Undersökningar på barnavårdscentralen, bvc

Skriv ut (ca 26 sidor)
Foto av en BVC-sköterska som undersöker ett barn. Barnet tittar på sin förälder som står brevid.

På barnavårdscentralen, bvc, erbjuds barn upp till fem-sex år hälsoundersökningar och vaccinationer. Du som förälder får stöd och råd om ditt barns utveckling, beteenden och sjukdomar. Det går bra att fråga om det mesta.

Skriv ut

Vad är bvc?

Vad är bvc?

Bvc ger hälsovård för alla barn mellan 0 och 5 år. På bvc följs barnets utveckling och hälsa. Det är kostnadsfri och frivilligt att besöka bvc.

Det finns bvc i hela landet. Du kan välja den du vill.

För barnets hälsa och omsorg

Bvc finns för att se till att barnet har det bra, både fysiskt och psykiskt. Du som förälder får kunskap om vad som är bra för barnets hälsa och omsorg, till exempel hur du hand om barnet och ser till att barnet får det hen behöver.

Bvc kan tidigt upptäcka hälsoproblem, sjukdomar eller funktionsvariationer hos barn. Barnet och du som förälder kan då få hjälp och stöd tidigt. Bvc erbjuder också vaccinationer för alla barn.

Alla föräldrar är välkomna till besöken på bvc.

Vilka arbetar på bvc?

På bvc träffar ni antingen en distriktsjuksköterska eller en barnsjuksköterska. Båda har en grundutbildning till sjuksköterska och är vidareutbildade i hälso- och sjukvård för barn.

Den läkare ni träffar på bvc är antingen allmänläkare eller barnläkare.

Varje bvc har tillgång till en psykolog.

Råd och stöd i att vara förälder

Bvc ska vara ett ställe där det ska kännas enkelt att prata om allt som handlar om ditt barn. Det kan gälla till exempel relationen med barnet, barnets utveckling, blöjutslag, frågor om hur barnet växer, oro för koncentrationsstörningar och när det är svårt i relationen mellan föräldrarna. Du kan få information och stöd i till exempel amning, mat och sömn och hur du kan förhindra olyckor.

Vad som kan bli aktuellt att få hjälp med förändras med barnets ålder och hur livet ser ut runt omkring. Bvc möter många barn och föräldrar, och har stor erfarenhet av många frågor.

Som förälder känner du sitt eget barn och vet hur hen är hemma, på förskolan och tillsammans med kompisar. Är du själv bekymrad över något som gäller barnets utveckling eller beteende är det bra att prata med bvc. Du kan få hjälp med en bedömning av en barnläkare eller psykolog. Ibland kan det räcka med att prata med bvc-sjuksköterskan för att bli lugnad och känna sig säker på att barnet utvecklas som hen ska.

Eftersom barnet påverkas av hur du och andra vuxna runt omkring er mår, är det viktigt att även du mår bra. Prata med personalen på bvc om du behöver hjälp, ibland kan du få prata vidare eller få råd om vem du kan kontakta.

Starka känslor och många frågor

Det är en stor och omvälvande händelse att bli förälder och det väcker ibland känslor och tankar som du kanske inte hade räknat med.

Om du känner sig nedstämd kan det vara skönt att prata med någon som du har förtroende för. Sjuksköterskan på bvc är van vid sådana samtal och kan ge råd och stöd.

Om du känner att du behöver mer hjälp kan sjuksköterskan förmedla kontakt med till exempel en psykolog eller läkare. Bvc kan också skicka en remiss till bup, efter att ni har kommit överens om det.

Ger information om andra

Bvc brukar berätta om aktiviteter och nätverk som finns för barn och föräldrar. Bvc ger information om hur det fungerar i bland annat sjukvården, tandvården, öppna förskolan, barnmorskemottagningar, elevhälsan i skolan, familjerådgivningen och bup där ni bor.

Hur ofta går ni till bvc?

En del besök kallas ni till. Hur täta besöken blir utöver det beror på vad du vill eller behöver. Fram till dess att barnet är ett år träffar de flesta föräldrar sjuksköterskan mellan 10 och 20 gånger. Särskilt de första månaderna brukar det variera mycket hur ofta ni besöker bvc. En del går varje vecka för exempelvis koll av naveln, för att få stöd, eller ställa frågor.

Nästan hela landet har lika

Det är du som förälder som till mycket stor del avgör vad ni ska prata om. Men det finns också ett program som bvc ska följa. Det innebär bland annat att de ska prata om vissa saker med alla föräldrar och att barnets utveckling ska följas. Det är ett nationellt program, men det kan finnas lite olikheter i programmet beroende på var du bor i Sverige.

Barn som är födda utomlands

Barn som är födda utomlands tas in i bvc-programmet när de flyttar till Sverige. Personalen går igenom vilka vaccinationer barnet har fått, och fortsätter sedan med det som passar just det barnet.

Barn som har blivit adopterade går först igenom en särskild läkarundersökning. De har rätt till lika många besök på bvc som barn som är födda i Sverige. Precis som för barn som är födda i Sverige handlar besöken om vad som är aktuellt i olika åldrar, om språk, om utvecklingsuppföljningar och frågor som du som förälder har. På en del orter finns föräldragrupper för föräldrar som har adopterat.

Föräldrastöd i grupp

De flesta barnavårdscentraler ordnar grupper för nyblivna föräldrar med en sjuksköterska som gruppledare. Ibland finns det plats även om det inte är ditt första barn. Bvc kan också ordna grupper för exempelvis tvillingföräldrar, regnbågsfamiljer, ensamstående föräldrar eller föräldrar till för tidigt födda barn. Fråga på bvc om du undrar.

I en grupp med föräldrar kan du lära känna andra och lära dig mer om barns behov och utveckling. Antalet grupptillfällen kan variera, men det brukar oftast vara minst fem gånger. Vanligtvis träffas ni dagtid, men vissa bvc har även grupper på kvällstid. Alla barnets föräldrar är välkomna vid träffarna.

Du har rätt till tolk på bvc

Alla har rätt till tolk. Om det inte finns en person som kan komma till bvc sker tolkningen via telefon med högtalarfunktion.

När ska ni inte gå till bvc?

Ni ska inte besöka bvc om barnet är sjukt i en infektion, till exempel magsjuka, förkylning eller vattkoppor. Kontakta då i stället vårdcentralen. Infekterade och friska barn ska inte vara i samma väntrum eftersom det då finns risk att smitta sprids. Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen 1177 för råd om vart du kan vända dig.

Du kan byta om du inte är nöjd

Du kan själv välja vilken bvc du vill gå till. Om du inte är nöjd med den sjuksköterska som barnet har kan du oftast byta till en annan på samma bvc. Du behöver inte ange någon orsak. Om det inte går kan du byta till en annan bvc.

Fäll ihop

Så brukar ett besök gå till

Så brukar ett besök gå till

Ett vanligt besök hos bvc brukar variera mellan en kvart och en halvtimme, men om det behövs får det ta mer tid. När barnet är 3 år och äldre kan besöket variera i tid, mellan en halvtimme till en timme. Ett hembesök kan ta upp till en och en halv timme.

Om du behöver ett längre samtal är det bra om du säger till i förväg.

Ni pratar och samspelar med barnet

Vid besöken följs barnets utveckling och hälsa. Sjuksköterskan tittar på barnets kropp och samspelar med barnet på olika sätt. Hen pratar med barnet och ser hur barnet är. Hen gör en helhetsbedömning av hur barnet är och verkar må. Sjuksköterskan ser också hur du samspelar och kommunicerar med barnet. Hen brukar också fråga hur du upplever att barnet mår och om barnet har något problem. Barnet brukar också vägas och mätas.

Vad som kan bli aktuellt att prata om förändras med barnets ålder och hur livet ser ut runt omkring.

Barnet är delaktigt

Ju äldre barnet är desto mer kan hen berätta om och visa vad hen tycker och känner. Du kan prata med barnet hemma för att få veta vad hen tycker. Det är viktigt att barnet är med i samtalet och att ni inte pratar som att hen inte är där.

Bra att förbereda sig

Det kan vara bra att förbereda dig själv och barnet på vad som ska hända. Det brukar göra besöket lättare för barnet, dig och sjuksköterskan. Om barnet har varit oroligt inför besöket är det bra att berätta det när du kommer dit.

Alla barn är olika och en del barn behöver komma till bvc en gång bara för att få se vem det är de ska träffa och få vara lite i lokalerna. Därefter kanske du kan boka en ny tid för att genomföra själva besöket.

