Stress kan ligga bakom smärta

– Kombinationen av psykisk stress och fysisk belastning kan göra musklerna spända och kan ge en långvarig smärta, säger psykolog Kerstin Wentz.

– Stress ger sömnstörningar och det kan skapa problem med smärta från ”sköra” muskler. Det är nämligen är under djupsömnen som det sker en återuppbyggnad och reparation av musklerna och bindväven, berättar Kerstin Wentz.

Muskler samlar upp stress

Stress resulterar ofta i smärta i axlar och nacke. Där ligger också den stora kappmuskeln.
– Kappmuskeln är rena åskledaren för stress och den ligger närmast psyket tillsammans med käkmuskler och andra ansiktsmuskler som också spänner sig när vi är stressade, säger Kerstin Wentz.
Människor som genomgår psykiska kriser har ofta smärtor i nacke och axlar. Musklerna fångar upp stressen och spänningen.

Farligt att pressa sig själv

Kerstin Wentz menar att det i vårt samhälle finns en idealiserad bild av att det är häftigt att leva i ett högt tempo med mycket händelser, övertid på jobbet och att pressa sig själv. Men om inte kroppen och själen får chans till regelbunden återhämtning kan resultatet kan bli förödande.
– Belastningen på musklerna vid psykisk stress kan få allvarliga konsekvenser när den läggs ovanpå belastningen vid både lättare och tyngre fysiskt arbete, säger Kerstin Wentz.

Monotoni gör det svårare att varva ned

Det spelar ingen roll om man har ett lätt skrivbordsarbete eller ett fysiskt tungt arbete. Idag anser man att det framförallt är den psykiska stressen som orsakar utdragen spänning och därmed smärtor.

Människor vars muskulatur inte slappnar av under raster eller vid mikropauser, kan få smärta i muskulaturen. Muskelspänning kan bero på ångest, oro eller vardagliga bekymmer med trivsel på jobbet eller i relationer, ekonomi och att stressystemet hela tiden är för uppvarvat, något som kan finnas kvar även under sömnen.

Undersökningar har visat att det är människor som känner att de inte har tid eller ork att sköta sin hälsa ordentligt och de med monotona och tråkiga arbeten, som också behöver mest tid för att varva ned efter jobbet.
–Motion, tid för sig själv, samt goda och varma  relationer sänker annars stressen och fungerar som något av en buffert, ett slags skydd  mot ohälsa, kommenterar Kerstin Wentz.

Djupsömn stimulerar återuppbyggnad

Kerstin Wentz menar att många människor måste få en bättre relation till sin kropp. Man måste låta omsorgen om hälsan ta tid och tänka på återhämtning och pauser. Det kanske går att förbättra arbetsvillkoren? Motion, avslappningsövningar och stöd från sin omgivning är också läkande.

Våra villkor under dagen bäddar för en god nattsömn. Då återhämtar och repareras sig både kropp och hjärna .
– Ett exempel är smärta i nacke skuldror och rygg. Forskare har genom att mäta halterna av uppbyggande hormoner kunnat se vilka patienter som kommer att ha smärta ett år senare, säger Kerstin Wentz.

Ryggskott kan vara symtom på att man går igenom en stressig period i livet. Den störda djupsömnen ger en försämrad reparation av musklerna och en ovan rörelse kan då utlösa ett ryggskott i muskler som på grund av stress inte reparerats på ett bra sätt.

Stress kan utlösa fibromyalgi

En smärtutsatt grupp är människor med fibromyalgi. Kerstin Wentz som har forskat kring fibromyalgi, har sett att smärta i hela kroppen är starkt kopplat till en hög stressnivå och till psykisk belastning.

Fibromyalgi debuterar i regel i 40-årsåldern, ofta i samband med ett kristillstånd. Kvinnor drabbas mycket oftare än män. Innan fibromyalgi utvecklas kan kvinnan känt av stressiga arbetsvillkor och avgränsad smärta.Via magnetröntgen har man visat att hjärnan hos den som har fibromyalgi, är dubbelt så känslig för smärta som hjärnan hos en frisk person.

Uppväxten spelar roll

Fibromyalgipatienter uppvisar ofta vissa stressmönster.
– Det är vanligt att de har haft känslomässigt svårhanterliga villkor under uppväxten. Ibland kan det handla om att de har varit försummade. Andra gånger kan det handla om övergrepp. Det kan också röra sig om förluster. Ett annat mönster som är synligt vid fibromyalgi, är att man är man som vuxen är väldigt aktiv och håller igång från morgon till kväll, förklarar Kerstin Wentz.

Själslig överbelastning

Orsaken till fibromyalgi är oklar men symtomen kan förvärras av stress och fysisk belastning. Det är som om kroppen inte längre accepterar att man ”trampar på gaspedalen” utan istället svarar med ökade symtom. Kroppens möjlighet att öka pulsen vid ansträngning är sänkt och tillgången till det nödvändiga stresshormonet kortisol är förändrad. Musklernas förmåga att slappna av efter ansträngning är också försämrad.

Lyssnar inte på kroppen

Fibromyalgipatienter har innan de insjuknade ofta varit dåliga på att lyssna till kroppens eller känslolivets signaler och haft en övertro på att de kan vara igång hur mycket som helst. Mönstret med intensiv aktivitet och att man inte tänker så mycket på konsekvenserna för hälsan, kan också bero på långvarig stress. Ofta är de drabbade sociala också sociala personer som dessutom prioriterar att hjälpa andra människor hellre än sig själva.

Bearbeta svåra livshändelser

Att minska sin livsstress genom att ta hand om sig själv på ett bra sätt och ta hjälp av psykolog för att bearbeta svåra livshändelser, kan också minska smärta.
En fibromyalgipatient mår dessutom bättre av att bli vänligt bemött, bekräftad och tagen på allvar av sjukvården.

– Forskning har visat att smärtan och sjukdomen kan lindras om man får en diagnos. Fibromyalgidiagnosen öppnar bland annat möjligheter för att söka information och ger anledning till eftertanke och till att sänka stressen. Läkaren kan ge råd om en hälsosam aktivitetsnivå och dessutom hänvisa till annan hjälp. Då kan stressen minska, säger Kerstin Wentz.

Viktigt att dosera aktivitetsnivån

Kerstin Wentz anser att man efter att ha fått diagnosen fibromyalgi bör bromsa upp och hitta en mer gynnsam livsföring utan stark psykisk stress och att man undviker människor och situationer som inte är bra för ens välbefinnande.

Man behöver också få hjälp med bli trygg med känslolivets signaler och i många fall också med att bearbeta svåra upplevelser i livshistorien.
– Ett viktigt fynd är att de kvinnor som har långa uppehåll av sina symtom eller till och med har tillfrisknat, har varit noga med att dosera sin aktivitetsnivå, berättar Kerstin Wentz.

Motion är bra men ska doseras lagom. Specialintresserade sjukgymnaster kan hjälpa till att hitta rätt nivå.

Senast uppdaterad:
2013-02-11
Skribent:

Jan Kallenberg, Vårdredaktionen, Västra Götalandsregionen.

Granskare:

Psykolog Kerstin Wentz, Arbets- och Miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet.