Tjocktarmscancer

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Tjocktarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Det är oftast äldre personer som får cancer i tjocktarmen, medan det är ovanligt att personer under 40 år insjuknar. Ju tidigare den behandlas desto större är chansen att man blir bra.

Tjocktarmscancer utvecklas i tarmens slemhinna, oftast som en utväxt, så kallad polyp. Om cancern sitter i de nedersta 15 centimeterna av tarmen kallas det ändtarmscancer. Tumörer i andra delar av tjocktarmen kallas för tjocktarmscancer.

Orsaken till sjukdomen är oklar, men om det finns tjock- eller ändtarmscancer i släkten är risken större att man själv blir sjuk. En del kroniska tarmsjukdomar, som ulcerös colit och Crohns sjukdom, ökar också risken. Om man tillhör någon av dessa riskgrupper är det viktigt att bli undersökt regelbundet.

Symtom

Vanliga symtom som kan bero på tjocktarmscancer:

  • Det blöder från tarmen. Det kan visa sig som rent blod eller vara blandat med avföringen.
  • Avföringsvanorna förändras, antingen genom att man bajsar oftare eller mer sällan än tidigare, eller genom att avföringen ändrar form och utseende.
  • Man känner sig trött och får hjärtklappning.
  • Man får ont i magen.
  • Avföringen innehåller slem.
  • Man får svårt att bajsa och det känns som att man inte lyckas tömma tarmen helt.

Behandling  

Den vanligaste behandlingen är att operera bort tumören genom ett snitt i magen. Man kan också behöva behandling med cellhämmande läkemedel, cytostatika.

När ska man söka vård?

Om man misstänker att man har cancer i tjocktarmen kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.

Om man har blod blandat med avföringen eller märker att avföringsvanorna förändras ska man söka vård på en vårdcentral.

Om man plötsligt får mycket ont i magen ska man söka vård direkt på en akutmottagning.

Visa mer

Vad är tjocktarmscancer?

Vad är tjocktarmscancer?

  • Tjocktarmen i kroppen

    Tjocktarmen suger ut vätska innan avföringen når ändtarmen och lämnar kroppen.

    Mer information
    Tjocktarmen

    Tjocktarmen är cirka en och en halv meter lång och den viktigaste funktionen är att suga ut vätska ur avföringen. Det tar ett till två dygn för avföringen att passera tjocktarmen.

Tjocktarmen

Tjocktarmen är en del av den fem till sju meter långa mag-tarmkanalen. Mag-tarmkanalen börjar med munnen och avslutas med tjocktarmen och ändtarmen med analkanalen.

Tjocktarmen har samma form som ett frågetecken och sträcker sig från nedre högra delen av buken upp till maggropen och ner mot vänstra nedre delen av buken. Det tar ett till två dygn för avföringen att passera tjocktarmen. Under transporten påverkas tarmens innehåll av bakterier medan tarmens slemhinna tar upp vätska. Resten lämnar kroppen genom avföringen.

Slemhinnan i tjocktarmen har till uppgift att bilda slem som fungerar som smörjmedel för avföringen. Slemhinnans celler förnyas ständigt samtidigt som döda celler stöts bort.

Hur cancer uppstår

Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig och blir till två celler. Då har en exakt kopia av den första cellen skapats.

Ibland uppstår skador vid celldelningen. Oftast klarar cellens arvsmassa, DNA, av att reparera skadan. Men någon gång kan cellen få en skada som den inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår.

Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör, men det finns också cancerformer där cellerna inte bildar tumörer.

Läs mer: Vad är cancer?

Cancer i tjocktarmen

Tjocktarmscancer börjar i tarmens slemhinna. Den utvecklas på ungefär samma sätt som andra cancerformer av en serie förändringar i slemhinnans celler. Tumören börjar oftast som en utväxt från slemhinnan, en så kallad polyp. När tumören blivit större kan den bilda ett sår och orsaka en förträngning av tarmen.

Tumören växer ibland bara på den plats där den först utvecklades, men den kan också sprida sig genom lymf- eller blodkärl till andra delar av kroppen, till exempel levern eller lungorna. Det kallas metastaser eller dottertumörer.

Om tumören sitter omedelbart innanför analöppningen eller upp till 15 centimeter, kallas det för ändtarmscancer. Det finns också en ovanlig typ av cancer i nedersta delen av ändtarmen som kallas analcancer eller cancer i ändtarmsöppningen.

