Hjälpmedel för det dagliga livet

Västmanland

Fakta om hjälpmedel i Västmanland

Det finns cirka 23 000 hjälpmedelsanvändare. Dessa har tillsammans cirka 63 000 hjälpmedel från Hjälpmedelscentrum. 

Det finns i länet:

  • cirka 15 000 rollatorer
  • cirka 6 000 manuella rullstolar
  • cirka 800 elrullstolar

Det köps in nya hjälpmedel för ca 39 miljoner kr om året. De flesta hjälpmedel repareras och fräschas upp och återanvänds flera gånger.

Flest hjälpmedel används av västmanlänningar i åldern 80 år och över. Två tredjedelar av alla hjälpmedel används av personer i åldern 65 år och över.

De vanligaste hjälpmedlen finns inom gruppen förflyttningshjälpmedel, bland annat rollatorer och rullstolar.

Information

Information

Viktigt med helhetssyn

Hjälpmedel är en del av vården och kan inte frikopplas från andra vård- och behandlingsinsatser. I all vård, inklusive habilitering och rehabilitering, är det viktigt med en helhetssyn på de behov och den situation man har.

Hjälpmedel för vardagsliv samt vård och behandling

Med hjälpmedel för det dagliga livet menas de hjälpmedel som behövs för att man själv eller med hjälp av någon annan ska kunna

  • tillgodose grundläggande personliga behov, det vill säga att klä sig, äta och sköta sin personliga hygien med mera
  • förflytta sig
  • kommunicera med omvärlden
  • fungera i hemmet och i närmiljön
  • orientera sig
  • sköta det dagliga livets rutiner i hemmet
  • gå i skola
  • delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter.

Hjälpmedel för vård och behandling är sådana som kopplas till en vårdinsats eller behandling.

De flesta hjälpmedel för det dagliga livet samt vård och behandling är medicintekniska produkter. Det finns lagstiftning som talar om vad en medicinteknisk produkt är och vilka säkerhetskrav som ska uppfyllas för att den ska vara en medicinteknisk produkt. Ibland måste man få hjälpmedel specialanpassade för att de ska fungera bra. För specialanpassning finns också särskild lagstiftning.

Hjälpmedel skrivs ut av hälso- och sjukvårdspersonal

Hjälpmedel skrivs ut av personal inom hälso- och sjukvården. Hjälpmedel som skrivs ut till en person ska i de flesta fall återlämnas när man inte längre behöver dem. Oftast får man låna hjälpmedlen gratis, men avgifter kan förekomma. En del hjälpmedel, som är utöver sjukvårdshuvudmannens ansvar, får man bekosta helt själv.

Reparationer

Reparation av hjälpmedel som skrivits ut bekostas oftast av sjukvårdshuvudmannen. I samband med att hjälpmedlet tas i bruk får man själv eller anhöriga information om vart man ska vända sig om hjälpmedlet behöver repareras. Förbrukningsmaterial får man betala själv.

Vad är Fritt val av hjälpmedel?

I tre län, Kronoberg, Sörmland och Stockholm, finns det som kallas Fritt val av hjälpmedel. Det innebär att om man har fått en bedömning att man behöver hjälpmedel så ska man ha en större möjlighet att välja själv vilket hjälpmedel man önskar. Man får en rekvisition och kan själv köpa det hjälpmedel som man önskar.

Vart vänder man sig?

Landstinget/regionen och kommunen har ett delat ansvar för hjälpmedel för det dagliga livet och för vård och behandling. Fördelningen av ansvaret varierar i landet. För att få veta hur det fungerar där man bor tar man kontakt med landstinget/regionen eller kommunen.

Lagstiftning

Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763.
Lag om medicintekniska produkter, SFS 1993:584.
Förordningen om medicintekniska produkter, SFS 1993:876.
Användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården mm, SOSFS 2008:1.
Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter, LVFS 2003:11.

