Transsexualism och utredning

För närvarande krävs remiss från allmänpsykiatrisk mottagning för att få komma till Lundströmmottagningen.  Man tar emot patienter från 16 år och uppåt, från Västra Götaland och Halland. Inom en månad efter remiss kallas man till ett första informationssamtal där utredningens olika steg förklaras.

Under utredningens gång möter patienten psykiatriker, psykolog och socionom som var och en gör en bedömning. Efter minst ett år av gemensam utredning, bedömer teamet om man kan sätta diagnosen transsexualism. 

Utredningsperioden syftar till att ge patienten tid att fundera över sin identitet och förankra sina planer hos närstående, vänner, skola och arbetsplats. Målsättningen är att minimera risken för att en person ångrar sig. Stödsamtal erbjuds till alla i patientens närhet under hela processen. 

Transsexuella kan ha andra former av psykiska och sociala problem och dessa förändras inte alltid bara för att man genomgår en könskorrigering. Det är viktigt att kunna skilja på osäkerhet kring sin könsidentitet och andra livsproblem. Den psykiatriska och psykologiska bedömningen, belyser och särskiljer vad som är vad och vilken hjälp man kan behöva av andra myndigheter eller vårdgivare utöver behandling av sin transsexualism. 

Den sociala utredningen innebär att man betraktar personens hela livssituation, tittar på det sociala nätverket och kartlägger vilka eventuella stödbehov som finns. Det är viktigt att anhöriga och närstående är med i processen. Samtalen handlar bland annat om den egna upplevelsen av kön sedan barndomen, under puberteten och i vuxen ålder. Man pratar om förväntningar kring en könskorrigering och att andra problem i livet inte löser sig automatiskt.

Utredningen mynnar ut i en rekommendation för eller mot könskorrigering. Några få bestämmer sig för att stanna kvar i sitt kön men de flesta går vidare i behandling. Varje person måste hitta sin egen könsroll och sitt eget jag av kön. Efter utredning och diagnos skrivs remisser för könskorrigerande behandling. 

Har patienten fått diagnos och utredningen rekommenderar könskorrigering, jämställs nödvändig medicinsk behandling med vanlig offentligt finansierad sjukvård och följer samma regelverk.

Endokrinolog sköter hormonbehandling och logoped hjälper till med tal- och röstträning. Hårborttagning i ansikte och på hals erbjuds. Efter att patienten gått igenom hormonbehandling, gör en plastikkirurg en individuell bedömning angående eventuell bröstoperation. 

Ansökan om ändrad juridisk könsidentitet görs till Socialstyrelsens Rättsliga råd. Varje år är det ungefär 70 personer som ansöker. För att få godkännande krävs det att den sökande är över 18 år, steril, svensk medborgare samt att en utredning har fastställt diagnosen transexuell. Namnbyte görs hos Patent- och Registreringsverket eller Skatteverket.

Transsexuella personer vill leva och bli accepterade som det andra könet. De flesta har en känsla av obehag och ibland en stark avsky över det egna anatomiska könet. Denna känsla kan börja såväl i unga år som dyka upp senare i livet. Oftast har man då förnekat sin känsla eller så har det varit omöjligt i den livssituation man befunnit sig i, att formulera tankar kring könsidentitet inför sig själv och sin omgivning.

Transsexuella personer har erfarenhet av att vara annorlunda och har ofta upplevt ett starkt utanförskap. Många är utsatta av omgivningens fördomar och får ibland utstå trakasserier. En ny könsidentitet kan bidra till att få en ökad livskvalitet i vardagen med relationer, arbete och studier.