Att bryta ett alkoholberoende kräver delaktighet

Hur lyckas man bli av med sitt alkoholberoende? Behandlingsassistent och beteendevetare Steve Ottosson på Nordhemskliniken som har arbetat med missbruksfrågor i 35 år, svarar:
– Jag är övertygad om att det går bäst för personer som har en tilltro till sin egen förmåga att förändra sitt liv. Att vara delaktig i behandlingen är en avgörande punkt.

Nordhemskliniken i Göteborg ingår i Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den har ungefär 2500 patienter per år varav en fjärdedel är kvinnor. Steve Ottosson berättar att typpatienten är en 40-50-årig man med jobb. Alla yrken och inkomster är representerade. Upp mot hälften är blandmissbrukare. Behandlingen anpassas individuellt av läkare, behandlingsassistenter och psykolog. Man erbjuder bland annat avgiftning, kognitiv beteendeterapi och olika program och gruppsamtal med föreläsningar som vänder sig till anpassade målgrupper.

Man behöver inte ha remiss eller avtalad tid på Nordhemskliniken. Det är bara att ringa på.
– Bemötandet ska sedan från första till sista steg i behandlingen präglas av respekt, det är avgörande för att skapa en bra relation till den du ska hjälpa, menar Steve Ottosson.

Riskgrupper

De som löper störst risk för att hamna i ett beroende kommer från miljöer där alkohol är kopplat till vissa sociala mönster, den används vid glädje och sorg. Den är en del av föräldrarnas vardag och helg.
– Missbruk är dessutom delvis ärftligt. De som direkt gillar berusning, som klarar bakfyllorna bra och som har en tidig alkoholdebut, är också i farozonen, berättar Steve Ottosson.

Beroendesyndrom

Hur vet man då att man har utvecklat ett beroende? Man kan göra en snabbcheck. Minst tre kriterier ska vara uppfyllda för diagnos.

  1. Stark längtan efter droger
  2. Svårigheter att kontrollera intaget
  3. Fortsatt användning trots skadliga effekter
  4. Prioritering av droger högre än andra aktiviteter och förpliktelser
  5. Ökad tolerans
  6. Fysiska abstinenssymtom

Totalt alkoholstopp vid beroende

Många som söker hjälp gör det för att de känner sig sjuka eller på grund av att drickandet skapat problem med arbete, familj eller i det sociala beteendet. Ofta är det någon anhörig som har tröttnat.
– Man söker för att drickandet har gett negativa konsekvenser men jag har aldrig träffat en enda person som vill sluta helt att dricka alkohol. Men har man utvecklat ett beroende måste man sluta med all alkohol, poängterar Steve Ottosson.

Det finns ofta en obeslutsamhet – man vill inte sluta med alkoholen samtidigt som man vill att livet ska fungera. En behandling syftar därför till att åstadkomma en vilja till verklig förändring och till insikter att det i längden inte går att kompromissa. Det går inte att dricka lite eller bara ibland.

Vi lever i en alkoholkultur

Det är svårt att avskärma sig från alkohol, inte minst mot bakgrund av att vi lever i en alkoholkultur som idag består av både av ett svenskt rusdrickande och ett mer sydländskt socialt vardagsdrickande.

En del tror sig kunna fortsätta att dricka på fest och andra trevliga sociala sammanhang. Det är oftast dömt att misslyckas om man väl har utvecklat ett beroende.
– Jag brukar jämföra det med ett flygbolag vars plan då och då störtar. Ska man kliva ombord på ett plan bara för att det gick bra förra gången? frågar Steve Ottosson.

Motivationsarbete i grupp

En stark viljeinriktning är viktigt för att nå resultat.
– Vi vet att om vi jobbar med motivation så är det också större möjligheter till uppvaknande, påpekar Steve Ottosson.

Erfarenheterna visar att gruppsamtal är effektivt. Då får man en möjlighet att identifiera sig med andra i liknande situation.

Före detta missbrukare är guld värda

Att lära av andra nyktra alkoholister är framgångsrikt. Det är bara de som verkligen förstår hur man kan sätta droger i första rummet, att de till och med blir viktigare än vänner och familj.

Steve Ottosson ägnar en stor del av sitt arbete åt att utbilda före detta missbrukare att hjälpa till i behandlingen. De ställer upp gratis för att de vill ge något tillbaka.
– Det viktigaste de kan bidra med är identifikation, igenkännande och att ge hopp. De är bäst på att förstå de krafter som finns i ett beroende.

Frivilligorganisationerna är en värdefull resurs.
– Vi brukar rekommendera att ta hjälp av självhjälpsgrupper som Länkarna eller Anonyma Alkoholister, AA. Det är lättare att kämpa tillsammans med andra. Det är en klar skillnad på en person som tar aktiv del i sin behandling och en som inte gör det, säger Steve Ottosson.

Behandling lönar sig

Steve Ottossons erfarenhet är att behandling alltid lönar sig – även om man har misslyckats vid ett flertal tillfällen. Man måste se det hela på lång sikt. Förr eller senare kommer det ett uppvaknande och man hittar just sin väg.
– Den egentliga behandlingen börjar efteråt, kanske efter ett behandlingshem, när man ska leva det vardagliga livet. Behandling ger dig hjälp att skaffa verktyg för att lyckas.

Omgivningen måste reagera

Anhöriga, vänner och arbetskamrater har ett stort ansvar att reagera. Steves råd är att inte anklaga utan berätta om sin egen ängslan för personen man vill hjälpa. Säg: ”Jag är orolig för dig”. Försök inte riva ned försvarssystem och slå in låsta dörrar. Var istället med och stötta när missbrukaren själv öppnar dörren tipsar Steve Ottosson.

Det är viktigt att reagera tidigt och att vara vaksam även under en nykter period. Genom att lära sig att identifiera de beteenden som skvallrar om en återgång till drickande kan man också söka hjälp i tid. Missbrukaren, vänner och anhöriga har alla nytta av att lära sig att tolka tidiga återfallssignaler, till exempel irritation, ångest och oro.

Öppenhet hjälper

Steve Ottosson anser att det är viktigt att reflektera över sig själv och sitt beroende samt lära känna sig själv för att lyckas. Bra behandling ger hjälp att se sig själv i ett annat ljus och underlättar i en självläkningsprocess. Det handlar om hjälp till självhjälp.

– Störst chans att lyckas har man om man vågar vara öppen. Gå och prata med någon, det behöver inte vara en specialist, det går lika bra med en frivilligorganisation. Att våga se sig själv är det första steget till förändring.

Läs mer om Nordhemskliniken här

Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-08-21
Skribent:

Jan Kallenberg, Vårdredaktionen, Västra Götalandsregionen.