Loratadin Hexal

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Loratadin Hexal?

Loratadin Hexal är ett läkemedel mot allergi. Det kan till exempel användas vid pollenallergi och pälsdjursallergi.

Medicinen används för att lindra allergiska symtom som rinnande och kliande ögon, nästäppa, rinnsnuva och nysningar. Medicinen lindrar även hudreaktionerna vid nässelutslag då man får klåda, hudrodnad och svullnader.

Medicinen tillhör en grupp läkemedel som kallas för antihistaminer. Det verksamma ämnet är loratadin.

Recept och högkostnadsskydd

Loratadin Hexal finns som tabletter i styrkan 10 milligram. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

När man kommer i kontakt med något som man är allergisk mot frisläpps bland annat ämnet histamin i kroppen. Histamin kan orsaka besvär som till exempel rinnande och kliande ögon, nästäppa, rinnsnuva, klåda och nässelutslag. Det verksamma ämnet i medicinen blockerar effekterna av histamin. Då lindras besvären.

Besvären blir oftast bättre inom en timme efter att man har tagit medicinen, och effekten varar i 24 timmar.

Hur tar man medicinen?

Tabletterna bör sväljas med vätska.

Det kan vara bra att börja behandlingen mot allergiska besvär lite innan man utsätts för det man är allergisk mot. Om man är allergisk mot pollen kan man följa pollenrapporten för att få veta när det är dags att börja ta medicinen. Om man är allergisk mot pälsdjur bör man ta medicinen en timme innan man träffar pälsdjur.

Behandlingen behöver ofta pågå så länge man har besvär.

Om besvären inte blir bättre inom någon vecka ska man kontakta läkare.

Dosering

Det är viktigt att följa doseringsanvisningarna. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar. Om läkemedlet är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Då ska man följa de anvisningar som finns på etiketten på läkemedelsförpackningen. Annars ska man följa de anvisningar om dosering som står på förpackningen eller informationsbladet som finns i förpackningen, den så kallade bipacksedeln.

En vanlig dosering för vuxna och barn över 12 år är 1 tablett en gång om dagen.

Barn under 12 år som väger över 30 kg kan ta 1 tablett en gång om dagen.

Tabletterna ska inte ges till barn under 2 år.

Om man har glömt en dos tar man den glömda dosen så snart som möjligt och fortsätter sedan som vanligt. Man ska inte ta dubbel dos.

Viktigt

Det är ovanligt att medicinen påverkar förmågan att köra bil eller hantera maskiner. Enstaka personer kan bli dåsiga av medicinen och man måste själv känna efter hur man reagerar. Man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver full uppmärksamhet.

Om man tar andra läkemedel samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Biverkningar

En del personer som använder medicinen kan till exempel bli dåsiga eller få ont i huvudet. Några kan bli torra i munnen. Då ökar risken för hål i tänderna, speciellt om man använder medicinen under lång tid. Därför är det viktigt att man borstar tänderna noga under den tid man använder medicinen.

Graviditet och amning

All erfarenhet visar att man kan använda medicinen när man är gravid och när man ammar.

Andra läkemedel som innehåller loratadin eller annat antihistamin

Det finns även läkemedel som innehåller något annat antihistamin. Det kan vara bra att veta så att man inte använder flera antihistaminer samtidigt. De verksamma ämnena cetirizin och ebastin är exempel på antihistaminer som finns i tabletter. Levokabastin är exempel på ett verksamt ämne som finns i nässprej.

Det finns andra läkemedel som innehåller loratadin. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner med samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket av ämnet.

Exempel på andra läkemedel som innehåller loratadin är

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-05-23
Skribent:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Morgan Andersson, läkare, specialist i öron- näsa- och halssjukdomar, Universitetssjukhuset i Lund.