Mykoplasmapneumoni orsakas av en bakterie som heter mycoplasma pneumoniae och är en vanlig orsak till lunginflammation, framför allt hos skolbarn och unga vuxna.
Symtomen varierar mycket med åldern. Små barn kan få en väldigt lindrig förkylning eller kanske inga symtom alls. Med tilltagande ålder blir sjukdomssymtomen ofta starkare, och i åldersgruppen 20-30 år är mykoplasma den vanligaste orsaken till lunginflammation.
Det brukar börja med att någon i den närmaste omgivningen haft en envis hosta under några veckor. Bakterien sprids i luften från människa till människa, med en hög smittsamhet. Ofta förekommer det att större utbrott inträffar i slutna enheter, som till exempel militärförläggningar.
Smittspridningen är också stor inom familjen. Det är vanligt att flera familjemedlemmar insjuknar efter det första fallet. Inkubationstiden, tiden från det att man smittas till att symtomen uppkommer, är två till tre veckor.
Insjuknandet sker vanligen gradvis med tilltagande torrhosta och måttlig feber, dessutom ofta huvudvärk. Vid en läkarundersökning brukar det vid denna infektion inte höras så mycket när läkaren lyssnar på lungorna trots att lungröntgen kan visa förändringar på bägge lungorna. Oftast kan ett blodprov som CRP eller sänkan visa förhöjda värden. Diagnosen ställs främst genom att specifikt bakterie-DNA påvisas i luftvägs- eller svalgprov med så kallad PCR-teknik.
Om behandling behövs kan det ske med antibiotika av typen tetracykliner, till exempel Vibramycin eller Doxyferm, eller makrolider, till exempel Ery-Max.
Rethostan brukar vara långvarig, men infektionen brukar sällan ge några bestående men. I sällsynta fall kan man drabbas av komplikationer som hjärtmuskelinflammation, hjärnhinneinflammation och påverkan på blodet (hemolytisk anemi).
Man bör räkna med en sjukskrivningsperiod på två veckor vid en lunginflammation. Genomgången sjukdom ger ingen bestående immunitet, och man kan alltså drabbas igen.
