Av de stora folksjukdomarna är det fortfarande hjärt-kärlsjukdomar som skördar flest dödsoffer, framförallt hos män. Hjärtspecialist Mikael Dellborg jämför det med att ett flygplan med 150 personer – alla under 65 år – skulle störta varannan månad. Det motsvarar 900 män som dör i hjärt-kärlsjukdom varje år. Siffran för kvinnor är 300 per år.
Vi vet orsakerna bakom hjärt-kärlsjukdom
Om ett flygplan störtar tillsätts en katastrofkommission och man letar efter orsaken. Riskfaktorerna bakom plötslig död i hjärt-kärlsjukdom behöver man inte ens leta efter.
– Vi vet orsakerna till dessa ”haverier” och vi skulle i princip kunna förhindra att de inträffar, hävdar Mikael Dellborg.
Gemensamma riskfaktorer
Enligt en stor internationell hjärtstudie kallad Interheart finns det tydliga gemensamma riskfaktorer som är oberoende av ras, land, boendemiljö, ekonomisk och social status. De främsta är
- rökning
- höga blodfetter (skadligt kolesterol)
- diabetes
- högt blodtryck
- bukfetma
- psykosocial stress.
En livsstilssjukdom
Hjärt-kärlsjukdom är intimt förknippad med vår livsstil. Vi äter fel, rör oss för lite, stressar, sover för lite och väger för mycket. I en uppmärksammad studie av 50-åriga män i Göteborg kan man se ett tydligt samband med vår livsstil.
Sedan 1963 har man läkarundersökt männen och fört statistik som rör deras hälsa. Den visar att trenden faktiskt har vänt.
– Risken för hjärtinfart har från och med 1980-talet minskat kraftigt. Det är en glädjande utveckling som faktiskt kan härledas till minskad rökning och en minskning av det onda kolesterolet. Så det går faktiskt att komma åt de här sjukdomarna, poängterar Mikael Dellborg. Med hjälp av rätt kost och motion kan man ofta få en åderförfettning att gå tillbaka.
Höga blodfetter en risk
En riskfaktor är höga blodfetter, framförallt det onda kolesterolet kallat LDL. Kolesterolet får vi i oss till viss del via födan. Den stora producenten är dock levern som tar överskottet av de kolhydrater och fett vi har i kroppen och tillverkar eget kolesterol. Normalt har LDL svårt att ta sig igenom kärlväggarna men med en osund livsstil så får kolesterolet en chans. Ådrorna förfettas (ateroskleros) och risken för blodproppar ökar.
Bukfetma är farligast
Frågan är varför vi överhuvudtaget ska tillverka kolesterol i levern om det nu är så farligt? Jo, kolesterolet används när cellväggar och hormoner byggs upp. Det kan också hjälpa kroppen att lagra fett – en egenskap som var perfekt på stenåldern då det kunde dröja länge mellan varje måltid. Idag då vi överöses av kaloristinna frestelser, när som helst och var som helst, har denna egenskap blivit en förbannelse. Farligast är det när fettet lägger sig kring magen. Då ökar risken för såväl hjärt-kärlsjukdomar som diabetes.
Motion som medicin
Det finns kolesterolsänkande mediciner och man kan vidga förfettade kärl. Glädjande nog finns det dock ett enklare och trevligare motmedel – motion. Flera vetenskapliga studier har kunnat påvisa motionens positiva effekt. Mikael Dellborg tycker att man ska röra på sig ordentligt minst en halvtimme varje dag. Regelbundenhet är bättre än ett jätteansträngande pass på helgen.
– Hälsoeffekterna ligger faktiskt under de första trettio minuterna, påpekar Mikael Dellborg.
Att motion är rena dundermedicinen syns bland annat hos Amish-folket i USA. De vägrar använda de flesta moderna maskiner inklusive bil. De rör sig betydligt mer än den vanliga västerländska människan. Samtidigt är hjärt-kärlsjukdomar extremt sällsynta hos dem.
Motionens bieffekter är också glädjande: den kan motverka lindriga depressioner, sänker blodtrycket, ökar insulinkänsligheten (risken för diabetes minskar), ökar den sexuella förmågan och sänker vikten. Ny forskning menar också att motion i viss mån kan förebygga demens.
Äta och dricka rätt är inte tråkigt
Mikael Dellborg menar att det inte är tråkigt att äta en hälsoriktig kost. Kakor och godis kan ersättas med mörk choklad. Chips kan ersättas med nötter. Öl kan bytas ut mot vin. Frukt, bär och grönsaker har en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom. Det har också visat sig att små mängder alkohol är bra – under förutsättning att personen inte har en historia av alkoholproblem.
Rödvin är bäst
Det är framförallt rödvin som anses vara bra. Vinet höjer halten av det goda kolesterolet, vidgar kärlen och minskar risken för att blodplättarna klibbar ihop.
– Lite alkohol skyddar hjärtat men dricker man mycket är det skadligt, poängterar Mikael Dellborg.
Ungefär ett glas rödvin per dag för män och ett halvt glas för kvinnor kan vara lagom. Om man glömmer att ta denna ”medicin” går det dock inte kompensera under helgen med en rejäl fylla. Alkohol i stor mängd ökar risken för stroke och rytmstörningar – för inte tala om alla andra medicinska och sociala konsekvenser som kan uppstå i dess spår.
En tupplur gör susen
Glädjande för alla män finns också en grekisk studie som hjälper dem att hävda sin rätt till en tupplur mitt på dagen. Att slumra till under dagens lopp minskar risken för hjärtinfarkt med 37 procent. Denna uppmuntrande siffra gäller dock bara för män …