Organisationen för hjälpmedel

Ansvaret för hjälpmedel för det dagliga livet samt vård och behandling är delat mellan de båda sjukvårdshuvudmännen landstinget och kommunen. Fördelningen av ansvaret varierar i landet. Man kan kontakta landstinget eller kommunen för att få information om hur det är där man bor.

Landstingen och kommunerna har oftast ett reglerat samarbete via avtal eller gemensam organisation för främst hjälpmedelscentralens eller motsvarandes verksamhet. Nedan beskrivs de verksamheter och befattningshavare inom landstinget och kommunen som arbetar med hjälpmedel.

Landstingen / regionerna

De verksamheter som arbetar med hjälpmedel inom landstinget är

  • hjälpmedelscentral eller motsvarande
  • hörcentral eller motsvarande
  • syncentral
  • ortopedteknisk avdelning
  • vårdcentral eller motsvarande i öppen vård
  • habiliteringsenheter
  • klinik eller motsvarande i sluten vård
  • datatek
  • dataresurscenter/kommunikationscenter
  • tolkcentral
  • taltjänst.

Hjälpmedelscentralen
Personalen på hjälpmedelscentralen eller motsvarande arbetar vanligtvis konsultativt via landstingens och kommunernas förskrivare i habiliterings- och rehabiliteringsverksamheter för barn och vuxna med rörelsehinder, kognitiva funktionsnedsättningar, talskada och/eller utvecklingsstörning.

Konsultationen sker när det gäller speciellt komplicerade eller ovanliga hjälpmedel eller vid anpassning/specialanpassning av hjälpmedel.

Personal på hjälpmedelscentralen informerar om befintliga och nya hjälpmedel och utbildar förskrivare och andra på och omkring hjälpmedel. På hjälpmedelscentralerna finns oftast hjälpmedelskonsulenter med ansvar för olika hjälpmedelsområden.

Hjälpmedelscentralen eller motsvarande har ofta ett samordningsansvar för urval av sortiment, inköp, lagerhållning, transport och reparation av hjälpmedel för landstinget och kommunerna.

De befattningshavare som inom hjälpmedelscentralens område skriver ut hjälpmedel finns inom landstinget, kommunen eller privata vårdgivare som landstinget eller kommunen har avtal med.

Hörcentralen
Hörcentralen eller motsvarande ansvarar för hörselrehabilitering. Det innebär att man utför hörselprov, utprovar, anpassar och tränar användning av hörapparater och andra hörseltekniska hjälpmedel.

På hörcentralen eller motsvarande kan den som har en hörselskada och anhöriga få information, utbildning, råd och stöd. Hörcentralen administrerar också installationer av hörseltekniska hjälpmedel i hemmet, till exempel system som gör att lampor blinkar när dörrklockan ringer. Oftast krävs det att en läkare skriver remiss för att man ska få komma till hörcentralen.

I några landsting/regioner finns auktoriserade audionommottagningar. Dit kan man vända sig utan remiss. På hörcentralen kan man få reda på hur det är där man bor.

Syncentralen
Syncentralen ansvarar för rehabilitering om man har en synskada och har remitterats dit av en ögonläkare. Syncentralen arbetar med rehabilitering genom synträning, orienterings- och förflyttningsträning, träning av kompensatoriska tekniker. Syncentralen arbetar också med utprovning, förskrivning av och träning i att använda optiska hjälpmedel och andra synhjälpmedel.

Den ortopedtekniska avdelningen
Den ortopedtekniska avdelningen arbetar oftast på uppdrag av landstingen. De svarar för utprovning och tillverkning av ortoser, proteser och ortopediska skor efter remiss från läkare.

Vårdcentralen
Vårdcentralen eller motsvarande är den verksamhet man vänder sig till om man behöver hjälpmedel. På vårdcentralen finns läkare och oftast arbetsterapeuter, distriktssköterskor och sjukgymnaster som kan utreda behov av och skriva ut hjälpmedel. Om man behöver syn- eller hörhjälpmedel remitteras man till syn- respektive hörcentralen eller motsvarande. Vid behov av ortopediska hjälpmedel remitteras man i de flesta fall till ortopedklinik eller ortopedteknisk avdelning.

