Först sätts ett mål
Rehabiliteringsperioden inleds med att man tillsammans med olika personalkategorier gör upp en individuell rehabiliteringsplan. En läkare gör en medicinsk undersökning och en sjuksköterska har ett ankomstsamtal för att göra en bedömning av omvårdnadsbehov, hjälpbehov, medicinering och andra medicinska åtgärder.
En sjukgymnast och en arbetsterapeut bedömer funktionsförmågan. Det är viktigt att man själv formulerar målet för rehabiliteringen, som är individuellt. Det är bra att formulera konkreta mål istället för allmänna, som ökad muskelstyrka och rörlighet. Ett konkret mål kan till exempel vara att man vill kunna klä på sig själv. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter inriktar då behandlingarna på att öka rörligheten i axlar och armar, men även i höfter. Dessutom kanske man måste träna grov- och finmotoriken i händerna.
Ett annat konkret mål kan vara att kunna gå i trappor, vilket innebär att träningen inriktas på fotleder och benstyrka, samt gångförmåga.
Om man har psoriasis gör en läkare eller sjuksköterska en bedömning av hur omfattande och svår psoriasis man har innan man åker på klimatvård för att kunna jämföra med hur det ser ut efter rehabiliteringen utomlands. Man får också göra en egen bedömning av vilken effekt klimatvårdsbehandlingen har haft på livskvaliteten.
Personalen man möter
På anläggningarna finns vanligtvis både läkare och sjuksköterskor. Sjuksköterskorna ansvarar för omvårdnaden som man är beroende av under rehabiliteringstiden. Det kan vara mediciner som injiceras, kontroller av blodtryck och blodprov eller såromläggningar.
Förutom läkare och sjuksköterskor finns bland andra arbetsterapeuter och sjukgymnaster som tar hand om den aktiva rehabiliteringen.
På vissa anläggningar finns också kurator, som stöttar i arbetet med att leva med en kronisk sjukdom.
Arbetsterapi
Arbetsterapeuternas insatser innebär träning av axlar, armar och händer. Arbetsterapeuter leder daglig handträning i grupp. Denna gymnastik kallas ofta för handgrupp, men man tränar alla leder i nacken, axlarna, armarna, handlederna och händerna.
De individuella behandlingarna kan gå ut på att träna muskelstyrkan och öka rörligheten i dessa leder. Det kan även bli aktuellt att träna grov- och finmotorik och koordination. Arbetsterapeuten hjälper också till med rådgivning och utprovning av tekniska hjälpmedel. Som smärtlindrande behandling kan man få till exempel handmassage, varma paraffinbad eller kylbehandlingar med ispåsar för händerna.
Innan behandlingarna påbörjas gör arbetsterapeuten olika mätningar av händernas rörlighet, handstyrkan och graden av smärta. Innan hemresan görs samma mätningar för att jämföra resultat med det man hade när man kom.
Sjukgymnastik
Man kan dels få individuell sjukgymnastik, dels sjukgymnastik i grupp. Man kan även få sjukgymnastik i bassäng. Sjukgymnastiken inriktas på att öka rörligheten och muskelstyrkan så att ledernas och musklernas funktion förbättras. Att få bättre kondition är också viktig. Man kan få smärtlindrande behandlingar i form av värme, kyla, akupunktur och massage.
Det är viktigt att man som patient ökar sin fysiska aktivitet för att minska risken för hjärt- kärlsjukdomar.
Sjukgymnasten testar på olika sätt den kroppsliga funktionen och gör mätningar av den innan träningen påbörjas. Med utgångspunkt från patientens egen målsättning och sjukgymnastens funktionsbedömning görs i samråd en individuell behandlingsplan.
Egenträning och behandling
I början av rehabiliteringen får man av sjukgymnasten ett träningsprogram med lämpliga övningar som man gör dagligen på egen hand. Sjukgymnasten följer upp hur man klarar övningarna och tar bort de moment som inte känns bra och ger förslag på nya. Man tränar antingen genom promenader, i bassängen, eller i en träningssal med olika gymredskap.
Det är viktigt att man tycker att träningen är meningsfull och rolig. En del vill cykla på motionscykel medan andra föredrar att promenera barfota i den varma sanden. Egenträningen anpassas efter var och ens behov och förmåga.
På anläggningar för psoriatiker finns utrymmen där man kan sola naken.
När man lämnar anläggningen får man ett individuellt program så att man kan fortsätta med träningen och behandlingen hemma. Efter tre till fyra veckors träning dagligen går det oftast lättare att behålla vanan att träna dagligen även när man kommit hem.
Sjukgymnastik i grupp
Förutom individuell sjukgymnastik leder sjukgymnaster varje dag gruppträning till musik. Gruppträningarna varierar på de olika anläggningarna, men här finns en ungefärlig beskrivning av hur den går till:
Pallgymnastik/sittgymnastik
Dagarna inleds oftast med gymnastik som sker sittande. På så sätt får man en mjuk start på dagen och alla kroppens leder mjukas upp och tränas från yttersta tålederna till käklederna. Alla kan vara med på denna gymnastik oavsett funktionshinder.
Mattgymnastik
I den här gymnastikformen ligger man på en matta. Framförallt tränas ben och armar. Om man har svårt att ligga ned på marken eller att komma upp igen kan man ligga på en brits och göra rörelserna.
Bassängträning
Det här är en vanlig och uppskattad träningsmetod. Den sker i inomhus- eller utomhusbassäng, ofta till musik, och de flesta upplever att de blir lätta och rörliga i vattnet. Att träna i varmt vatten innebär att man kan röra sig lättare och ta ut rörelserna bättre. Det varma vattnet har även en smärtlindrande effekt. Vattnet har en avlastande effekt på kroppen, och därför kan man belasta sina leder mer än när man är på land.
Det finns träningsprogram anpassade för personer med olika diagnoser, men också ett längre konditionsprogram. En del har som mål att kunna vara med i konditionsprogrammet under någon av de sista veckorna av rehabiliteringen. Efter all bassängträning är det bra att vila en stund eftersom man ofta har ansträngt sig en hel del.
Fotgymnastik
Många med reumatiska sjukdomar har besvär med sina fötter. Under fotgymnastiken tränas tåleder, fötternas leder och fotlederna. Ofta används små bollar som man pressar mot marken och rullar med fötterna.
Avslappningsövningar
Ibland erbjuds avslappningsövningar för att minska stress och spänningar.
Undervisning
På flera av anläggningarna ordnas olika utbildningar. Då samlas en mindre grupp med en likartad diagnos under ledning av sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska.
De vanligaste områden som tas upp i dessa så kallade patientskolor är
- hur det är att leva med en kronisk sjukdom eller ett funktionshinder
- läkemedelsbehandling
- ledskydd och tekniska hjälpmedel - ledskyddsundervisning innebär att man får lära sig att skydda sina leder genom att använda dem på ett ergonomiskt riktigt sätt
- betydelsen av motion, fysisk träning och bra kost
- livsstilsfaktorernas, till exempel rökningens, betydelse för kronisk sjukdom och funktionshinder
- patienträttigheter och möjligheter till ekonomiskt stöd.
Undervisningen är vanligtvis upplagd i form av gruppdiskussioner och man kan även lära sig mycket av de andra gruppdeltagarnas erfarenheter.
