Reportage: Förälder till matallergiska barn, Madeleines berättelse

Att vara förälder till fyra matallergiska barn kräver tålamod och påhittighet.
– Ett tag räckte aldrig spisen till. Om jag till exempel gjorde spagetti och köttfärssås så behövde jag laga tre olika sorters spagetti och två olika sorters köttfärssås, berättar Madeleine som själv är allergiker.

När Joakim föddes för 20 år sedan tyckte personalen på barnavårdscentralen att Madeleine var hysterisk när hon hela tiden lyfte fram olika symtom hos Joakim. En kväll fick Joakim en farlig allergisk reaktion. Efter händelsen insåg alla allvaret och Madeleine fick kontakt med en dietist som kom att stötta henne och ge tips på olika matalternativ. Madeleine fick hjälp att försiktigt pröva olika maträtter.

Matallergi växte bort

Vid fyra års ålder tålde Joakim inte ägg, fisk, mjölk och gluten men sex år senare kunde han äta ägg och fisk. 1990 kom David till världen. Han kom relativt lindrigt undan. Han fick en mjölkallergi som kom att växa bort. Idag har han bara en släng av pollenallergi.

Blev bättre utan mjölk

1992 föddes Cornelia.
– När jag ammade henne kunde jag se ett direkt samband till det jag hade ätit. Om jag hade ätit mjölkprodukter så reagerade Cornelia, berättar Madeleine.
Mjölk kunde smygas in i kosten två år senare men när Cornelia var i nioårsåldern fick hon plågsamma magsmärtor. Mjölken togs bort igen och symtomen försvann.

Nästa pärs kom i årskurs åtta. Cornelia mådde under en längre tid jättedåligt och hade migrän.
– Hon kunde knappt ta sig ur sängen och började dagen med en Treo innan hon hade stigit upp, minns Madeleine.

Upptäckte glutenintolerans

Mängder av blodprover togs. Flera månader gick och läkarna hittade inte problemet. Madeleine började misstänka glutenintolerans. En gastroskopi, en undersökning av tarmarna, genomfördes. Då såg man att tarmluddet var förstört. Boven var mycket riktigt glutenintolerans.

När tarmluddet förstördes så påverkades också tarmens förmåga att bryta ned mjölksocker.
– När vi började undvika mjöl så kunde Cornelia också börja äta mjölkprodukter, tillägger Madeleine.

Hittade specialvälling

Fjärde barnet i familjen blev Nils. Han reagerade mycket starkt på all mat som Madeleine åt och amningen fungerade därför dåligt. Madeleine åt färre och färre livsmedel och gick ned alltför mycket i vikt. Räddningen blev att sluta med amningen gå över till en specialvälling som Nils tålde.

Kunde laka ur stärkelsen

Nils fick astma vid sex månaders ålder och under uppväxten var de flesta maträtter helt otänkbara för honom. Vid skolstarten tålde han endast åtta livsmedel plus salt och socker. Potatis fungerade om den fick ligga i vatten i två dygn och vattnet byttes flertalet gånger för att på så sätt laka ur stärkelsen.

Idag vid tolv års ålder tål Nils många maträtter men fortfarande kan mjölk, ägg, fisk och gluten innebära en livsfara för honom.

Mycket planering behövs

Madeleines och Lennarts liv har bestått mycket av extrautgifter, planering och oro. Rutiner och noggrannhet blev ledord; barnen fick till exempel ha egna kastruller, slevar, tallrikar, glas och bestick. Efter maten kom en omständlig diskprocedur – allergiframkallande ämnen finns ju kvar diskvattnet och kan ”smitta” nästa barns tallrik.

Har ändå kunnat resa

Ständig städning och matlagning tärde på krafterna och livet kändes ibland begränsat.
– När Nils var liten så kunde det vara ett jätteföretag att bara göra en utflykt och därför valde man kanske att vara hemma för att det var lättare så, kommenterar Madeleine.

Familjen har ändå försökt göra resor – helst med bil för då har föräldrarna kunnat ta med sig campingkök och barnens livsmedel.

Blev lugn av att se medicinen

Barnen har också kämpat hårt. Nils är ett exempel. Efter några svåra allergiska reaktioner men också efter funderingar kring döden, kom han i åttaårsåldern att förknippa mat med livsfara. Han slutade att pröva nya livsmedel och ville att hans medicin skulle ligga synligt på matbordet. Det lugnade honom.

Blir allt fler matalternativ

Idag är livet lättare. Det behövs inte längre så många specialarrangemang för att klara vardagen. Kunskaperna och intresset hos allmänheten om matallergi har ökat och det finns många fler matalternativ för allergiker i livsmedelsaffärerna än tidigare.

Men ibland kan faror finnas där man minst anar det, till och med i vitamintabletter och AD-droppar. De förstnämnda innehåller allergiframkallande smaktillsater och de sistnämnda har vitaminerna lösta i jordnötsolja. Madeleines grundregel är att aldrig köpa varor om hon inte klart och tydligt kan läsa innehållsförteckningen.

Bra respons från skola och sjukvård

Madeleine tycker att hon och hennes barn alltid blivit väl mottagna av personalen på barnmottagningen. Även skolan har ställt upp jättebra. Två incidenter har dock inträffat. En gång blandade skolpersonal (ej bespisningspersonal) ihop mat i samband med utflykt. En annan gång fick Nils allergiska besvär efter en måltid och blev då lämnad av läraren. Det är helt emot de säkerhetsregler som skolpersonal måste följa.

Råd till andra

Madeleine har samlat på sig mycket kunskap genom årens lopp. Här är några personliga erfarenheter:

  • Kräv att få kontakt med en dietist. De är mest kunniga och kan ge flest råd på alternativ mat.
  • Kräv att få remiss till barnläkare.
  • Ha allergimedicin i alla barnens väskor eller kläder.
  • Amning är inte alltid bäst för barnet.
  • Ett barn med födoämnesallergi kan ha en mycket god aptit. Kroppen försöker kompensera allergikostens eventuella brist på näring och vitaminer.
  • Krav-märkta livsmedel är bättre för allergiker. Krav-märkt kött eller viltkött tolereras också bättre.
  • Gå med i en astma-allergiförening för att träffa föräldrar med samma problem, få stöd och råd.
  • Berätta alltid för restaurangpersonalen om barnens allergiska besvär.

FOTNOT: Alla personer heter i verkligheten någonting annat.

Skriv ut
Publicerad:
2011-11-07
Skribent:

Jan Kallenberg, Vårdredaktionen, Västra Götalandsregionen.