Om man varit med om svåra upplevelser, till exempel från krig, olyckshändelser eller naturkatastrofer kan man utveckla det som kallas posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
Ofta har man svårt att minnas den ursprungliga händelsen, helt eller delvis. Men händelsen kan återkomma som fragmentariska minnesbilder, tankar och mardrömmar som man upplever som om det hände i verkligheten.
Återupplevelserna kan framkallas av något som påminner om den ursprungliga händelsen. Det kan vara något helt vardagligt, som vissa ljud eller lukter som man förknippar med den ursprungliga händelsen.
Detta leder till att man undviker känsliga saker, situationer och personliga relationer, vilket gör att man förlorar intresse och engagemang i livet.
Andra vanliga symtom vid PTSD är sömnbesvär, koncentrationssvårigheter, lättskrämdhet, överdriven vaksamhet, eller att man lätt blir irriterad och får vredesutbrott.
De händelser som kan ge upphov till PTSD kan vara upplevelser från krig, både som offer och förövare. Det kan handla om olyckshändelser eller naturkatastrofer. Sexuella övergrepp, misshandel och tortyr, som inbegriper en allvarlig kränkning av integriteten, är vanliga orsaker till PTSD.
Besvären vid PTSD kommer vanligtvis inom några veckor efter händelsen, men det kan ibland ta längre tid, upp till månader eller år, innan de ger sig till känna.
PTSD kan behandlas psykoterapeutiskt. En vanlig behandlingsform är kognitiv beteendeterapi, KBT. Genom behandlingen kan man få hjälp att på ett kontrollerat sätt återskapa minnen från det ursprungliga händelsen och konfronteras med de situationer som påminner om traumat. På så sätt försvagas successivt ångestreaktionen.
En annan form av psykoterapi som är mer specifik för PTSD är Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR. I EMDR återskapar man de traumatiska minnena samtidigt som man använder en speciell teknik med ögonrörelser. EMDR och KBT har i olika undersökningar visat sig vara lika effektiva.