Huvudvärk

Skriv ut (ca 5 sidor)

Att ha ont i huvudet är väldigt vanligt och kan till exempel bero på stress, spända muskler, förkylning, oro eller synfel. Oftast går huvudvärken över av sig själv, men ibland kan den sitta i länge eller komma oftare. Även om det är ovanligt kan ont i huvudet i vissa fall bero på en allvarlig sjukdom som hjärnblödning, hjärnhinneinflammation eller hjärntumör.

Skriv ut

Den vanligaste typen av huvudvärk är spänningshuvudvärk. Migrän är också vanligt. Över två miljoner svenskar får spänningshuvudvärk någon gång varje vecka, och så mycket som halva befolkningen någon gång i månaden. 

Olika typer av huvudvärk

Olika typer av huvudvärk

Spänningshuvudvärk

Namnet spänningshuvudvärk kommer av att man tidigare ansåg att det är muskelspänningar runt skallen eller i nacken som gör att man får ont i huvudet. På senare tid har det visats att inte alla som får den har spända muskler, och därför kallas värken numera också huvudvärk av spänningstyp. Ofta ligger stress, oro eller felaktiga arbetsställningar bakom huvudvärken. Andra vanliga orsaker är synfel och problem med tänder eller käkleder.

Migrän

Om du har migrän får du återkommande anfall av svår sprängande eller dunkande huvudvärk i ena eller båda huvudhalvorna. Samtidigt mår du illa och är överkänslig för ljud och ljus. Om migrän inte behandlas kan den finnas kvar i två till tre dygn, men vanligen i 12-18 timmar. Utlösande faktorer kan vara stress, hormonsvängningar under menstruationscykeln och vissa födoämnen.

Huvudvärk vid ansträngning

Det är inte ovanligt att du får ont i huvudet vid kraftig fysisk ansträngning, som tunga lyft. Värken släpper vanligen efter några timmar, men kan sitta i upp till ett dygn och är oftast ofarlig. Om du däremot får en intensiv och plötslig huvudvärk i samband med ansträngning så kan det i ovanliga fall betyda att du fått en hjärnblödning.

Huvudvärk orsakad av läkemedel

Om du tar huvudvärkstabletter fler än femton dagar i månaden kan det efter en tid uppstå kronisk huvudvärk som beror på att du använder medicinen för ofta. Det finns en risk för att du utvecklat ett beroende för en del mediciner mot smärta, och då kan det vara svårt att sluta med dem utan hjälp.

Ofta är denna typ av huvudvärk dov, diffust utspridd i hela huvudet och ibland har du samtidigt ringande ljud i öronen. Det finns också många andra läkemedel som kan göra att du får ont i huvudet som biverkan, till exempel nitroglycerin. Huvudvärken beror då oftast på att medicinen påverkar blodkärlen.

Bihåleinflammation

Typiskt för bihåleinflammation är att du samtidigt med att ha ont i huvudet även har tjock, gröngul snuva. Huvudvärken sitter i kinden, pannan eller nacken och blir värre om du rör huvudet hastigt eller lutar dig framåt.

Hortons huvudvärk

Hortons huvudvärk visar sig genom perioder med anfall av en ensidig och närmast outhärdlig sprängande eller skärande smärta som sitter i eller omkring ögat. Anfallen kommer regelbundet under en viss tid på dygnet, ofta på natten. Ofta blir ögat rött och tåras under anfallet, samtidigt som näsan kan rinna på den drabbade sidan.

Hjärnblödning efter ett slag mot huvudet

Om du får ett slag mot huvudet kan du drabbas av en blödning på eller under hjärnans hinnor. Det märks inte alltid genom att du får mycket ont i huvudet, utan ofta genom andra symtom som trötthet eller att du blir svår att få kontakt med. Symtomen kan vara lindriga till en början men brukar långsamt öka under ett par veckor.

Eftersom hjärnan kan ta skada av det ökade trycket ska du kontakta en vårdcentral för en undersökning om du har fått ett slag mot skallen och har diffusa symtom.

Hjärnblödning

Symtomen kan vara en huvudvärk som kommer mycket plötsligt, och som snabbt blir mer intensiv och ofta pulserande. Värken strålar ofta ut till nacken, ryggen, eller ibland till benen.
Hjärnblödning kan förekomma vid till exempel pulsåderbråck i hjärnans kärl eller blödning under skallbenet.

Inflammation i tinningpulsådern

Det här är en reumatisk sjukdom som kan påverka synen om den inte behandlas i tid. Symtomen är en långvarig värk i ena tinningen och ömhet i hårbotten, samtidigt som du blir allt mer trött och får lätt feber. Att det gör ont när du tuggar är en ganska vanlig varningssignal för detta tillstånd. Du behandlas med kortisontabletter. Sjukdomen kallas också temporalisarterit och är vanligare hos kvinnor än män. Du blir sällan sjuk före femtio års ålder.

Hjärnhinneinflammation

När du får hjärnhinneinflammation har du huvudvärk som ökar under några timmar upp till ett dygn. Du känner dig samtidigt omtöcknad, får ofta hög feber och svårigheter att böja huvudet framåt. Ibland kan blåröda prickar som beror på små blödningar synas på huden.

