Lagen om psykiatrisk tvångsvård

Skriv ut
Skriv ut

Vård vid allvarlig psykisk störning

Vård vid allvarlig psykisk störning

Nödvändigt med tvångsvård i vissa fall

En person som har en allvarlig psykisk störning kan tvingas att bli vårdad mot sin vilja med så kallad psykiatrisk tvångsvård. Det är ett stort ingrepp i integriteten att tvingas till vård, men ibland kan det vara nödvändigt om man till exempel är psykotisk och har självmordstankar eller är farlig för andra människor. Då kan man behöva vård dygnet runt på ett sjukhus eller någon annan psykiatrisk vårdinrättning, så kallad sluten psykiatrisk tvångsvård. Ibland kan man få vården inom det som kallas öppen psykiatri.

Om det är nödvändigt kan även barn och ungdomar vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Tvångsvård är noga reglerat i lag

Att tvingas till vård mot sin vilja är ett allvarligt ingrepp i integriteten och kan upplevas mycket kränkande. Därför är tvångsvård noga reglerat i lagen om psykiatrisk tvångsvård och andra författningar. Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, finns för att skydda både den som blivit psykiskt sjuk och omgivningen. Lagen följer internationella konventioner.

Läkare skriver vårdintyg

När man har en allvarlig psykisk störning och inte går med på frivillig vård måste man bli undersökt av en läkare som kan utfärda ett vårdintyg. Läkaren får bara utfärda vårdintyg om villkoren i lagen om psykiatrisk tvångsvård uppfylls.

Ibland kan undersökningen inte göras på grund av att man vägrar eller är våldsam. Då har läkaren möjlighet att tillkalla hjälp från polisen, som till exempel kan ta sig in i lägenheten eller hämta till läkarundersökningen. Om det ändå inte går att genomföra undersökningen får läkaren skriva ner sina iakttagelser och ta med vad närstående och andra i omgivningen berättar.

I ett vårdintyg beskriver läkaren vilka skäl det finns för tvångsvård. Ett avgörande skäl är att man inte går med på frivillig vård.

Om man går med på att själv ta sig till ett sjukhus eller en vårdinrättning, som är behörig att bedriva tvångsvård, kan närstående eller personal följa med som ledsagare. Om man vägrar blir det polisens uppgift att se till att man transporteras till sjukvårdsinrättningen och tas om hand av vårdpersonalen där.

Chefsöverläkaren fattar beslut om tvångsvård

När man kommer till sjukhuset eller vårdinrättningen blir man undersökt på nytt. Sedan ska chefsöverläkaren inom ett dygn besluta om man ska tas in för sluten psykiatrisk tvångsvård eller inte. Chefsöverläkarens beslut ska grunda sig på undersökningen och vårdintyget som inte får vara äldre än fyra dagar. Det får inte vara samma läkare som har skrivit vårdintyget som fattar beslut om sluten psykiatrisk tvångsvård.

Tvångsvården får aldrig pågå längre än nödvändigt. Därför ska chefsöverläkaren löpande pröva om det finns skäl för att inte längre vara tvångsvårdad. Om läkaren kommer fram till att sluten psykiatrisk tvångsvård inte längre behövs kan man i stället vårdas inom öppen psykiatrisk tvångsvård eller skrivas ut.

Vid öppen psykiatrisk tvångsvård kan man ha kontakt med den öppna psykiatrin, men man vårdas fortfarande enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och det är chefsöverläkaren som är ansvarig för den.

Vårdplan beskriver den vård man ska få

En vårdplan ska upprättas så snart som möjligt efter beslutet om tvångsvård. I vårdplanen ska det stå i stora drag vad vården ska innehålla, både på kort och längre sikt. Patienten ska helst själv vara med i vårdplaneringen, men om det inte går ska orsaken finnas med i planen. Närstående kan vara med i vårdplaneringen om patienten samtycker till det och chefsöverläkaren inte tycker det är olämpligt.

Frågor om behandlingen, exempelvis medicinering, avgörs ytterst av chefsöverläkaren. Patientens önskemål ska så lång som det är möjligt beaktas. Det är viktigt att vården tar hänsyn till patientens egna upplevelser av behandlingen och använder så lite tvång som möjligt.

Vissa tvångsåtgärder

Det kan bli nödvändigt att man hålls fastspänd eller avskild från andra patienter en kortare tid, men om det pågår i mer än fyra timmar måste vårdpersonalen rapportera det till Socialstyrelsen. Personalen ska även rapportera om man har fått läkemedel mot sin vilja.

När man vårdas med tvång inom den slutna psykatriska vården får man inte röra sig fritt utan begränsningar på sjukhuset. Man kan bli kroppsvisiterad och får inte ha eller ta narkotika, alkohol eller annat som motverkar vårdens syfte. Chefsöverläkaren kan besluta att brev och paket granskas så att de inte innehåller till exempel narkotika. Man får inte heller ha föremål som man kan skada sig själv eller andra med.

