Remiss

Vad gäller

Vad gäller

Västmanland

I Landstinget Västmanland gäller remiss till specialistvård oavsett om det gäller akut eller planerad vård. Systemet med egenremiss tillämpas inte i Västmanland.

Remissen utfärdas vanligen av en familjeläkare. Om familjeläkaren anser att det är befogat med en undersökning hos specialist gäller vårdgarantin som innebär att man ska få besöka en specialist inom 90 dagar.

Några undantag från remissregeln finns dock:

  • Vid akut eller livshotande sjukdom eller skada bedömer din familjeläkarmottagning, eller hälso- och sjukvårdsrådgivningen, om du ska uppsöka en akutmottagning eller kan få hjälp på annat sätt.
  • Kvinnor som söker för knöl i bröstet kan komma utan remiss til bröstmottagningen på Västerås sjukhus.
  • Till barnsjukvård, gynekologi och psykiatri krävs inte remiss.
  • Inom öppenvården i Västerås finns ett mindre antal specialistläkare som kan ta emot patienter
  • Optiker kan remittera till ögonkliniken.

Vad är en remiss?

En remiss är ett meddelande med information om att man som patient behöver en särskild bedömning, undersökning eller behandling. Remissen innehåller dessutom medicinsk information om till exempel vad man har för symtom, hur man mår och tidigare sjukdomar och skador.

Ofta skickas remissen direkt från en vårdmottagning till en annan och då ser man inte remissen själv. Då kan det vara viktigt att man får veta till exempel om man kommer att bli kallad av någon annan vårdenhet och hur lång tid man kan behöva vänta.

När behöver man ha en remiss?

Man behöver inte ha en remiss för att vända sig till en vårdcentral eller en akutmottagning. På vårdcentralen eller akuten kan en läkare göra en första bedömning av de besvär man har. Om man behöver får man en remiss för att komma vidare till en läkare med en annan specialitet, till exempel en hudläkare eller en ortoped. I första hand ska man erbjudas vård inom det egna landstinget men ibland kan man få remiss till en klinik i ett annat landsting.

En del mottagningar kräver alltid att man ska ha en remiss från en läkare för att få en tid. Vilka mottagningar som kräver remiss varierar och därför får man ta reda på hur det fungerar på den mottagning man vill komma till.

I många landsting kan man även beställa tid direkt hos en specialiserad läkare, utan att ha en remiss. En del mottagningar vill då att man skriver en så kallad egenremiss. Det innebär att man skriver och berättar om sitt tillstånd och varför man söker vård och lämnar in det till mottagningen. En del mottagningar har förtryckta blanketter för detta. När mottagningen har behandlat egenremissen får man en besökstid.

Hur länge behöver man vänta?

När man ska få en remiss kan man ofta samråda med sin läkare om vart man ska bli remitterad. Till vissa mottagningar kan det vara lång väntetid, då kan man be om att få bli remitterad till en mottagning med kortare väntetid. Hur länge man måste vänta beror också på vad man har för symtom. Om läkaren som skriver remissen bedömer att man behöver få vård snabbt skrivs det in i remissen. Men det är alltid den vårdenhet som tar emot remissen som avgör hur snabbt man kan få en tid.

När man får en remiss gäller den nationella vårdgarantin som innebär att man har rätt att få vård inom en viss tid. För specialistmottagningar gäller att man inte ska behöva vänta mer än nittio dagar för att få en tid.

Under tiden man väntar på att få komma till den mottagning man har fått remiss till har läkaren som skrev remissen ansvar för att man får den vård man behöver. Blir besvären värre medan man väntar ska man kontakta läkaren som skrev remissen. Om det behövs kan läkaren komplettera remissen och då brukar det gå snabbare att få en tid.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2010-09-22
Granskare:

Ulla Lönnqvist-Endre, jurist, tidigare förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm


Västmanland
Tillägg uppdaterade:
2012-12-14
Skribent:
Sofie Andersson, kommunikatör
Redaktör:
Sofie Andersson, kommunikatör
Granskare:
Rolf Jansson, Landstingsöverläkare