Större risk för äldre

Tjocktarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna. I Sverige får cirka 4 000 personer sjukdomen varje år. Den är lika vanlig hos kvinnor som hos män och de flesta som får den är mellan 70 och 75 år. Det är ovanligt att personer som är yngre än 40 år får tjocktarmscancer.

Dagens behandlingsmetoder har ökat möjligheterna att bli botad.

Fäll ihop

Vad beror tjocktarmscancer på?

Vad beror tjocktarmscancer på?

Tarmsjukdomar eller arvsanlag

Orsaken till tjocktarmscancer inte helt klarlagd, men det finns två kända faktorer som ökar risken att få sjukdomen: ärftlighet och vissa tarmsjukdomar.

Om det finns tjock- eller ändtarmscancer i släkten är risken större att man själv blir sjuk.

Om man har en kronisk inflammation i tjocktarmen, till exempel ulcerös kolit eller Crohns sjukdom, ökar också risken.

Det finns också ovanliga ärftliga polypsjukdomar som innebär en ökad risk för tjocktarmscancer, exempelvis Lynch syndrom och ärftlig kolonpolypos. Sjukdomarna gör att det bildas polyper i tjocktarmen som efter lång tid utvecklas till cancer. De släkter som har Lynch syndrom och ärftlig kolonpolypos är ofta noggrant kartlagda och om man själv bär på arvsanlaget kontrolleras man och får förebyggande vård.

Fäll ihop

Hur kan man minska risken för tjocktarmscancer?

Hur kan man minska risken för tjocktarmscancer?

Motion och rökning påverkar

Att motionera regelbundet minskar risken för tjocktarmscancer. En halvtimmes aktivitet om dagen, till exempel en rask promenad eller en cykeltur, har en förebyggande effekt.

Att inte röka är det enskilt bästa man kan göra för att minska risken att få cancer. Det gäller även tjocktarmscancer. Risken för tjocktarmscancer ökar något om man röker.

Vad man äter spelar även troligen en viss roll för uppkomsten av tjocktarmscancer. Frukt och grönsaker anses ha en skyddande effekt mot cancer.

Riskgrupper undersöks regelbundet

Om man tillhör någon av riskgrupperna, det vill säga om man har vissa tarmsjukdomar eller har tjock- eller ändtarmscancer i släkten, är det viktigt att man låter undersöka sig regelbundet. Får man polyper i tarmen ska de tas bort, även om de är godartade, eftersom de med tiden kan utvecklas till cancertumörer. I vissa fall kan tjocktarmen och ändtarmen opereras bort i förebyggande syfte om man tillhör någon av riskgrupperna eller redan har förstadier till cancer.

Genom screening kan cancer hittas tidigt

Ju tidigare tjocktarmscancer upptäcks, desto bättre är förutsättningarna för att man kan bli botad. I vissa landsting finns screeningprogram för tarmcancer och det håller på att införas i fler. Screening innebär att alla mellan 60 och 74 år kallas vartannat år och genom ett avföringsprov undersöks det om man har blod i avföringen.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Vanliga symtom som kan bero på tjocktarmscancer:

  • Det blöder från tarmen. Det kan visa sig som rent blod eller vara blandat med avföringen.
  • Avföringsvanorna förändras, antingen genom att man bajsar oftare eller mer sällan än tidigare, eller genom att avföringen ändrar form och utseende.
  • Man känner sig trött och blir blek, vilket är tecken på blodbrist. Om blodvärdet är mycket lågt kan man även bli yr och andfådd och få hjärtklappning, huvudvärk och öronsus.
  • Avföringen innehåller slem.
  • Man får svårt att bajsa och det känns som att man inte lyckas tömma tarmen helt.
  • Man får ont i magen, tappar aptiten eller känner sig allmänt trött.

Oftast beror ovanstående symtom på något annat än cancer, exempelvis en godartad tumör eller en inflammation i tarmen. Blod i avföringen kan även bero på hemorrojder och ändrade avföringsvanor på att man börjat äta annan mat eller på att tjocktarmen är irriterad. Men man ska alltid kontakta vården för att bli undersökt.