Inför besöken som görs när barnet är 2,5-3 år, 4 år och 5 år får föräldrarna oftast en skriftlig inbjudan med posten. Där brukar det beskrivas vad barnet ska få göra vid besöket. Den kan ni läsa tillsammans. Många barn tycker det känns bra att känna igen vad som sedan görs vid besöket.

Undersökningarna brukar fungera bäst om barnet mår bra och är utvilat.

Fundera på vad du vill prata om

Fundera på om du har frågor eller funderingar om ditt barns hälsa och utveckling som du vill prata om under besöket. Du som förälder vet mest om ditt barn.

Fäll ihop

Hur barnet växer och utvecklas

Hur barnet växer och utvecklas

Alla barn är unika personer med olika temperament och egenskaper, men de flesta följer ändå vissa gemensamma steg i sin utveckling.

På bvc görs ungefär fem så kallade utvecklingsuppföljningar under barnets första år. Sedan följs utvecklingen vanligen även när barnet är 1,5 år, 2,5-3 år och 4 år.

På många bvc får barnet en hälsobok, där både föräldrar och hälso- och sjukvårdspersonal kan göra anteckningar om barnets hälsa och utveckling.

Här finns information om barns utveckling i olika åldrar.

Barnet ska få utvecklas och få stöd

Utvecklingsuppföljningarna görs inte för att barnet ska prestera. De är till för att så tidigt som möjligt upptäcka om något inte är som det ska. Då kan barnet och du som förälder få stöd, råd och ibland behandling. Det kan också förebygga svårare problem längre fram. Det kan till exempel handla om att ni kan få träffa en logoped om barnet har svårt att lära sig att prata och förstå andra.

Vid utvecklingsuppföljningarna kan ni också prata om barnets utveckling och hälsa.
Fråga sjuksköterskan eller läkaren på bvc om du vill veta mer om varför olika undersökningar görs.

Olika förmågor undersöks

Vid utvecklingsuppföljningarna får du som förälder berätta om ditt barn. När barnet kan prata får även barnet berätta om hen vill.
En sjuksköterska eller läkare undersöker också om barnet klarar att göra vissa saker.

Det som undersöks är:

  • Grovmotoriken, det vill säga hur barnet rör armar och ben.
  • Finmotoriken, det vill säga hur barnet gör mindre rörelser med till exempel fingrarna.
  • Den så kallade kognitiva utvecklingen. Kognitiv utveckling handlar om hur barnet tolkar och förstår olika saker. Ett exempel är att sjuksköterskan säger till barnet att göra något, till exempel att ställa sig mot väggen för att kunna mätas. Hen tittar då på om barnet har förstått och gör det hen säger.
  • Språkutvecklingen.

Det görs alltid en samlad bedömning som dels bygger på din kunskap om ditt barn, dels på det som kommer fram vid uppföljningen. Om sjuksköterskan på bvc känner någon tveksamhet kring barnets utveckling brukar ni få träffa en läkare som gör fler undersökningar. Läkaren avgör sedan om barnet behöver undersökas och utredas vidare av andra specialister.

Hörselundersökning och synundersökning

Du kan få frågor om barnets hörsel. Det är viktigt att du berättar om du tycker att barnet hör dåligt. Hör barnet dåligt kan språkutvecklingen bli sämre, och därför är det viktigt att upptäcka hörselproblem så tidigt som möjligt.

Läkaren undersöker ögonen regelbundet från att barnet är nyfött. Vid fyra års ålder görs en synundersökning, oftast av bvc-sjuksköterskan. Syftet är att ta reda på om barnet har någon ögonsjukdom, skelning eller synnedsättning.

De flesta bvc:er samarbetar med en skelningsklinik som tillhör en ögonklinik på ett sjukhus. På en del bvc kommer en specialist från kliniken till bvc och undersöker ögonen på de barn som misstänks ha en skelning eller synnedsättning. På andra bvc remitteras barnet direkt till ögonkliniken på sjukhuset.

Ibland får utvecklingsuppföljningen göras om

De flesta barn tycker att utvecklingsuppföljningen är rolig och samarbetar gärna, men ibland vill inte barnet medverka. Då brukar det bli ett nytt försök efter en tid. Eftersom barnet är mer förberett på vad som ska hända brukar det gå lättare då. Ibland kan det räcka med att du som förälder berättar vad barnet kan och inte kan göra. Det är inte säkert att barnet till exempel har lust att ge svarsleende eller vända på sig.

