Tekniska hjälpmedel för demenssjuka

Möjligheterna att kunna hjälpa demenssjuka människor ökar. Det kommer hela tiden nya tekniska hjälpmedel. Här nedan presenteras förslag på tekniska hjälpmedel och vilka svårigheter de kan överbrygga.

  • Almanacka

    Almanacka

  • Fjärrkontroll

    Fjärrkontroll

  • Medicinkarusell

    Medicinkarusell

  • Mobiltelefoner

    Mobiltelefoner

  • Telefon

    Telefon

  • Trådlös sakfinnare

    Trådlös sakfinnare

Tidsuppfattning och minne

Demenssjukdom påverkar tidsuppfattningen. Det kan göra vardagen väldigt rörig; man får svårt att passa tider, går upp mitt i natten i tron att det är morgon, missar medicin, måltider och viktiga möten. Att inte komma ihåg vad man ska göra eller var sina saker är, skapar stora svårigheter att hantera vardagen som i sin tur kan medföra passivitet, förvirring och ångest.

Förslag på hjälpmedel:

  • Klocka med högtalare som anger tid på dygnet.
  • En digital kalender, gärna med en bild som verkligen drar blickarna till sig: barnbarn, djur, fritidsintressen. Det finns modeller som kan programmeras med påminnelser. Meddelandet blinkar och stängs inte av förrän en OK-knapp har tryckts in.
  • Handdatorer kan hjälpa till med att strukturera upp vardagen med text, bild eller tal.
  • Dagbok, whiteboard eller ett block där dagens viktiga punkter och påminnelser står nedskrivna.
  • En trådlös sakfinnare som hjälper en att hitta bortlagda prylar, upp emot fyra stycken. En mottagare med ljudsignal fästs på den sak man alltid vill hitta. Sedan är det bara att trycka på en knapp på sakfinnaren, lyssna efter pipet och leta upp föremålet. Själva sändaren är svår att slarva bort eftersom den måste sättas tillbaka i en särskild hållare på väggen – annars piper den kraftigt.
  • Låspåminnare. En sensor monteras in i dörrlåset. Den gör att en symbol visas i en liten bärbar dosa. Man kan då se att dörren är stängd. Den demenssjuke kan ha med sig dosan även på resa och förvissa sig att han/hon verkligen stängde dörren.
  • En elektronisk checklista vid dörren kan visa vad man har glömt, till exempel stänga fönster, spis, strykjärn med mera. En enklare variant är en speciell dörrmatta med text som påminner vad man ska kontrollera innan man lämnar huset.
  • En elektronisk medicinpåminnare gör att man inte riskerar att glömma bort att ta viktig medicin. Den består av en plastkarusell med 28 fack. Bara ett fack öppnas åt gången vid den tidpunkt man har programmerat in. Om patienten inte tar medicinen aktiveras en ljud- och ljussignal som slutar först då medicinen tas ur burken.

Orientering

För en demenssjuk person kan det bli svårt att orientera sig såväl inomhus som utomhus. Att inte kunna uppfatta sin omgivning, förstå bostadens uppbyggnad och riskera att gå vilse skapar ångest och oro.

Förslag på hjälpmedel:

  • Bra belysning. Det åldrande ögat behöver mycket mer ljus.
  • Ökade kontraster och punktbelysning till exempel till toaletten, skapar en trygghet. Andra knep är att rödmarkera vissa dörrkarmar, till exempel badrumsdörrens karm. Ibland kan en röd toalettsits hjälpa personen att sätta sig rätt på toaletten.
  • Skåp och dörrar kan förses med symboler, bilder eller text för att underlätta förståelsen av bostaden.
  • För orientering utomhus finns handdatorer med intalade röstmeddelanden om vägen till vissa platser. Den kan också visa vägen hem, till affären, till vännen, och så vidare med hjälp av pilar och bilder. Datorn kan också programmeras med olika slags viktiga påminnelser. Dessutom finns en krisknapp för akuta lägen.

Kommunikation

Att kunna hålla kontakt med barn, barnbarn, vänner, myndigheter, föreningar, personal samt ta emot information om omvärlden, stimulerar hjärnan och ökar tryggheten. En mobiltelefon kan vara en mycket bra hjälp i en nödsituation.

Förslag på hjälpmedel:

  • Det finns bra och mycket enkla telefoner och mobiltelefoner med få och stora knappar där man kan programmera in de mest använda telefonnumren. En ännu enklare variant är att trycka på en bild på den person man vill nå så ringer telefonen upp automatiskt. Mobiltelefoner kan ha en nödknapp som när den hålls inne några sekunder ringer upp förvalda nummer (112 får ej väljas). Telefonen skickar dessutom textmeddelanden. Svarar inte någon rings nästa person på listan upp.
  • Högtalartelefon - om den demenssjuka personen har svårt att svara i telefon.
  • Fjärrkontroller till teveapparater finns i enkla och tydliga modeller ute i handeln. En annan variant som klassas som hjälpmedel och som inte kommer bort bland soffkuddarna, är en stor och ganska klumpig fjärrkontroll, speciellt anpassad för personer med intellektuella problem.

Trygghet och säkerhet

Eftersom demenssjuka människor får svårt med orientering och minne kan farliga situationer uppstå: olyckor, bränder eller att man går vilse.

Förslag på hjälpmedel:

  • Rörelsedetektor som varnar när den demenssjuke lämnar sin säng. Då vibrerar en liten apparat under den anhöriges kudde. Andra larm kan visa när en dörr öppnas. Det finns också mobila larm man kan ta med sig på semestern.
  • Spisvakt med överhettningsskydd minskar risken för brand. Spisvakten stänger av om värmen blir för hög. Den kan också programmeras att stänga av spisen efter ett visst antal minuter.
    Strykjärn och kaffebryggare kan styras med hjälp av timer.
  • Teknik som GPS som visar personens position börjar alltmer byggas in i handdatorer, mobiltelefoner och klockor. Det finns utrustning som visar anhöriga var den demenssjuke befinner sig med hjälp av karta och positionsangivelser.
  • Personburen nödsändare i form av ett armband. Det är hos kommunen man ansöker för att få en sådan. Sändaren kan bara aktiveras efter polisbeslut. Polisen använder de utsända signalerna för att pejla in den vilsegångna personen.
Publicerad:
2012-04-05
Skribent:

Jan Kallenberg, Vårdredaktionen, Västra Götalandsregionen.

Granskare:

Inge Dahlenborg, arbetsterapeut, handledare och utredare med inriktning demens, Skene vårdcentral.