Dominica

Skriv ut
Skriv ut

Reseråd

Reseråd

  • barn och förälder skyddar sig mot solen med keps, shorts och parasoll

    Kläder och skugga ger det bästa solskyddet.

Råd om mat

Det finns ett par råd om mat och dryck som man kan följa för att försöka minska risken att drabbas av turistdiarré på resan. Men eftersom smittämnena som orsakar diarré är vanliga är det inte alltid lätt att undvika besvär.

Det man kan göra är att äta väl genomstekt eller kokt mat och undvika råa skaldjur och rå fisk. Undvik mat som stått framme länge i varmare klimat. Man bör skala eller skölja frukt, men man behöver oftast inte avstå från att äta sallad eller andra grönsaker på restauranger.

Som alltid är det bra att tvätta händerna i samband med måltider och efter toalettbesök.

Dricksvatten

Dricksvatten är säkrast att välja från obrutna plast- eller glasförpackningar. Om man borstar tänderna med kranvatten rör det sig om så lite vatten att det inte har någon betydelse.

Det går bra att dricka vatten som kokats.

Vid diarré är det viktigt att få i sig vätska

Om man drabbas av turistdiarré kan man även bli illamående, få kräkningar, magknip och ibland feber. Den vätska som kroppen förlorar på grund av diarréerna och kräkningarna behöver ersättas, men när man mår illa kan det vara svårt att få i sig all vätska. Det kan hjälpa att försöka dricka lite i taget och ofta i stället för stora mängder på en gång.

Små barn är särskilt känsliga för vätskeförluster. Därför måste man vara noggrann med att ge dryck redan från början och vara uppmärksam på hur de mår. Om barnet inte snabbt återhämtar sig, blir slött eller verkar vara påverkat på annat sätt ska man kontakta sjukvården.

Det finns särskild vätskeersättning som man kan köpa på apotek och ha med sig på resan. Olika preparat rekommenderas för små barn, äldre barn och vuxna. Mot diarré finns även receptfria stoppande läkemedel som innehåller loperamid och som kan användas av vuxna och barn över tolv år. Läs noga anvisningarna som följer med läkemedelsförpackningen.

Turistdiarré brukar gå över efter några dygn, men om man efter första dygnet fortsätter att kräkas ofta eller känner sig mycket matt bör man söka sjukvård. Kräkningar och diarréer kan försämra effekten av läkemedel som man använder.

Drick mer när det är varmt

Vätskebehovet är större när det är varmt. Om man är törstig är det naturligt att dricka mer, men det är bra att även uppmärksamma att man kissar lika mycket som vanligt. Om man inte gör det behöver kroppen mer vätska.

När man svettas förlorar kroppen även salt, så man kan behöva strö extra salt på maten. Det gäller särskilt om man anstränger sig mycket fysiskt. Tecken på att man kan ha saltbrist är att man kan känna sig trött, vagt illamående och få huvudvärk. Efter ungefär en vecka brukar kroppen ha anpassat sig bättre till värmen.

Solskydd

För att skydda sig mot solen behöver man smörja in sig med solskyddsmedel och täcka huvudet, till exempel genom att ha på sig solhatt eller keps. Kläder är ett bra skydd och täta tyger skyddar bättre än tunna. När solstrålningen är som mest intensiv, mellan klockan tio och tre på dagen, är det bäst att hålla sig i skuggan. De första dagarna bör man endast vara i solen korta stunder. Om man använder vissa läkemedel kan man vara extra känslig för solljus.

Små barn bör inte vara i solen alls under de mest intensiva soltimmarna.

Solsveda och soleksem

Om man blir bränd av solen är det bra att undvika solen några dagar för att låta huden läka. Det gäller också om man får soleksem, som brukar visa sig som små kliande knottror eller blåsor.

Om huden svider mycket kan den kylas av med kallt vatten, kylbalsam eller en fuktgivande hudlotion. Sveda och klåda kan även lindras med en hydrokortisonkräm som man kan köpa receptfritt och ta med sig på resan.