Chefsöverläkaren kan ge tillstånd till permission från sjukhuset. Det kan vara ett led i vårdplanen som syftar till att man inte längre ska behöva tvångsvård eller att man efter en tid kan gå över till öppen psykiatrisk tvångsvård.

Förvaltningsrätten kan förlänga tvångsvården

Om chefsöverläkaren anser att tvångsvården måste fortsätta längre tid än fyra veckor ska det prövas av förvaltningsrätten. Då har man som patient rätt till ett offentligt biträde. Förvaltningsrätten kan besluta om fortsatt vård under högst fyra månader. Därefter kan förvaltningsrätten göra en ny prövning och ge chefsöverläkaren rätt att fortsätta tvångsvården med högst sex månader åt gången. Tvångsvården kan pågå under flera år, men det är ovanligt.

Om man vårdas frivilligt inom den slutna psykiatrin men chefsöverläkaren anser att man har försämrats så att tvångsvård blivit nödvändig, måste en annan läkare skriva vårdintyg. Först då kan chefsöverläkaren besluta om sluten psykiatrisk tvångsvård. Dagen efter att man har tagits in för tvångsvård ska förvaltningsrätten få beslutet för prövning.

Rätt till stödperson

Som patient har man rätt till en stödperson och att få information om den möjligheten. Man kan få en stödperson utsedd även om man inte har begärt det. Det är patientnämnden i landstinget som utser stödpersoner. Man har rätt att vägra ha en stödperson.

Stödpersonen, som har tystnadsplikt, ska inte arbeta på den vårdinrättning där man vårdas. Personen ska vara ett stöd i personliga frågor under sjukhusvården och även en tid därefter. Om man vill kan stödpersonen övergå till att vara kontaktperson enligt socialtjänstlagen. Socialnämnden i den kommun där man bor ska underrättas om detta av patientnämnden. I praktiken har en kontaktperson samma funktion som en stödperson men hjälper till när man vårdas på frivillig väg.

Närstående har stor betydelse

Närstående kan vara mycket viktiga för en psykiskt sjuk person som kanske är förvirrad och riskerar att skada sig själv. En närstående kan till exempel ta kontakt med en läkare för att den som är psykiskt sjuk ska få en bedömning av om det behövs ett vårdintyg. Dessutom är någon närstående ofta delaktig i beslut om vården eftersom det står i lagen att vårdplanen bör upprättas i samråd med närstående.

Västmanland

Vill du bli stödperson?

Patientnämnden utser stödpersoner till patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin. Patientnämnden i Västmanland söker därför dig som är 25 år eller äldre, har ett socialt engagemang och vilja att hjälpa och stödja personer som vårdas inom psykiatrisk tvångsvård. Patienterna finns i Västerås och Sala.

Som stödperson är du i första hand medmänniska. Att vara stödperson är ett fritidsuppdrag med viss ekonomisk ersättning. Inga speciella förkunskaper krävs. Patientnämnden ansvarar för introduktionsutbildning, stöd och handledning.

Är du intresserad? Kontakta Patientnämnden för mer information

Fäll ihop

Andra orsaker till tvångsvård

Andra orsaker till tvångsvård

Rättspsykiatrisk vård

Om man har begått ett brott kan man dömas till rättspsykiatrisk vård om man rätten bedömt att man lider av en allvarlig psykisk störning.

I vissa fall kan psykiskt sjuka dömas till rättspsykiatrisk vård istället för kriminalvård, det vill säga fängelse. Det gäller om man har begått ett allvarligt brott och har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning som visar att man lider av en allvarlig psykisk störning.

I praktiken liknar den rättspsykiatriska vården sluten psykiatrisk tvångsvård, men det är en förvaltningsdomstol som fattar beslutet om när vården ska upphöra. Den rättspsykiatriska vården regleras i en särskild lag.

Vård av missbrukare

Förvaltningsrätten kan besluta att man som missbrukare ska få vård fast man inte vill. Då kan man dömas till vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. Förutsättningarna för vård enligt LVM är att man behöver vård för att komma ifrån sitt missbruk av till exempel alkohol och narkotika. Det krävs också att vården inte kan ske på frivillig väg, att man som en följd av sitt missbruk utsätter sig för allvarlig fara, riskerar att förstöra sitt liv eller allvarligt skada sig själv eller närstående.

Det är socialnämnden i hemkommunen som ska utreda om att det finns skäl att begära tvångsvård hos förvaltningsrätten. Det är förvaltningsrätten som beslutar om tvångsvård. Tvångsvården ska upphöra när syftet med vården är uppnått, men den får inte pågå i mer än sex månader.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-03-21
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Linda Almqvist, jurist, Socialstyrelsen


Västmanland
Tillägg uppdaterade:
2013-03-21
Skribent:
Sofie Blom