Habiliteringsenheten
Habiliteringsenheten ansvarar för behandling av barn, ungdomar och vuxna med medfödda funktionsnedsättningar. Hjälpmedel ingår i behandlingen och skrivs ut av de arbetsterapeuter, sjukgymnaster och logopeder som finns på habiliteringsenheten.

Datatek
Det finns cirka 30 Datatek i landet. Datateken är oftast organiserade inom landstingens habiliteringsverksamhet. På Datateken kan barn med funktionsnedsättningar som ännu inte lärt sig att läsa och skriva prova olika typer av program för dator. Man kan också låna hem programvaror och styrdon till sin egen persondator.

Kliniker
Medicinska enheter, kliniker inom den slutna vården, har i flera landsting ansvaret för vissa hjälpmedel som är avsedda för vård och behandling.

Dataresurscenter/kommunikationscenter
Dataresurscenter, så kallade Redah-center är speciella enheter för utprovning av hjälpmedel baserad på avancerad datorteknik och drivs av landstingen. Dataresurscenter finns i Göteborg, Linköping,Lund, Furuboda, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro. På några av dataresurscentren finns en särskild enhet för insatser inom kommunikationsområdet som erbjuder utbildning, utredning, behandling och hjälpmedel för att den enskilde ska kunna kommunicera med andra. I Malmö finns en sådan fristående enhet.

I de flesta landsting/regioner finns speciella enheter eller team som arbetar med datorbaserade hjälpmedel. Hjälpmedelscentralerna eller motsvarande kan hjälpa till om man vill ha en sådan kontakt.

Tolkcentralen och Taltjänst
Tolkcentralen och Taltjänst svarar för tolkning för hörsel- och talskadade. Tolkcentralerna handhar i många landsting texttelefoner. Läs mer under rubriken Tolktjänst.

Kommunerna

De enheter eller personer som arbetar med hjälpmedel och personer med funktionsnedsättning inom kommunerna är

  • medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR.
  • rehabiliteringsenhet eller motsvarande
  • äldre- och handikappomsorg
  • LSS-handläggare
  • heminstruktör/hörselombud
  • personligt ombud.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, är den person som har ansvaret för kvalitet och säkerhet inom den kommunala hälso- och sjukvården. I några kommuner har en arbetsterapeut eller sjukgymnast motsvarande ansvar för rehabilitering. Den personen kallas då medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR.

Rehabiliteringsenheten
I många kommuner finns en rehabiliteringsenhet med arbetsterapeuter och sjukgymnaster som svarar för rehabilitering om man är äldre eller har en funktionsnedsättning. Personalen på rehabiliteringsenheten skriver ofta ut hjälpmedel.

De flesta kommuner har ett lokalt hjälpmedelsförråd med tillgång till de vanligaste hjälpmedlen och samarbetar i övrigt med landstingets hjälpmedelscentral eller motsvarande.

Äldre- och handikappomsorgen
Äldre- och handikappomsorgen är den enhet inom kommunen som handhar frågor som rör äldre och personer som har funktionsnedsättningar.

LSS-handläggaren
LSS-handläggaren svarar på frågor och informerar om vad lagen om stöd och service till personer med funktionsnedsättning, LSS, innebär samt handlägger ansökningar om insatser.

Heminstruktörer och hörselombud
Heminstruktörer eller hörselombud är anställda av kommunen. Om man har en synskada eller hörselskada kan man få hjälp av dem till ett mera aktivt liv i hemmiljö. Heminstruktörerna/ hörselombuden kan till exempel träna användningen av syn- och hörselhjälpmedel och förmedla kontakter med sjukvården.