Tarmvred

Ibland kan man få plötsligt stopp i tarmen, så kallat tarmvred, på grund av en tumör. Då gör det mycket ont och magen blir utspänd samtidigt som man kräks. I sällsynta fall kan även tarmväggen intill tumören brista och tarminnehåll kan läcka ut i buken, vilket gör väldigt ont. Om något av det händer bör man söka vård så fort som möjligt på närmaste sjukhus.

Ibland får man inga symtom

I vissa fall ger tumören inga tydliga symtom. Då kan det ta längre tid innan cancern upptäcks. Därför kan det vara bra att ibland titta på sin egen avföring eller på toalettpappret för att se om det finns något blod.

Fäll ihop

När ska man söka vård?

När ska man söka vård?

Om man misstänker att man har cancer i tjocktarmen kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.

Om man har blod blandat med avföringen eller märker att avföringsvanorna förändras ska man söka vård på en vårdcentral.

Om man plötsligt får mycket ont i magen ska man söka vård direkt på en akutmottagning.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Blodprov och avföringsprov

Man får inledningsvis genomgå en kroppsundersökning där läkaren bland annat känner på magen, lymfkörtlarna och i ändtarmen. Sedan brukar man få lämna ett blodprov och ett avföringsprov. Avföringen undersöks för att se om man har blod i avföringen.

Om läkaren misstänker att man har en tumör får man genomgå en undersökning med sigmoideoskop, rektoskop, koloskop eller datortomografi.

Tarmen undersöks

Sigmoideoskop, rektoskop och koloskop är instrument som gör att läkaren kan se upp i tarmen, titta på slemhinnan och ta prover. Instrumenten är drygt en centimeter tjocka och förs in genom ändtarmsöppningen med hjälp av lite glidgelé. De har olika fördelar och når olika långt upp i tarmen, därför kan flera instrument behöva användas.

En undersökning tar från 10 minuter upp till 45 minuter. Man är vaken och ofta ligger man på ena sidan. Det kan göra ont och om man vill kan man få smärtstillande läkemedel eller lokalbedövning.

Tumören undersöks i mikroskop

Om läkaren hittar en tumör måste den undersökas i mikroskop, bland annat för att läkaren säkert ska veta om det är en godartad tumör eller en cancertumör. Läkaren tar ett litet prov av tumören med hjälp av en smal tång eller något av instrumentet. Om tumören är liten och sitter lättåtkomligt tas hela bort. Provet skickas sedan till ett laboratorium. Det brukar ta runt en vecka innan man får svar.

Datortomografi eller röntgen

Datortomografi, så kallad skiktröntgen, ger detaljerade bilder av kroppen. När man undersöks ligger man på rygg på en brits som skjuts in i en tunnel. Det brukar ta cirka 30 minuter.

Ibland används röntgen med kontrastmedel i stället för datortomografi för att undersöka tjocktarmen. Undersökningen börjar med att läkaren sprutar upp kontrastmedel i tarmen genom en kateter. Sedan tas bilder i olika vinklar för att kunna se var i tjocktarmen tumören sitter.

Även lungor och lever undersöks

När diagnosen är ställd vill läkaren veta om cancern har spridit sig i form av metastaser. Därför undersöks levern med datortomografi, ultraljud eller ibland med magnetkamera. En undersökning med magnetkamera går till ungefär som datortomografi. Man får även lungorna röntgade eller undersökta med datortomografi.

Behandlingen startar efter undersökningarna

Om man har fått tjocktarmscancer bör behandlingen komma igång så snart som möjligt. I praktiken brukar det handla om ungefär en månad innan alla undersökningar är klara och behandlingen kan börja. Ibland behöver man vara sjukskriven medan man väntar.

Undantaget är om tumören orsakar tarmvred, ett plötsligt stopp i tarmen. Då måste man undersökas direkt och opereras snabbt, ofta samma dag.

Ny medicinsk bedömning

Om du har fått diagnosen tjocktarmscancer och känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig, kan du få en ny medicinsk bedömning, en så kallad second opinion. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Vanligt men ändå skrämmande

Varje dag får över 100 människor i Sverige ett cancerbesked. För en del innebär ordet cancer samma sak som döden, trots att de flesta som får cancer blir friska. Nya behandlingsmetoder utvecklas hela tiden, och även om inte alla blir helt friska så finns det goda möjligheter att leva med sjukdomen under en lång tid.

Ofta behöver man gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal efter att man fått ett cancerbesked. Det kan vara bra att ha med en närstående vid sådana samtal. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som sagts. Om man inte är svensktalande har man rätt att få information på sitt eget språk.

Hjälp finns både inom och utom vården

Oavsett hur det kommer att gå innebär beskedet om sjukdomen och om den kommande behandlingen att tillvaron vänds upp och ner, inte bara för den som är sjuk utan också för många runt omkring. Om man behöver prata med någon kan man få hjälp av patientföreningar och det går också att kontakta Cancerfonden eller Cancerupplysningen.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och man vet vad som ska hända. Nästan alla sjukhus har särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge ytterligare stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. De flesta sjukhus har också en kurator som kan stötta.

Läs mer: Hjälp och stöd vid cancer

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Operation är den vanligaste behandlingsmetoden

Den vanligaste behandlingen är att tumören opereras bort. För att förhindra att tumören sprider sig brukar läkaren även ta bort den friska delen av tjocktarmen som sitter närmast cancertumören samt de blod- och lymfkärl som går till och från tumören.

Flera specialistläkare samarbetar

Rutinerna kring operation av tjocktarmscancer förändras. Numera brukar man redan före operationen få genomgå röntgenundersökningar för att läkarna ska kunna ta reda på hur tumören växer och om den spridit sig till lymfkörtlar eller andra organ. Resultaten av undersökningarna brukar bedömas av läkare från flera olika specialistområden. De träffas och diskuterar vilken operation man ska få och om man ska få cytostatika före operationen. Efter operationen träffas läkarna igen för att studera tumören och avgöra om man behöver cytostatikabehandling.

Förberedelser inför operationen

Det är bra att vara i så god kondition som möjligt när det är dags att opereras. Man kan försöka vila ordentligt. Om man har någon annan sjukdom kan man behöva ändra sin medicinering eller annan behandling.

Om man röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, man återhämtar sig snabbare och risken minskar för infektioner i operationssåret och lunginflammation.

Före operationen är det vanligt att man får antibiotika för att minska risken för infektioner. Man får också medicin mot blodpropp, eftersom stora operationer ökar risken för blodpropp. En narkosläkare går igenom hur man ska sövas och vilken smärtlindring som behövs.

Operation av tjocktarmscancer

Tjocktarmen opereras ofta genom ett snitt i magen. Under operationen, som tar ett par timmar, är man sövd.

Det finns flera slags operationer vid tjocktarmscancer. Läkaren kan till exempel

  • ta bort antingen högra eller vänstra delen av tjocktarmen
  • ta bort den sista delen av tjocktarmen närmast ändtarmen
  • i sällsynta fall ta bort hela eller nästan hela tjocktarmen.

Efter att den del av tarmen där tumören sitter har tagits bort skarvas tarmändarna ihop så att tarminnehållet kan passera den vanliga vägen.

Något som blivit vanligare är att man opereras genom titthålsoperation. Då sticker läkaren in instrument genom små hål eller snitt i magen och tar bort tumören. En titthålsoperation tar lite längre tid, men man kommer igång snabbare efter operationen och man får mindre ont. Man kan diskutera med sin läkare om det är möjligt med titthålsoperation.

Det som tas bort under en operation undersöks senare i mikroskop.

Efter operationen får man smärtlindring. Man brukar få hjälp av en sjukgymnast för att komma igång och röra sig så snart som möjligt. Man får oftast äta vanlig mat och dricka direkt efter eller dagen efter operationen. Under operationen får man oftast en kateter i urinröret, som tas bort dagen efter. Man brukar få stanna på sjukhuset ungefär en vecka.

Små tumörer tas bort med koloskopi

Små cancertumörer som upptäcks tidigt kan ibland tas bort med hjälp av koloskopi genom ändtarmen. Polypen bränns av och tas ut genom koloskopet för mikroskopisk undersökning. Denna behandling räcker om cancercellerna sitter långt ut på polypen. Om de däremot har hunnit växa nere i polypen eller nära den avbrända kanten, finns det viss risk att tumörcellerna har spridit sig till tarmväggen eller lymfkörtlarna. I sådana fall görs ofta en operation där den aktuella delen av tjocktarmen och de närmaste blod- och lymfkärlen tas bort.

