Stress kan ge smärta och fibromyalgi

– Kombinationen av psykisk stress och fysisk belastning kan göra musklerna spända och kan ge en långvarig smärta, säger psykolog Kerstin Wentz.
Stress och sömnproblem kan till och med utlösa fibromyalgi.

Genom att dra ned på tempot och prestationskraven på sig själv, sköta om sin kropp och lyssna på känslolivets signaler kan smärta ofta undvikas.
Det gäller att ge både kropp och själ en chans till återhämtning.

Stress resulterar ofta i smärta i axlar och nacke. Där ligger också den stora kappmuskeln.
– Kappmuskeln är rena åskledaren för stress och den ligger närmast psyket tillsammans med käkmuskler och andra ansiktsmuskler som också spänner sig när vi är stressade, säger Kerstin Wentz.
Människor som genomgår psykiska kriser har ofta smärtor i nacke och axlar. Musklerna fångar upp stressen vilket ger en spänning.

Farligt att pressa sig själv

Kerstin Wentz menar att det i vårt samhälle finns en alltför ljus bild av att leva ett händelserikt liv i ett högt tempo och mycket prestation. Men om inte kroppen och själen får en chans till regelbunden återhämtning kan resultatet kan bli förödande.
Det spelar ingen roll om man har ett lätt skrivbordsarbete eller ett fysiskt tungt arbete. Stressen påverkar alla.

Idag anser man att psykisk stress kan ge långvariga spänningar och därmed smärtor. Stress gör också att vi hoppar över att ta pauser. Människor vars muskulatur inte får slappna av under raster eller vid mikropauser, kan få smärta i muskulaturen. Smärtorna kan hålla i sig i flera år.

Muskelspänningar som inte släpper

Muskelspänning kan bero på ångest, oro, bekymmer, arbetsmiljön, dåliga relationer med mera. Hos unga vuxna har forskare hittat ett mönster av hur upplevd stress och att sitta länge vid datorn utan att ta pauser, innebär en ökad risk för att utveckla smärttillstånd som kan fortgå under flera år.

Forskare har visat hur smärttillstånd är förknippat med muskelrörelser nattetid även från muskler som inte ger smärta.

Ett stressigt arbete kan också innebära att individen inte motionerar eller sköter sin hälsa på bästa sätt.
En annan hälsorisk är monotona arbeten eftersom de kräver mer tid för nedvarvning än stimulerande jobb.
– Motion, tid för sig själv, samt goda och varma relationer sänker annars stressen och fungerar som något av en buffert, ett slags skydd mot ohälsa, kommenterar Kerstin Wentz.

Djupsömn stimulerar återuppbyggnad

Kerstin Wentz menar att många människor måste få en bättre relation till sin kropp. Man måste låta omsorgen om hälsan ta tid och tänka på återhämtning och att ta pauser. Det är också under dagen som vi ”bäddar för” en god nattsömn. Ibland är det arbetsmiljön som behöver ses över. Motion, avslappningsövningar, en fritidsaktivitet (som inte liknar jobbet) och stöd från omgivningen stärker också sömn och hälsa.

Under sömnen sker viktig återhämtning och en reparation av både kropp och hjärna. Under sömnen är tillväxthormoner och uppbyggande hormoner aktiva.
Smärta i nacke, skuldror och rygg kan vara symtom på att man går igenom en stressig period i livet. Den störda djupsömnen ger en försämrad reparation av musklerna och en ovan rörelse kan då utlösa till exempel ett ryggskott i muskler som på grund av stress inte har reparerats på ett bra sätt.

Stress kan utlösa fibromyalgi

En smärtutsatt grupp är människor med fibromyalgi. Kerstin Wentz som själv forskar kring fibromyalgi, har sett att smärta i hela kroppen är starkt kopplat till en hög stressnivå och till psykisk belastning.

Forskare har visat att en försämrad sömn ger en fem gånger ökad risk att utveckla fibromyalgi efter tio års tid.

Fibromyalgi debuterar i regel i 40-årsåldern, ofta i samband med ökad psykisk belastning. Kvinnor drabbas mycket oftare än män. Innan fibromyalgi utvecklas kan kvinnan ha levt i en situation av stressiga arbetsvillkor och avgränsad smärta. Via magnetröntgen har man visat att hjärnan hos den som har fibromyalgi, är dubbelt så känslig för smärta som hjärnan hos en frisk person. Forskare har samtidigt lagt märke till att kvinnor med fibromyalgi är mer tåliga eller ”modiga” när det gäller smärta än friska försökspersoner.

Uppväxten spelar roll

Fibromyalgipatienter uppvisar ofta tydliga stressmönster.
– Det är vanligt att de har haft känslomässigt svårhanterliga villkor under uppväxten. Ibland kan det handla om att de har varit försummade. Andra gånger kan det handla om övergrepp. Det kan också röra sig om förluster. Ett annat mönster som är synligt vid fibromyalgi, är att man är man som vuxen är väldigt aktiv och håller igång från morgon till kväll, förklarar Kerstin Wentz.

Själslig överbelastning

Orsaken till fibromyalgi är oklar men symtomen förvärras av stress och fysisk belastning. Det är som om kroppen inte längre accepterar att man ”trampar på gaspedalen” utan istället svarar med ökade symtom. Kroppens möjlighet att öka pulsen vid ansträngning är sänkt och tillgången till det nödvändiga stresshormonet kortisol är förändrad. Musklernas förmåga att slappna av efter ansträngning är också försämrad.

Fibromyalgipatienter har innan de insjuknade ofta inte lyssnat till kroppens eller känslolivets signaler och haft en övertro på att de kan vara igång hur mycket som helst. Ofta är patienterna sociala och prioriterar att hjälpa andra människor hellre än sig själva.

Bearbeta svåra livshändelser

Att minska sin livsstress genom att ta hand om sig själv på ett bra sätt och ta hjälp av psykolog för att bearbeta svåra livshändelser, kan också minska smärta.
En fibromyalgipatient mår dessutom bättre av att bli vänligt bemött, bekräftad och tagen på allvar av sjukvården.

– Forskning har visat att smärtan och sjukdomen kan lindras om man får en diagnos. Då ökar möjligheten till att man söker information. Diagnosen ger dessutom anledning till eftertanke och till att sänka stressen. Läkaren kan ge råd om en hälsosam aktivitetsnivå och dessutom hänvisa till annan hjälp. Då kan stressen minska, säger Kerstin Wentz.

Motion är bra men ska doseras lagom. Specialintresserade sjukgymnaster kan hjälpa till att hitta rätt nivå.

Dra ner på tempot

Kerstin Wentz anser att man efter att ha fått diagnosen fibromyalgi bör dra ned på tempot, och undvika stark psykisk stress, människor och situationer som inte är bra för ens välbefinnande.
Man behöver också få hjälp med att förstå sina egna känslor och i många fall också med att bearbeta svåra upplevelser.
– Ett viktigt fynd är att de kvinnor som har långa uppehåll av sina symtom eller till och med har tillfrisknat, har varit noga med att dosera sin aktivitetsnivå. Kvinnorna hade också blivit mer trygga i förhållande till sitt eget känsloliv, berättar Kerstin Wentz. 

Senast uppdaterad:
2015-04-01
Skribent:

Jan Kallenberg, Vårdredaktionen, Västra Götalandsregionen.

Granskare:

Psykolog Kerstin Wentz, Arbets- och Miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet.