De lägre styrkorna används främst vid nedtrappning. Om man är van vid att röka på natten kan det vara bra att använda dygnsplåster.

Nässprej

Nässprej har en snabb effekt och skrivs ut på recept av läkare. Nässprejen kan ge en "nikotinkick" som liknar den som man får när man röker en cigarett. Det svider i näsan till en början men om man har rökt mycket kan man tycka att det är värt obehaget.

Inhalator

En inhalator är ett plastmunstycke som laddas med pluggar som innehåller nikotin. När man suger luft genom inhalatorn frigörs en liten mängd nikotin. Man puffar därför oftare på inhalatorn än på en cigarett och använder inhalatorn under cirka 20 minuter per plugg. Inhalator är bra om man saknar något att suga på eller vill känna att man har något i handen.

Tablett under tungan

Microtab är en liten tablett, en så kallad resoriblett, som får smälta under tungan. Resoribletten löser upp sig på cirka 30 minuter.

Sugtablett

Man växlar mellan att suga på tabletten och att låta den vila i munnen. Om man suger för intensivt på tabletten kan man få hicka och magbesvär. Efter cirka 30 minuter är tabletten upplöst.

Munhålesprej

Munhålesprej ger snabb effekt. Man sprejar i munnen mellan kinden och tänderna.

Munhålepulver

Munhålepulver finns som portionspåsar, och används på samma sätt som snus. Man lägger en påse under överläppen och låter den vara kvar i cirka 30 minuter.

Bupropion används i andra hand

Zyban är ett läkemedel för rökavvänjning som innehåller bupropion. Medicinen minskar röksuget och abstinensbesvären och används om inte nikotinläkemedel har hjälpt. Man kan bara få medicinen på recept. När man tar Zyban ska man samtidigt få råd och stöd från en utbildad rökavvänjare.

Zyban finns som tabletter och ingår i högkostnadsskyddet.

Man börjar ta medicinen medan man fortfarande röker. Under den andra veckan av behandlingen slutar man att röka. Man brukar ta tabletterna i 7-9 veckor.

Vareniklin om inte nikotinläkemedel hjälper

Champix är ett annat receptbelagt läkemedel, som man kan prova om man inte blivit hjälpt av nikotinläkemedel. Champix innehåller det verksamma ämnet vareniklin, som har en effekt som liknar nikotinets, men svagare. Samtidigt blockerar medicinen nikotinreceptorerna så att det blir helt poänglöst att försöka "bättra på effekten" genom att röka en cigarett.

När man tar Champix får man samtidigt råd och stöd, det också är ett krav för att medicinen ska ingå i högkostnadsskyddet.

Man börjar ta medicinen medan man fortfarande röker. Under den andra veckan av behandlingen slutar man att röka. Man tar Champix i 12 veckor.

Att sluta snusa

Det finns inte så mycket forskning om vad som underlättar om man vill sluta snusa. Vareniklin har prövats för snusavvänjning med god effekt, men det finns ännu inte så mycket erfarenheter på området. Det verkar som att det, precis som vid rökning, hjälper om man får stöd av erfarna behandlare.

Övriga metoder

Vissa prövar att sluta röka med hjälp av akupunktur och hypnos. Metoderna har inte utvärderats vetenskapligt.

Chansen att lyckas ökar

Om man börjar röka igen efter en kort tid kan det kännas som en stor motgång. Det kan också vara svårt att ladda om för ett nytt försök. Då kan det vara bra att veta att chansen att lyckas ökar för varje nytt försök som man gör.

Om man börjar röka igen under de första veckorna beror det oftast på nikotinbrist. Om man använder nikotinläkemedel är en vanlig orsak att man tar en för låg dos. Då gäller det att tänka på det vid nästa försök så att man får full effekt av nikotinläkemedlen.

Efter den första månaden är den vanligaste orsaken till att man börjar röka igen att man befinner sig i miljöer där man tidigare alltid har rökt. Det kan till exempel vara fester med alkohol. Det gäller att hitta en strategi för att kunna motstå suget att ta en cigarett.

Hur man som närstående stötta?

Som närstående kan man peppa och stötta, men att försöka övertala eller till och med tvinga en person att sluta röka kan göra mer skada än nytta. Man kan tala om att man är orolig och fråga vad man kan göra för att hjälpa till.

Sluta-Röka-Linjen

Sluta-Röka-Linjen är en gratistjänst som drivs av Centrum för Tobaksprevention. Där får man stöd från professionella rökavvänjare som arbetar under handledning, och medmänniskor som kämpar med sitt rökberoende. Telefonnumret är 020-84 00 00.