Behandling med cytostatika

Efter två till tre veckor kommer resultatet från den mikroskopiska undersökningen av tjocktarmen. Då vet läkaren om tumören har vuxit igenom tarmväggen, om den har spridit sig till lymfkörtlarna eller visar andra tecken på att den är benägen att sprida sig. I dessa fall kan det bli aktuellt med en behandling med cellhämmande läkemedel, cytostatika, för att minska risken för återfall. En sådan behandling brukar pågå under sex månader.

Behandlingen med cytostatika får man ofta som dropp direkt i blodet med bestämda mellanrum, till exempel en gång varannan vecka. Det finns även cytostatika i tablettform. Ibland får man två olika cytostatika i kombination för att förbättra effekten. Under behandlingen behöver man i regel inte vara inlagd på sjukhus, men man kan ibland behöva vara sjukskriven.

I vissa fall kan man behöva avstå från cytostatikabehandling eftersom den ofta ger en del biverkningar, som illamående, sköra slemhinnor, trötthet och i enstaka fall håravfall.

Kontroller efter behandling

Efter operationen brukar man gå på läkarkontroller i cirka fem år. Även om man går på kontroller ska man kontakta sin läkare omedelbart om man får nya symtom. Det kan exempelvis vara viktminskning, smärtor i magen eller bäckenet eller blödningar från tarmen.

Om cancern kommer tillbaka

I vissa fall händer det att cancern kommer tillbaka. Då har enstaka tumörceller blivit kvar och börjat växa igen. Tumören kan återkomma som metastaser i levern, lungorna, bukhinnan eller i sällsynta fall på andra ställen i kroppen. Man kan även få en tumör i den kvarvarande delen av tjocktarmen.

Om man får ett återfall kan behandlingen se väldigt olika ut. Läkarna brukar först bedöma om det går att operera bort den nya tumören. Det beror framför allt på hur stor tumören är och hur mycket den har spridit sig, men även på vilka risker som finns med en ny operation. Ofta är behandling med cytostatika det bästa alternativet. I vissa fall får man först gå igenom en cytostatikabehandling innan läkarna kan bedöma om tumören kan opereras.

Om återfallet i cancer inte kan botas kan man få behandling för att hålla sjukdomen tillbaka. Cytostatika ihop med andra läkemedel kan bromsa tumörtillväxten och minska symtomen. Utvecklingen har gått framåt under de senaste decennierna och man kan idag leva allt längre även om man inte kan bli helt botad. Förutom cytostatika kan man även få behandling för att minska smärta, illamående, trötthet eller psykiska symtom. 

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Problem efter operationen

Alla tarmoperationer innebär en viss risk för infektioner. Ytliga sårinfektioner brukar läka utan större problem. Djupare infektioner i magen eller där tarmändarna har sytts ihop är mer besvärliga. De kan leda till att man behöver opereras igen eller att var måste tömmas ut genom en tunn slang.

Större operationer medför en viss risk för blodproppar och därför får man alltid medicin som motverkar blodproppar även under månaden efter operationen.

Tarmbesvär

Efter en operation av tjocktarmscancer kan det ta några veckor innan tarmen fungerar som den ska. Om skarven efter operationen, där tarmändarna sytts ihop, gjorts i ändtarmen kan det ta ännu längre tid.

Tarmbesvären kan i vissa fall bli bättre om man undviker fet mat och mat som ger lös avföring. Genom sin läkare kan man få kontakt med en dietist som kan hjälpa och ge råd. Fiberrik mat eller fibertillskott kan hjälpa mot diarré. Fibertillskott kan köpas receptfritt på apotek, där det också finns läkemedel som gör avföringen fastare.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av tjocktarmscancer?

Hur påverkas livet av tjocktarmscancer?

Man kan bli trött av behandlingen

Behandling av cancer i tjocktarmen tar på krafterna och det är därför viktigt att försöka leva så hälsosamt som möjligt. Det underlättar att fortsätta att leva på samma sätt som man brukar och göra trevliga saker trots att man har blivit sjuk. Den psykiska hälsan är viktig, både för återhämtningen och för livskvaliteten.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-12-19
Redaktör:

Anna Dahllöv, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Bengt Glimelius, cancerläkare, enheten för onkologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge