Man betalar för de flesta läkarbesök
Hälso- och sjukvården i Sverige bekostas till största delen av landstings- och kommunalskatter. Den avgift som man betalar vid exempelvis ett läkarbesök är bara en liten del av vad det faktiskt kostar.
Detta gäller inte den helt privata vården, till exempel plastikkirurgi som inte är medicinskt motiverad. Då betalar man hela kostnaden själv.
Olika avgifter i olika landsting och kommuner
Landstingen och kommunerna kan i stort sett själva bestämma vilka avgifter man ska betala vid läkarbesök och andra tjänster i vården. I stora drag är avgifterna ganska lika i de olika landstingen. Om man behöver mycket vård finns ett högkostnadsskydd, som beskrivs närmare i nästa kapitel.
Hälso- och sjukvård är kostnadsdri i nästan alla landsting och regioner om man är under 20 år.
Nedanstående ungefärliga avgifter gäller den offentliga vården och privata vårdgivare som har avtal med ett landsting.
När man är inlagd på sjukhus betalar man en dygnsavgift som enligt lag får vara högst 100 kronor.
När man besöker sin läkare på vårdcentralen varierar avgiften mellan 100 och 300 kronor. Vid besök hos gynekolog och barnläkare varierar avgiften mellan 200 och 350 kronor. Om man vid dessa läkarbesök får remiss till röntgenundersökning och liknande brukar man inte behöva betala någon ytterligare avgift. Vid besök hos andra läkarspecialister varierar avgiften mellan 150 och 350 kronor. Besök vid en akutmottagning på ett sjukhus kan kosta 220-380 kronor. Vid besök hos sjuksköterska och sjukgymnast kan avgiften vara 50-220 kronor per besök.
Mammografi för att tidigt upptäcka bröstcancer och motsvarande cellprovsundersökning från livmoderhalsen, så kallad gynekologisk hälsokontroll, kan kosta upp till 200 kronor.
Vissa landsting tar ut en avgift för transporter med ambulans eller helikopter.
En del landsting betalar tillbaka besöksavgiften om man har fått vänta en viss tid utöver den avtalade. Om man inte avbokar en tid som inte passar eller inte kommer den avtalade tiden kan man bli skyldig att ändå betala besöksavgiften.
Andra vårdgivare kan ha andra taxor
Den som helt privat eller genom sin arbetsgivare har en sjukvårdsförsäkring kan ha helt andra villkor för vilka avgifter man ska betala.
I den kommunala hälso- och sjukvården, som gäller äldre med långvarig sjukdom, finns olika taxor för vård som ges av sjuksköterskor.
På Sveriges Kommuner och Landstings webbplats finns adresser till kommuner, landsting och regioner. Dessa har aktuell och detaljerad information om sina avgifter.
Avgifter för utländska medborgare
Utländska medborgare har rätt till akut vård i Sverige.
Kommer man från ett annat EU-land, EES-land eller Schweiz ska man ha ett europeiskt sjukförsäkringskort, EU-kort, för att visa att man har rätt till akut vård till vanlig patientavgift. Har man inte det kan man få betala hela vårdkostnaden.
Om man däremot vill ha vård som inte är akut och inte vill betala mer än patientavgift ska man ha ett intyg som visar att hemlandet betalar vården. Om man saknar det betalar man hela kostnaden för vården själv.
De allra flesta som kommer från länder utanför EU, EES och Schweiz får betala hela vårdkostnaden själv även om det handlar om akut vård.
Om man som svensk blir sjuk utomlands
Det europeiska sjukförsäkringskortet, som kan beställas från Försäkringskassan, ger svenska medborgare rätt till akut vård i andra EU-, EES-länder och Schweiz på samma ekonomiska villkor som gäller för det landets egna invånare. I de nordiska länderna behöver man inte visa kortet.
Om man behöver vård utanför EU, EES-länderna och Schweiz kan man i de allra flesta länder inte få sina kostnader ersatta, vare sig från Sverige eller från det land man vistas i. Det är därför viktigt att ha en privat reseförsäkring som täcker kostnader för till exempel transport. Har man en hemförsäkringen brukar den ofta ha ett reseskydd som täcker en del kostnader.
Försäkringskassans webbplats har ytterligare information om att få vård när man är utomlands.
