Motion som medicin mot psykisk ohälsa

Kvinna går stavgång.

Motion och träning kan hjälpa mot ångest, oro, sömnbesvär, nedstämdhet, depression och stress. Fotograf/Illustratör: Jan Kallenberg

Alla vet att det är bra att röra på sig men nu har forskning slagit fast att motion hjälper mot många psykiska besvär. Dessutom kan debuten av demenssjukdomar skjutas upp.
Det bästa av allt är att det inte krävs floder av svett.
– Ha roligt och trevligt i en trygg och avslappnad miljö, uppmanar Magnus Lindwall, forskare vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Magnus Lindwall är i botten idrottspedagog. Idag forskar han inom idrottspsykologi. 

I sin avhandling har han bland annat kunnat konstatera att yngre kvinnor som motionerade två gånger i veckan under sex månaders tid, fick en ökad självkänsla och bättre självbild. Kvinnorna tyckte helt enkelt bättre om sina kroppar, detta oavsett om styrkan eller konditionen ökade något nämnvärt. Motionspassen kombinerades med samtal kring hälsa och kroppsideal.

Stora effekter vid motion

Motion och träning kan hjälpa mot ångest, oro, sömnbesvär, nedstämdhet, depression och stress. En undersökning av deprimerade människor visade att de i gruppen som enbart hade ordinerats motion tillfrisknade lika snabbt som de som fick psykofarmaka.

Tack vare magnetröntgen har forskarna kunnat se att hjärnan faktiskt växer vid fysisk träning.
Både den vita och grå substansen ökar, framförallt de delar som har med vissa kognitiva egenskaper (exempelvis minne och inlärning) att göra. Speciellt märkbart är förbättringar av egenskaper som har att göra med att planera och fatta beslut – något som är viktigt till exempel vid bilkörning. Djurstudier visar också att minnet kan bli bättre.

De medicinska sambanden är oklara

Det är inte klarlagt varför motion hjälper. Troligtvis är det en mängd olika faktorer som samverkar, såväl psykologiska som biologiska. Tidigare fokuserade man på kroppens endorfiner. Idag lutar det mer åt att signalsubstanser som serotonin och dopamin har en större betydelse. Motion stärker också immunförsvaret, vilket även påverkar psyket.

Störst effekt hos dem som mår sämst

Motion ger störst effekt hos dem som är inaktiva, mår psykiskt dåligt och de med låg självkänsla.

Äldre som börjar motionera kan få ökad livskvalitet och behålla fler fysiska och psykiska funktioner långt upp i åren. Till och med en debut av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar kan skjutas upp med hjälp av fysisk träning.

Behöver individanpassas

Träning är inte alltid ett förstahandsalternativ. Patienten får till exempel inte vara i alltför dåligt tillstånd och motion tar dessutom längre tid att verka jämfört med psykofarmaka.

Motion behöver individanpassas. För en patient med psykisk ohälsa kan det räcka att första dagen bara ta på sig träningskläderna och sätta sig på en parkbänk för att nästa dag gå några meter. Därefter ökar man långsamt långsamt träningsdosen för att stärka självförtroendet och upplevelsen av framgång.

Ett bra komplement till medicin

Enligt Magnus Lindwall kan motion verka förebyggande, behandlande och kan förstärka en bra livsstil. Det är billigt och tillgängligt. 
– Det är egentligen en universalmedicin, men den kanske verkar för enkel. Står man för nära träden kan det vara svårt att se skogen.
– Jag tycker definitivt inte att vi ska slänga alla piller och strunta i psykologer och läkare och få alla att sticka ut och springa men vi ska se motion och träning som ett mycket bra komplement till traditionell behandling. Ju bättre man blir desto mer kan man kanske trappa ned på medicineringen och trappa upp med motionen, anser Magnus Lindwall.

Hellre ofta och lite än mycket och sällan

Måttlighet är en dygd. Överdriven motion omöjliggör för kroppen att återhämta sig. Man varken mår bättre eller lever längre av för mycket motion.
– Intensiteten i träningen är inte särskilt intressant, det räcker med att få upp pulsen lite, till exempel genom raska promenader.  Det är trivseln och regelbundenheten som är viktig, en halvtimma åt gången, helst varje dag, anser Magnus Lindwall.

FOTNOT: Magnus Lindwalls avhandling heter “Exercising the self: On the role of exercise, gender and culture in physical self-perceptions”. Läs den här (pdf)

Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-01-07
Skribent:

Jan Kallenberg, Vårdredaktionen, Västra Götalandsregionen.

Granskare:

Magnus Lindwall, docent och forskare vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet och gästforskare vid Institutet för stressmedicin, Göteborg.

Fotograf:

Jan Kallenberg