År 2006 vårdades 20 000 patienter på svenska sjukhus för oförklarad bröstsmärta. Beräkningar pekar på att minst 40 000 personer sökte sig till primärvården för liknande symtom. Mörkertalet är dock stort.
Med oförklarad smärta menas att man inte kan hitta bakomliggande medicinska orsaker. Det finns dock olika faktorer som kan samverka.
– Ångest och stress sätter sig ofta i bröstet. Det kan leda till smärta och att man får svårt att andas, säger Annika Janson Fagring.
Återkommande patientgrupp
Annika Janson Fagring jobbar på institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin. Hennes nyfikenhet på patientgruppen började när hon arbetade som sjuksköterska på en akutmottagning. Många patienter kom in gång efter gång utan att man kunde finna orsaker till bröstsmärtan.
– En del har haft återkommande bröstsmärtor i flera år. Många beskriver smärtan som tryckande. Man kan ha en dödsrädsla. Andra har panikångest, berättar Annika Janson Fagring.
Har ångest och nedstämdhet
De flesta som medverkade i studien var medelålders. Flera av dem hade föräldrar med hjärt-kärlsjukdom, en tredjedel var födda utomlands och utbildningsnivån var i regel lägre jämfört med kontrollgruppen.
Skillnaden mellan könen var att kvinnorna led mer av symtom på depression och ångest medan männen upplevde sina liv och jobb som mest stressande.
Handlar om livsstil
Annika Janson Fagring har i sin forskning kunnat se vissa gemensamma nämnare hos de med oförklarad bröstsmärta:
– I jämförelse med en kontrollgrupp så var mina patienter mycket mer stillasittande och lite mer överviktiga. Så det handlar en del om livsstil.
– De lever också mer stressade liv och de upplevde stress oavsett om de var på jobbet eller i hemmet, säger Annika Janson Fagring.
Går att förebygga smärtor
Annika Janson Fagring tror att det finns goda möjligheter att förebygga oförklarade bröstsmärtor.
– En akutmottagning nöjer sig med att konstatera att hjärtat är friskt men man måste ta reda på mer om psykosociala faktorer. Många patienter beskriver till exempel en stor ensamhet.
– Det räcker heller inte med att ge patienten ett lugnande besked om att hjärtat är friskt om denne fortsätter med sitt stressade liv, menar Annika Janson Fagring.
Viktigt med samtal
De här personerna behöver hjälp med förebyggande insatser mot stress, trötthet, oro och ångest. Då är stöds- och hälsosamtal viktiga pusselbitar.
– Vi vet att fysisk aktivitet är bra för både kropp och själ. Vissa kanske också skulle må bra av att träffa andra med liknande problem i en patientgrupp där man kan dela erfarenheter med varandra, föreslår Annika Janson Fagring.