Hjärntumör

En hjärntumör är en mycket ovanlig orsak till huvudvärk. Nästan alla svenskar har huvudvärk någon gång under ett år. Ungefär tusen personer varje år får en hjärntumör som startat i själva hjärnan.

Övrig huvudvärk

Huvudvärk kan finnas som ett bland många andra symtom vid flera sjukdomar. Om du känner oro, ängslan, stress, trötthet eller depression får du också ofta ont i huvudet. Du kan också få huvudvärk på grund av influensa, förkylningar och många andra infektioner som orsakas av virus eller bakterier. Vissa läkemedel kan som biverkan ge ont i huvudet.

Du kan också få huvudvärk exempelvis på grund av

  • synfel
  • kraftig ansträngning
  • baksmälla efter mycket alkohol
  • vätskebrist
  • om du slutar dricka kaffe, eller minskar din kaffekonsumtion några dagar
  • att huvudet utsatts för kyla
  • en kraftig stegring av blodtrycket
  • abstinens efter att du slutat med narkotika, alkohol, nikotin eller läkemedel.
Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Oftast behöver du inte söka vård eftersom huvudvärken vanligtvis går över av sig själv. Men ibland kan du behöva söka vård till exempel om huvudvärken är svår eller långvarig.

Du ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du till exempel

  • efter ett slag mot huvudet får huvudvärk och blir slö
  • har en huvudvärk som gradvis ökar under några dagar eller veckor
  • får ont kring ena ögat och synförändring
  • har ont vid tinningen, tuggsmärta, trötthet eller lätt feber
  • plötsligt får svår huvudvärk
  • har huvudvärk samtidigt som du har feber och är stel i nacken.

Ring 112 om det är bråttom och fara för livet. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Du kan göra ganska mycket själv, till exempel kan du försöka minska stressen och ändra dåliga arbetsställningar. Om huvudvärken beror på att du ser dåligt kan det hjälpa om du får glasögon. Värken blir inte värre, utan kan tvärtom lindras, av att du anstränger dig fysiskt.

Är huvudvärken lindrig hjälper ofta receptfria värktabletter. Mot svårare värk kan du ibland få receptbelagda läkemedel. Du ska vara försiktig med värktabletter eftersom du kan få huvudvärk av att använda för mycket.

Skriv ner när besvären kommer   

För att ta reda på orsaker till huvudvärken kan det vara till stor hjälp att skriva ner när du har dina attacker, hur de yttrar sig och vad som lindrar eller förvärrar. Det är också viktigt att du skriver ner alla mediciner du tar mot värken. En huvudvärksdagbok kan göra det lättare att se möjliga mönster och orsaker. När du har en uppfattning om vad som orsakar värken kan du lättare förebygga den genom att lära dig känna igen och undvika de situationerna.

Viktigt att öva avspänning

Om du har besvär med spänningshuvudvärk är musklerna ofta spända utan att du vet om det. Att vara spänd kan ibland bli ett normaltillstånd och du slappnar inte helt av ens när du sover.

För att besvären ska bli bättre är det viktigaste att du lär dig slappna av. Ofta krävs det att du tar dig tid och att du börjar med nya rutiner för att det ska bli bättre. Avslappningsövningar och övningar i mindfulness kan vara till hjälp. Du kan till exempel pröva att börja eller avsluta dagen med övningarna. En del blir avspända genom till exempel yoga eller massage, medan andra blir hjälpta av långa promenader.

Fysisk träning, bra arbetsställning och sömn

Om du har varit spänd i kroppen en längre tid kan de spända musklerna bli stela. Genom att motionera, så att blodcirkulationen ökar, kan du förebygga stela muskler och stärka nack- och ryggmusklerna. På så sätt kan även kroppshållningen förbättras och nacken avlastas. Om du har ett stillasittande arbete bör du variera din arbetsställning och försöka lägga in små pauser. Tänk på att alltid ha bra belysning vid arbete och läsning. Försök att ha regelbundna sömnvanor och se till att få tillräckligt med sömn.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Om du går till en läkare för att du har huvudvärk försöker läkaren först ta reda på så mycket som möjligt om värken.  Du får bland annat svara på frågor om

  • hur huvudvärken började
  • hur den känns
  • var den sitter
  • om den har förändrats
  • vad som lindrar eller förvärrar värken.

Läkaren frågar också om du har andra symtom samtidigt, om du har eller har haft feber, vilka mediciner du tar samt vad du ätit och druckit. Ofta räcker ett samtal och en snabb undersökning av kroppens funktioner för att läkaren ska kunna ställa en diagnos, men ibland måste prover tas.

Vid undersökningen mäter läkaren till exempel blodtrycket och bedömer nervsystemet, halsryggen, nack- och käkmusklerna, näsans bihålor, ögonen, hjärtat och lymfkörtlarna. Exempel på prover som kan tas är blodvärde, sänka och kroppstemperatur.

Fäll ihop

Vad beror huvudvärk på?

Vad beror huvudvärk på?

Att du får ont i huvudet kan ha många olika orsaker. Värken kan komma från olika delar av huvudet, som

  • muskler och leder
  • blodkärl
  • nerver
  • näsans bihålor
  • ögon
  • öron
  • nacken
  • tänder, tuggmuskler och käkleder
  • hjärn- och benhinnor.
Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-10-26
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Carl Dahlöf, läkare, adjungerad professor på Instituitionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.