Personligt ombud
Verksamhet med personligt ombud fyller en viktig funktion för att personer med psykisk funktionsnedsättning ska bli delaktiga i samhället. Personliga ombud ska se till att kvinnor och män (18 år och äldre) som lever med en omfattande psykisk funktionsnedsättning får sina behov tillgodosedda och att deras insatser planeras, samordnas och genomförs. Kommunerna är huvudmän för personliga ombud.

Ombudens uppgift är att:

  • tillsammans med den enskilde identifiera och formulera den enskildes behov av vård, stöd och service
  • tillsammans med den enskilde se till att olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs
  • bistå och företräda den enskilde i kontakterna med olika myndigheter
  • se till att den enskilde får vård, stöd och service utifrån egna önskemål, behov och lagliga rättigheter.
Fäll ihop

Hur får jag ett hjälpmedel?

Västmanland

Hur får jag ett hjälpmedel?

För att få tillgång till ett personligt anpassat hjälpmedel ska du vända dig till en förskrivare av hjälpmedel.

Förskrivare av hjälpmedel är:

  • Arbetsterapeut
  • Sjukgymnast
  • Distriktssköterska
  • Logoped
  • Läkare 

 Förskrivare finns på:

  • Familjeläkarenheter
  • Vårdcentraler
  • Kommunrehab, servicehus
  • Sjukhuskliniker
  • Handikappcentrum

Manuella rullstolar

Manuella rullstolar står för en stor del av de hjälpmedel som lämnas ut från Hjälpmedelscentrum. En rullstol är ett komplement eller ersättning för gångförmåga.

Rullstolen provas ut individuellt för att passa brukaren så bra som möjligt.

Det finns många faktorer som är betydelsefulla vid val av rullstol det kan vara till exempel:

  • Brukarens längd och stussbredd
  • Brukarens funktionsförmåga
  • Var ska rullstolen användas

En manuell rullstol kostar mellan 6000 kr och 17 000 kr exklusive moms. Vad slutnotan blir beror på vilka funktioner som finns på stolen och vilka tillbehör som behövs.

Till de flesta rullstolar behöver man en sittdyna för att få ett skönt sittande. Det finns allt ifrån enkla, plana skumgummidynor till avancerade tryckavlastande dynor eller dynor som korrigerar felställningar.

Elrullstolar

I Västmanland finns det ca 800 st elrullstolar ute hos brukare.

Elrullstolar finns i en mängd olika modeller och utföranden exempelvis 3-hjulingar som man styr med ett styre och 4-hjulingar som man styr med en joystick.

Om man inte har någon funktion i händerna kan man anpassa elrullstolen så att man kan styra den med exempelvis hjälp av sug- och blåsmunstycke eller med kontakter i nackstödet.

Elrullstolen anpassas efter brukarens behov som kan variera mycket. Det kan vara allt från elektriskt inställbar sittenhet till omgivningskontroll det vill säga kunna öppna dörrar, svara i telefon, styra sin TV och så vidare.

Kostnaden för en elrullstol varierar från 21 000 kr exklusive moms för de enkla modellerna till cirka 200 000 kr exklusive moms för de riktigt avancerade.

Hjälpmedelscentrum erbjuder kvalificerad rådgivning och anpassning av elrullstolen efter brukarens medicinska och funktionella behov.

Övrig förflyttning

En av de mest centrala mänskliga förmågorna är gångförmågan. Att kunna förflytta sig själv är en stor del av vår självständighet och oberoende.

En viktig målsättning när man drabbats av nedsatt funktion att så länge som möjligt behålla sin gångförmåga. För att kunna klara belastnings- och balanskrav behöver man ibland någon form av gånghjälpmedel.

Olika gånghjälpmedel har olika egenskaper. Den enklaste formen är en vanlig stödkäpp och den mest avancerade är ett gåbord med elektrisk restillsats. Däremellan finns till exempel kryckkäppar, betastöd och rollator.

Det vanligaste gånghjälpmedlet som förskrivs av sjukgymnast eller arbetsterapeut är rollator.

Omvårdnadshjälpmedel

Många funktionshindrade har svårigheter att självständigt klara toalettbesök och hygien.

Det finns en mängd olika typer av hygienhjälpmedel som i varierande grad bidrar till ökad självständighet, till exempel

  • Toalettförhöjningar
  • Duschpallar
  • Badbrädor

Dessa hjälpmedel används vid sitt- och uppresningssvårigheter och balansproblem.

Andra hygienhjälpmedel kan vara dusch- och toalettstolar på hjul. Dessa används vid gångsvårigheter och kan dels vara ett personligt hjälpmedel eller ett hjälpmedel som underlättar för anhöriga och vårdpersonal.

Att komma i och ur sin säng, att vända sig eller att  flytta högre upp i sängen, kan ibland vara svårt om man har någon form av funktionsnedsättning. En vanlig åtgärd är då att man först utrustar den egna sängen med olika hjälpmedel. Det kan till exempel vara:

  • Förhöjningsklossar på sängbenen
  • Sängdävert
  • Stödhandtag på sängsidorna
  • Elektriskt höj-och sänkbart sängryggstöd
  • Elektrisk lyft under sängen

Om detta inte är tillräckligt kan en säng med olika elektriska funktioner ordineras. Dessa sängar kan man få som personligt hjälpmedel för att:

  • möjliggöra lägesändringar i sängen om man är svårt funktionshindrad
  • underlätta andning

En säng kan också ordineras som arbetstekniskt hjälpmedel för att underlätta för vårdare.

Kommunikation

Hjälpmedelscentrum vänder sig till barn och vuxna i hela länet.

Verksamhetens specialistområden är:

  • Kommunikation
  • Omgivningskontroll
  • Larm

Kommunikation en förutsättning för hela vårt sociala liv. Det ställer till problem för många personer med finmotoriska problem och/eller talhandikapp.

Kommunikationsteamet hjälper till med utprovning av hjälpmedel som ersätter penna och papper vid finmotoriska problem eller kompenserar/underlättar för personer med talhandikapp. Exempel på sådana produkter kan vara pratapparater, bildstöd och datorer med olika utrustning och programvaror som kan kompensera både talet och skrivandet.

Omgivningskontroll kan den få som har ett rörelsehinder som gör att man inte kan använda ”vanliga” produkter i sitt hem som exempelvis telefon, TV, stereo, tända/släcka lampor och öppna ytterdörren.

Larm kan den få som inte kan påkalla hjälp i sitt eget boende på annat sätt än med ett anpassat larm. Det kan bero på epilepsi eller rörelsehinder.

Kognitiva hjälpmedel

Hjälpmedel som ger personer med kognitiva problem individuellt anpassat stöd.

  • Att bättre förstå vad som händer
  • Känna trygghet
  • Att få fatta beslut själv
  • Att utföra dagliga aktiviteter mer självständigt
  • Möjlighet till större socialt kontaktnät
  • Delaktighet

Barnhjälpmedel

Alla barn ska ha möjlighet att leka och utvecklas. Därför behöver de många olika sorters hjälpmedel. Barn växer och behöver ofta byta ut hjälpmedel.

Ungdomar ska, så långt det är möjligt, kunna delta i aktiviteter tillsammans med andra ungdomar.

Medicinska behandlingshjälpmedel

Definitionen av medicinska behandlingshjälpmedel är hjälpmedel för en enskild patient där hjälpmedlet är en del i eller förutsättning för en medicinsk behandling.

Inkontinenshjälpmedel

Genom att ta kontakt med distriktsköterska eller familjeläkare kan du få rätt diagnos och behandling. Gynekolog och barnmorska kan också ge råd och hjälp.

För dig som bor på servicehus eller ålderdomshem kontakta sjuksköterska där.

Fäll ihop

När jag har ett hjälpmedel

Västmanland

När jag har ett hjälpmedel

När en person får ett hjälpmedel förskrivet är det ett lån där landstinget är ägaren. Brukaren ansvarar för att hjälpmedlet används och underhålls på riktigt sätt. Information om ansvaret erhålls från förskrivaren. 

Normalt underhåll innebär rengöring och smörjning samt pumpning av däck.

De flesta reparationer av hjälpmedel är kostnadsfria för brukaren. Byte av däck och slang till rullstolar och sulkys bekostas av brukaren.

Brukaren ombesörjer och står för kostnaden för reparation och underhåll av cykel.

Brukaren rekommenderas att se över sitt försäkringsskydd när de erhåller dyrare hjälpmedel, till exempel elektrisk rullstol. Se försäkring av hjälpmedel i Hjälpmedelshandboken Bok 1 Allmän del.

Hemförsäkringen täcker kostnader för förlorat eller skadat hjälpmedel i samband med stöld, brand- eller vattenskada. För övriga skadetillfällen bör hemförsäkringen kompletteras med annan lämplig försäkring, till exempel vid resor. Landstingets respektive hjälpmedelsenhet svarar för brukarens självriskkostnad. Se försäkring av hjälpmedel i Hjälpmedelshandboken Bok 1 Allmän del.

Hjälpmedel som behövs för speciella ändamål till exempel resa, sommarstuga eller om brukare från annat landsting kommer på besök kan hyras mot kontant betalning. Endast hjälpmedel som finns i lager kan hyras ut. Hjälpmedlen hämtas och återlämnas av låntagaren på Hjälpmedelscentrum.

När hjälpmedel måste repareras på grund av uppenbar misskötsel eller om hjälpmedlet tappas bort uttages av brukaren den verkliga kostnaden dock högst 0,2 basbelopp. I vissa fall sätts skadan i relation till brukarens diagnos och funktionsförmåga.

Transport av hjälpmedel vid flytt inom länet svarar brukaren själv för. Tjänsten kan i mån av tid köpas från Hjälpmedelscentrum.

För mer information kontakta Hjälpmedelscentrums kundtjänst, telefon 021-17 30 48

Fäll ihop

Beredskap, reparation och återlämning

Västmanland

Beredskap, reparation och återlämning

Beredskap finns och hjälpmedelstekniker kan nås på lördagar, söndagar och helgdagar 08:00-15:00, telefon 021-17 30 00 (landstingets växel)

Beredskapen omfattar akuta reparationer på personligt utskrivna hjälpmedel som man är helt beroende av då man inte kan få hjälp på annat sätt. Detta gäller i huvudsak rullstolar, sängar- och personlyftar.

Under våra öppettider (må-to 08:00-16:00, fre 08:00-15:00) har vi "drop in" för enklare reperationer av hjälpmedel.   Du kan även ringa kundtjänst, telefon 021-17 30 48, eller till den som förskrivit hjälpmedlet.   

Du som har behov av reparation av elektrisk rullstol kontakta alltid vår kundtjänst innan du kommer, så vi kan ge dig en snabb och bra service. 

Vissa reparationer måste du som brukare betala själv. Det är bland annat reparation/byte av däck och slang på rullstol, sulky samt cykel. Du anskaffar och står själv för kostnaden av vissa hjälpmedelstillbehör, se hjälpmedelsavgifter.

Hjälpmedel är ett lån. Om du inte längre behöver ett hjälpmedel ska det lämnas tillbaka. Vänd dig till din familjeläkarmottagning eller den som förskrivit hjälpmedlet.

Du kan också kontakta Hjälpmedelscentrums kundtjänst, telefon: 021-17 30 48.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-05-11
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden


Västmanland
Tillägg uppdaterade:
2011-02-04
Skribent:
Hjälpmedelscentrum, landstinget Västmanland, Hjälpmedelscentrum, landstinget Västmanland
Redaktör:
Sofie Andersson, kommunikatör, Centrum för kommunikation, Sofie Andersson, kommunikatör, Centrum för kommunikation