Syn- och hörselundersökningarna kräver koncentration och kan vara lite ansträngande för barnet. Det är därför inte ovanligt att de måste göras om en annan gång.

Om barnet inte klarar uppgifterna

Om barnet inte klarar flera av uppgifterna kan hens eventuella svårigheter och behov av stöd behöva utredas. Då kan hen till exempel få träffa en barnläkare på barnavårdscentralen. Ibland kan barnet få en remiss till någon annan specialistläkare.

Om barnet till exempel har besvär med att göra hörselundersökningen kan hen få remiss till en öronläkare. Om svårigheterna att göra hörselundersökningen kan bero på en vaxpropp i örat får barnet gå till vårdcentralen.

Barnets längd och vikt

Barnets vikt och längd bedöms i så kallade tillväxkurvor. De visar hur hen växer i förhållande till sin ärftlighet och i jämförelse med andra barn i samma ålder. Kurvorna följer hur barnet växer och mår. Barn i samma ålder är olika långa och väger olika mycket. Det är ingen fara så länge barnet följer sina egna kurvor.

Barnets vikt och längd behöver mätas på bvc eftersom andra vågar kan visa olika eller fel vikt. Prata med en sjuksköterska eller läkare på bvc om du har frågor om hur barnet växer.

Barnet får en journal

På bvc får barnet en journal där personalen skriver in olika saker om barnets hälsa. Det kan till exempel vara anteckningar efter samtal och uppföljningar. Journalen följer barnet under tiden på bvc och är ett sätt att samla informationen om barnet så att vården blir bra och säker. När barnet börjar skolan lämnas journalen till elevhälsan, efter överenskommelse med dig som förälder.

Fäll ihop

Barnet blir undersökt av en läkare

Barnet blir undersökt av en läkare

Vid en del besök träffar barnet också en läkare. De kan variera lite men vanligtvis träffar barnet en läkare tre eller fyra gånger. Läkaren är med när barnet är 4 veckor, 6 månader, 10-12 månader och 2,5-3 år.

Läkaren ser om barnet följer den förväntade utvecklingen. Undersökningarna är till för att upptäcka sådant som barnet kan behöva behandlas för. De är också viktiga för att du som förälder ska kunna hjälpa ditt barn.

Om läkaren misstänker att något med barnet inte är som det brukar vara, får du en tid för en ny undersökning. Ibland får du en remiss till en annan läkare, till exempel en barnkirurg, ortoped eller ögonläkare. Berätta för personalen på bvc eller läkaren om du känner oro över undersökningarna. De kan ordna så att du får prata med någon om din oro.

Om du vill veta mer om varför de olika undersökningarna görs, kan du fråga sjuksköterskan eller läkaren på bvc.

Foto av en BVC-sköterska som mäter ett barns huvud. Hela kroppen undersöks

Läkaren gör en så kallad hälsoundersökning. Då ingår detta:

  • Hjärta och lungor. Läkaren lyssnar på hjärtat och lungorna med ett stetoskop för att undersöka om barnet har medfödda hjärtfel.
  • Buk och mage. Läkaren känner på magen för att undersöka hur de inre organen känns. Bland annat kan ljumskbråck upptäckas.
  • Könsorgan. Läkaren undersöker att könsorganen ser ut som de ska. Läkaren undersöker till exempel urinrörets öppning, testiklarna och vaginan.
  • Rygg. Läkaren undersöker att ryggraden är rak och att det inte finns några missbildningar.
  • Armar och ben. Läkaren undersöker barnets armar, ben, händer och fötter genom att bland annat känna och titta.
  • Hud. Läkaren tittar och känner på huden. Hen undersöker också om barnet har födelsemärken, utslag, eksem eller hormonplitor. På nyfödda barn kollar hen om barnet har gulsot, vilket är vanligt hos nyfödda.
  • Rörelsemönster, reflexer och muskler. Läkaren undersöker och tittar på hur barnet rör sig. Hen kontrollerar reflexer och känner på muskler.
  • Huvudform och fontaneller. Fram till dess att barnet är ungefär 1,5 år görs en undersökning av att allt är som det ska vara med huvudformen och de så kallade fontanellerna, som är bindvävstäckta mellanrum mellan barnets skallben. Läkaren undersöker också att huvudet växer som det ska och inte lutar mer åt ett håll än åt ett annat.
  • Höfter. Barnet kan ha en medfödd höftledsluxation. Det upptäcks ofta redan på bb och betyder att höfterna lätt går ur led eller ligger helt ur led. Barnet får då ha en skena i cirka sex till tolv veckors tid.
  • Ögon. Läkaren undersöker bland annat om barnet skelar eller om barnet har någon ögonsjukdom. Det är vanligt med skelning hos nyfödda, men brukar försvinna när barnet har lärt sig att fixera blicken.
Fäll ihop

