Cerazette

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Cerazette?

Cerazette är ett preventivmedel som innehåller hormonet desogestrel. Det är ett så kallat gestagen, det vill säga ett konstgjort hormon, som verkar på ungefär samma sätt som ett av kroppens egna könshormoner, gulkroppshormon.

Cerazette tillhör den grupp preventivmedel som kallas minipiller. Minipiller innehåller bara gestagent hormon, till skillnad från kombinerade p-piller som även innehåller ett så kallat östrogent hormon. Men Cerazette innehåller lite högre dos gestagent hormon än övriga minipiller och kallas därför ibland för mellandoserat gestagen.

Så här fungerar medicinen

Gestagenet i Cerazette har en kraftig verkan som gör att ägglossningen förhindras. Andra minipiller är inte lika effektiva när det gäller att förhindra ägglossningen. Dessutom gör Cerazette sekretet i livmoderhalsen tjockare, så att spermierna får svårt att ta sig upp genom livmoderhalsen till livmodern. Slemhinnan i livmodern blir också tunnare så att ett befruktat ägg får svårare att fästa och utvecklas där. Äggledarnas förmåga att transportera ägg blir också sämre.

När ägglossningen förhindras kan det ibland leda till att man inte får mens. Men oftast får man ändå mensliknande blödningar, som kan vara mer eller mindre oregelbundna.

Hur tar man minipillren?

Cerazette finns som tabletter och är receptbelagt.

En tablettkarta innehåller 28 tabletter. Alla tabletter innehåller lika stor dos hormon.

Man tar en tablett varje dag tills tablettkartan är slut. Därefter börjar man med nästa tablettkarta utan uppehåll. Man kommer då att ta den första tabletten i varje karta på samma veckodag.

Man kan börja behandlingen när som helst under menscykeln om man är säker på att man inte är gravid och då behöver man använda kondom de första sju dagarna. Det gäller också om man inte har mens, till exempel efter en förlossning. Om man börjar på mensens första dag har man däremot skydd från och med den första dagen.

För att ha fullt skydd ska man ta tabletterna regelbundet vid ungefär samma tidpunkt varje dag. Det är bra att försöka ta tabletten i samband med någon daglig rutin, till exempel när man borstar tänderna på morgonen.

Om man glömt eller missat en tablett

Om man har glömt en tablett ska man ta den så fort man kommer på det, och nästa tablett ska tas vid den vanliga tidpunkten. Då kan det bli två tabletter på samma dag.

Om det har gått mer än 36 timmar sedan man tog den senaste tabletten, det vill säga mer än 12 timmars försening, kan skyddet ha upphört. Då bör man även använda ett annat skydd, till exempel kondom, den närmaste veckan.

Viktigt

Man ska inte använda Cerazette om man har blödningar från underlivet som man inte vet orsaken till, om man har bröstcancer, leversjukdom eller om man misstänker att man är gravid.

Om man har en kronisk sjukdom, som till exempel diabetes eller epilepsi, ska man tala med läkaren om detta innan man börjar med Cerazette.

Om man kräks eller har diarré är det osäkert om hormonet hinner tas upp av kroppen och skyddet mot graviditet kan minska. Man bör då även använda annat skydd, till exempel kondom, under den kommande veckan. Om man kräks inom 3-4 timmar efter man har tagit en tablett kan man ta en ny tablett från en annan tablettkarta så snart som möjligt, men senast inom 12 timmar från den tid man normalt skulle tagit tabletten. Annars gäller samma råd som vid glömd dos.

Man ska även kontakta läkare eller barnmorska om man

  • får kraftiga blödningar från underlivet
  • plötsligt får mycket ont i magen
  • blir gravid.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Effekten av Cerazette kan minska eller utebli helt om man samtidigt använder till exempel

  • vissa läkemedel mot tuberkulos, till exempel rifampicin eller rifabutin som finns i bland annat Rimactan och Ansatipin
  • vissa läkemedel mot epilepsi såsom fenobarbital, fenytoin, karbamazepin som finns i till exempel Fenemal, Epanutin och Tegretol
  • vissa läkemedel mot hiv-infektion, till exempel ritonavir som finns i bland annat Norvir och efavirenz som finns i bland annat Stocrin
  • medel som innehåller johannesört.

Biverkningar

De flesta kvinnor som använder Cerazette får oregelbundna blödningar från underlivet. Det vanligaste är att mensen kommer mera glest än tidigare, men var femte kvinna får täta och/eller långdragna blödningar.

En del som använder läkemedlet kan till exempel få ont i huvudet, akne eller spända bröst. Vissa kan få förändrat humör eller gå upp i vikt. Besvären brukar minska eller försvinna efter några månader.

Graviditet och amning

Man ska inte använda Cerazette när man är gravid. Om man blir gravid ska man sluta ta tabletterna. I de fall kvinnor har slutat direkt efter att de fått veta att de är gravida, och sedan fullföljt graviditeten, har det inte visat sig finnas någon ökad risk för skador på barnet.

Man kan använda medicinen när man ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Om man följer doseringsanvisningarna är det inte sannolikt att barnet påverkas.

Andra minipiller som innehåller samma verksamma ämne

Det finns andra minipiller som innehåller desogestrel i samma mängd, till exempel

  • Azalia
  • Desogestrel med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Desogestrel Teva
  • Gestrina.
Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-02-12
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Marie Bixo, professor, gynekolog och förlossningsläkare, Södersjukhuset, Stockholm