Bada säkert

Strandliv och bad är ofta en viktig del av en resa till varma länder. Det finns ett par saker man bör tänka på för att inte utsätta sig för onödiga risker. Badolyckor är bland de vanligaste orsakerna till att turister skadas eller omkommer utomlands.

Simturen blir säkrare om man

  • respekterar skyltar och flaggor som talar om att det är badförbud
  • försöker ta reda på om det finns underströmmar
  • undviker att bada ensam
  • håller sig nära stranden
  • inte badar om man är påverkad av alkohol.

På stranden bör man vara extra noggrann med solskydd. Sand och vatten reflekterar solljuset och solstrålningen är fortfarande stark en halvmeter under vattenytan.

Badskor ett bra skydd

I havet, vid strandkanten och vid klippor kan det finnas sjöborrar som gör rejält ont att trampa på. Det finns också fiskar med en giftig gadd som kan ligga nergrävda i bottensanden. Att använda badskor eller motsvarande är ett bra, ibland helt nödvändigt, skydd.

Ibland kan bad ge öronbesvär

En del personer som badar eller dyker kan få ont i öronen på grund av inflammation i hörselgången. När det är varmt och fuktigt är det lättare att få besvär. Det kan kännas irriterat i örat och klia. Ibland känns det även svullet och ömt.

För att bli av med besvären bör man hålla örat så torrt som möjligt genom att undvika att få huvudet under vatten. Man kan också skydda örat genom att använda fetvadd eller badmössa. Man kan ta med sig örondroppar under resan om man vet att man är känslig. Fråga din läkare eller på ett apotek.

Om man märker av andra besvär som till exempel att det börjar rinna vätska från örat, att man får feber, kraftig huvudvärk eller att örat blir rött, svullet, varmt och ömt bör man kontakta läkare.

Undvik maneter för säkerhets skull

Giftiga maneter är ovanliga, och i de områden där de finns brukar man bli varnad genom reseguider eller uthyrare av snorklings- och dykutrustning. Även maneter som inte är giftiga kan göra väldigt ont om man nuddar vid dem eller kommer nära. En del personer kan få en allergisk reaktion som till och med kan vara livshotande. Därför ska man alltid se upp för maneter när man badar.

En lindrigare sveda efter kontakt med en manet kan man dämpa genom att skölja med kallt vatten utan att gnugga. Om huden blir mycket röd och svullen eller om man har mycket ont bör man söka vård, liksom om ögonen har skadats.

Bada inte i sötvatten

Bada inte i sötvatten i länder med subtropiskt eller tropisk klimat. Man ska undvika att bada i floder eller sjöar eftersom det finns risk att smittas av olika parasitsjukdomar. Den vanligaste parasiten är bilharzialarven som kan tränga in i huden och orsaka en allvarlig febersjukdom som kallas snäckfeber. Det är däremot ofarligt att bada i klorerat vatten i bassänger och att duscha i kranvatten.

Luftig klädsel förhindrar hudutslag

Värmen kan ibland göra att det uppstår små kliande utslag i armhålorna eller röda kliande områden på huden, framför allt i ljumskarna. Det beror ofta på att svettkörtlarna täppts till eller att svamp som finns naturligt på huden växt till. För att undvika besvären är det bra att klä sig luftigt.

Om man ändå får problem kan en hydrokortisonkräm användas i armhålorna. I ljumskarna där besvär med svamp är vanligare kan det hjälpa med en hydrokortisonkräm som innehåller svampdödande medel. Krämerna kan köpas receptfritt och tas med på resan.

Små sår och insektsbett

När det är varmt och fuktigt kan ett insektsbett eller sår lätt bli infekterat. Tvätta med vatten och tvål och skydda såret tillfälligt med en luftig kompress. Förbandet bör tas bort så snart såret är torrt.

Man märker att såret har blivit infekterat om det börjar göra mer ont och huden runt såret svullnar och blir röd. Då kan man pröva att göra rent såret igen ett par gånger om dagen. Om det inte hjälper utan rodnaden i stället blir kraftigare eller sprider sig, om såret börjar vara eller om man får feber bör läkare kontaktas.