Vaccinationer

Vaccinationer

I Sverige har alla barn möjlighet att utan kostnad få vaccin enligt ett särskilt program. Vaccin ger motståndskraft mot flera olika sjukdomar. Det ingår vaccin mot:

  • Difteri
  • Stelkramp
  • Kikhosta
  • Polio
  • Haemophilus influenzae typ B, hib
  • Pneumokocker.

Barnet får en kallelse när det är dags för vaccination. På en del bvc bokar ni tillsammans kommande tider när ni ses.

Läs mer om vad du kan göra för att förbereda barnet och dig själv inför vaccinationen.

Extra vaccinationer

Barn som har en ökad risk att smittas av vissa sjukdomar eller att få svår sjukdom kan erbjudas fler vaccin, utan att det kostar något. Barn som har särskild risk att få till exempel hepatit B eller tuberkulos ebjuds ytterligare vaccinationer. En del landsting erbjuder fler vaccin även till barn som inte räknas in i några riskgrupper. Prata med personalen på bvc om du har frågor om vaccinationer.

Om barnet inte har särskild risk att smittas men behöver vaccineras på grund av resa utomlands får du kontakta en vårdcentral eller vaccinationscentral.

Läs mer om de olika vaccinationerna.

Fäll ihop

0-14 dagar första besöket

0-14 dagar första besöket

Hur den första kontakten med bvc ser ut kan vara olika beroende på i vilket landsting du bor. Du kan antingen få kontakt med bvc redan på bb, ringa upp själv när ni kommit hem, eller så ringer en sjuksköterska från bvc när du har kommit hem från bb.

Första besöket 0-14 dagar

Den första träffen med bvc brukar ske en vecka efter att ni har kommit hem från bb. En sjuksköterska från bvc besöker er i hemmet.

Man brukar prata om det som känns viktigt för er som familj, det familjen vill och behöver prata om. Du kanske har samlat på dig frågor.

Det handlar ofta om dessa:

Sjuksköterskan brukar också berätta om bvc.

Vid första besöket brukar hen berätta att det är vanligt att känna sig nedstämd eller ledsen. Hen väger och mäter barnet. Om hen besöker er i hemmet har hen ibland en våg med sig och kan då väga barnet. Sjuksköterskan undersöker också barnet kropp, till exempel kollar på naveln när barnet vägs.

Barn som är födda för tidigt

Barn som föds för tidigt och ligger på sjukhus får ett hembesök när de kommer hem ifrån sjukhuset.

Barnets utveckling

Läs mer om hur barnet utvecklas i den här åldern. Få tips om vad ni kan göra tillsammans.

Fäll ihop

2-8 veckor

2-8 veckor

Under den här perioden träffar du sjuksköterskan på bvc ungefär varje eller varannan vecka, beroende på behov.

Ni pratar om olika saker som handlar om barnets utveckling och hälsa. Får att se hur barnet mår brukar sjuksköterskan samspela med barnet, och bland annat titta på barnet reagerar och rör sig.
Samtalen brukar handla om det som känns viktigt för familjen, det familjen vill och behöver prata om. Du kanske har samlat på dig frågor.

Det handlar ofta om detta:

  • Hur barnet mår.
  • Hur det går hemma och hur du mår.
  • Hur vardagen ser ut och vad som har hänt sedan sist.
  • Hur det känns att vara förälder, om du hinner stanna upp och känna efter.
  • Hur det går med amningen eller modersmjölksersättningen.
  • Hur kontakten med barnet fungerar, till exempel vad barnet tycker om och trivs med och vad ni gör tillsammans.
  • Samspelet med barnet, till exempel hur du kan försöka förstå vad barnet vill när hen skriker
  • Vara utomhus med barnet, hur du ska klä barnet.
  • Barnsäkerhet.
  • Föräldragrupper som finns och om du vill vara med i en.
  • Förbereda för vaccination.

Besök 4 veckor – läkare med

När barnet är fyra veckor träffar ni sjuksköterskan och en läkare. De gör en utvecklingsuppföljning för att se hur barnet mår och utvecklas. Du får berätta vad barnet brukar göra.

Barnet blir undersökt genom att läkaren bland annat tittar på barnets kropp, känner på barnets mage och lyssnar på hjärtat och lungorna. Läkaren ser också efter hur barnet mår genom att till exempel se hur barnet rör sig och hur barnet reagerar när du pratar och har kontakt med hen.

Läkaren undersöker också om barnet rör båda armarna likadant, fäster blicken och kan följa en boll med ögonen.

Barnet vägs. Ibland mäts barnet.

Besök 6-8 veckor

När barnet är 6-8 veckor gör sjuksköterskan en utvecklingsuppföljning för att se hur barnet mår och utvecklas. Då tittar sjuksköterskan bland annat på hur barnet rör sig, om hen håller upp huvudet, öppnar händerna, ler tillbaka och svarar med ljud när sjuksköterskan eller du pratar med barnet.

Samtal om hur du mår

Det är vanligt att känslorna pendlar mellan glädje och nedstämdhet när man nyss har blivit förälder. Ibland mår man så dåligt att man behöver söka hjälp.

När barnet är omkring sex till åtta veckor erbjuds du som har fött barnet ett besök för att prata om hur du mår. Tillsammans med sjuksköterskan tittar du på om det finns tecken på en förlossningsdepression. Det kan bland annat innebära att du slutar ha känslor för barnet eller att känslorna inte kommer.

Ni pratar om hur du mår, och du får också fylla i ett formulär med frågor om hur du känner dig. Det här är ett bra tillfälle att ta upp och prata om det du tycker känns svårt. Även en medförälder kan få nedstämdhet och depression. Hen kan också få hjälpa hos bvc.

Om det har varit en svår förlossningsupplevelse kan man behöva prata om det flera gånger. Det gäller både den som har fött barnet och om det finns fler föräldrar.

Om du, eller en medförälder, behöver mer stöd för att hantera exempelvis nedstämdhet, ångest, sömnsvårigheter, förändrad aptit, trötthet eller dålig självkänsla kan bvc förmedla kontakt med en psykolog eller läkare.

Barnets utveckling

Läs mer om hur barnet utvecklas i den här åldern. Få tips om vad ni kan göra tillsammans.

Fäll ihop

3-5 månader

3-5 månader

Vid den här tiden brukar du besöka bvc en gång i månaden, eller oftare vid behov.

Ni pratar om olika saker som handlar om barnets utveckling och hälsa. Får att se hur barnet mår brukar sjuksköterskan samspela med barnet, och bland annat titta på hur barnet reagerar och rör sig.

Samtalen brukar handla om det som känns viktigt för familjen, det familjen vill och behöver prata om. Du kanske har samlat på dig frågor.

Det handlar ofta om dessa:

  • Hur barnet mår.
  • Hur det går hemma och hur du mår.
  • Hur vardagen ser ut och vad som har hänt sedan sist.
  • Hur det går med sömn.
  • Hur det går med mat, och om att ni från och med 4 månader kan börja med pyttesmå smakportioner av vanlig mat.
  • Hur kontakten med barnet fungerar, till exempel om du känner att du förstår vad barnet vill när hen skriker, hur barnet reagerar när du pratar med hen och om barnet är svårt att trösta.
  • Om det finns fler barn i familjen, hur de mår och hur de är mot barnet.
  • Vara utomhus med barnet.
  • Barnsäkerhet.
  • Barnets tänder.

Barnet vägs. Ibland mäts barnet.

Barnets utveckling

Läs mer om hur barnet utvecklas i den här åldern. Få tips om vad ni kan göra tillsammans.

Besök vid 3 och 5 månader – vaccinationer

När barnet är 3 månader erbjuds den första vaccinationen. Vid 5 månader erbjuds nästa.

Du behöver oftast inte boka tid själv, utan får en inbjudan hem.
Barnet får två sprutor, en spruta i vardera lår.