Var försiktig i trafiken

Trafiken är annorlunda och risken för att råka ut för en olycka är större än i Sverige. Därför är det bra att ta det lugnt och vara extra uppmärksam.

Kom ihåg vänstertrafik

Det är vänstertrafik i landet vilket kan ta ett tag att vänja sig vid. För att inte missa trafik från vänster är det bra att se sig noga för åt båda hållen innan man går över gator eller passerar en vägkorsning.

Skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar

Om man har tillfälliga sexuella kontakter är det viktigt att använda kondom under hela samlaget för att minska risken för sjukdomar som smittar genom sex.

Råd om myggskydd

Denguefeber är en sjukdom som överförs med dagstickande myggor och som det inte finns något vaccin mot, men turister drabbas relativt sällan. Om man smittas kan man få symtom som påminner om influensa med feber och värk i leder och muskler. Besvären brukar gå över inom en vecka, men man kan känna sig trött en längre tid efteråt.

Fäll ihop

Vaccinationer

Vaccinationer

Råden beror på vem man är och hur man reser

Inför resan kan man behöva skydd mot smittsamma sjukdomar. Här finns rekommenderade vaccinationer listade i bokstavsordning. Vilka vaccinationer som behövs varierar beroende på vart man ska resa, hur länge man ska vara borta och på vilket sätt man reser. Ibland kan en epidemi i ett land leda till en ändrad rekommendation under en period. Resenärer som besöker släkt och vänner i länder där andra sjukdomar sprids än i Sverige löper en betydligt ökad risk att insjukna, vilket leder till att skydd med vacciner blir extra viktigt.

Även personliga skäl vägs in som allergier, vissa kroniska sjukdomar, ålder, graviditet och tidigare vaccinationer. En fullständig rekommendation får man genom att rådgöra med personalen på vaccinationsmottagningen.

Längst ner i slutet av kapitlet finns länkar till fördjupad information om antal doser, när de ska tas och vad som gäller för bland annat barn och gravida.

Hepatit A

Vaccination rekommenderas för alla resenärer.

Turistdiarré

Det finns inget registrerat vaccin mot turistdiarré i Sverige, men vissa resenärer kan ibland rekommenderas att använda ett drickbart vaccin mot kolera. Det rekommenderas i första hand om man har en sjukdom som kan förvärras av diarré.

Tyfoid

Vaccination rekommenderas om man ska stanna i mer än tre veckor och äta på mycket enkla matställen utanför turistområden eller om man ska leva tillsammans med ortsbefolkningen.

En del resenärer behöver intyg om gula febern

Myndigheterna kräver ett intyg som visar att man är vaccinerad mot gula febern om man nyligen har besökt länder i Afrika och Sydamerika där risk för sjukdomen finns. På en vaccinationsmottagning kan man få aktuell information om vilka länder det gäller.

Var ute i god tid

Det är bra att vara ute i god tid och helst kontakta vaccinationsmottagningen minst en månad före avresan. Ibland behövs flera doser av ett vaccin med ett antal veckor emellan. Om man behöver resa med kort varsel finns möjligheten att ta färre doser, eftersom ett visst skydd kan vara bättre än inget alls. Man kan alltid rådgöra med vaccinationsmottagningen.

Se över tidigare skydd

Genom det svenska barnvaccinationsprogrammet har de flesta som vuxit upp i Sverige redan ett skydd mot vissa sjukdomar som exempelvis difteri, stelkramp, mässling, röda hund och påssjuka. Vaccinet mot de tre sista sjukdomarna infördes 1981. Före resan kan man passa på att se över sitt skydd eftersom det ibland kan behövas en påfyllnadsdos av vaccin mot någon sjukdom.

Om man inte har genomgått hela programmet kan man behöva komplettera sitt skydd. Smittsamma sjukdomar är vanligare i många andra länder än de är i Sverige, vilket kan leda till att man smittas och kanske också tar med sig smittan hem.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2012-03-16
Skribent:

Lars Rombo, läkare, infektionskliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna. Professor i infektionssjukdomar och resemedicin, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jean Henrik Braconier, läkare, specialist i infektionssjukdomar, Lund