Dessa vaccin ingår:

  • Difteri
  • Stelkramp
  • Kikhosta
  • Polio
  • Haemophilus influenzae typ B, hib
  • Pneumokocker.

Barn som har en ökad risk att smittas av vissa sjukdomar eller att få svår sjukdom kan erbjudas fler vaccin, utan att det kostar något. Fråga på din bvc.

Du bör berätta för bvc om barnet är sjukt. Då kan de bedöma om vaccinationen ska bokas om. Barnet får inte ha feber när hen ska vaccineras. Om barnet har varit förkyld i en vecka och är piggt och mår som vanligt behöver inte avstå från vaccinationen.

Ge inte ditt barn paracetamol före vaccination eftersom det kan göra att vaccinationen inte fungerar lika bra.

Här kan du läsa mer om vaccinationen. Du får tips och råd om hur du kan förbereda er och vad vaccinationen innebär.

Fäll ihop

6 månader, läkare är med

6 månader, läkare är med

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. De kan vara tidiga med en förmåga och senare med en annan. Men några färdigheter brukar vara gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp. Det är dessa som sjuksköterskan eller läkaren tittar på och frågar om vid bvc-besöken. Om du känner sig orolig över hur ditt barn utvecklas kan du prata med sjuksköterskan på bvc om detta.

Ser hur barnet reagerar och är med andra

Vid den här tiden brukar du gå på bvc-besök ungefär varannan månad, eller oftare vid behov.

När barnet är 6 månader träffar ni sjuksköterskan och en läkare. De gör en utvecklingsuppföljning för att se hur barnet mår och utvecklas. Du får bland annat berätta vad barnet brukar göra. Du får kanske också visa vad barnet brukar tycka om att göra, för att de ska se hur barnet reagerar och samspelar med andra.

Sjuksköterskan väger och mäter barnet.

Läkaren och sjuksköterskan svarar på frågor. Om ni behöver mer tid och har flera specifika frågor kan ni boka in ytterligare besök hos sjuksköterskan.

Läkarundersökning

Barnet blir undersökt genom att läkaren bland annat tittar på barnets kropp, känner på hens rygg och lyssnar på hjärtat och lungorna. Läkaren ser också efter hur barnet mår genom att exempelvis titta hur barnet rör sig och hur barnet reagerar när du pratar och har kontakt med barnet.

Läkaren undersöker om barnet kan vända sig runt, från rygg till mage och från mage till rygg. Barnet får också dra sig upp mot sittande ställning medan läkaren håller hen i händerna.

Vid detta besök brukar också personalen kolla om barnet kan flytta föremål mellan händerna och om hen tittar efter en tappad leksak. De undersöker också om hen jollrar på ett varierat sätt.

Vaccination för riskgrupper

Barn som har en ökad risk att smittas av vissa sjukdomar eller att få svår sjukdom erbjuds fler vaccin, utan att det kostar något. När barnet är sex månader får hen vaccin mot tuberkulos.

Du bör berätta för bvc om barnet är sjukt. Då kan de bedöma om vaccinationen ska bokas om. Barnet får inte ha feber när hen ska vaccineras. Om barnet har varit förkyld i en vecka och är piggt och mår som vanligt behöver inte avstå från vaccinationen.

Ge inte ditt barn paracetamol före vaccination eftersom det kan göra att vaccinationen inte fungerar lika bra.

Fråga på din bvc.

Barnets utveckling

Läs mer om hur barnet utvecklas i den här åldern.

Fäll ihop

8 månader

8 månader

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. De kan vara tidiga med en förmåga och senare med en annan. Men några färdigheter brukar vara gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp. Det är dessa som sjuksköterskan eller läkaren tittar på och frågar om vid bvc-besöken. Om du känner sig orolig över hur ditt barn utvecklas kan du prata med sjuksköterskan på bvc om detta.

Sjuksköterskan kommer hem till er

Vid den här tiden brukar du gå på bvc-besök ungefär varannan månad, eller oftare vid behov.

När barnet är 8 månader kommer sjuksköterskan på besök hemma hos er.

Ni pratar om olika saker som handlar om barnets utveckling och hälsa. Du brukar leka med barnet tillsammans med sjuksköterskan, för att sjuksköterskan ska se hur barnet utvecklas och mår och hur hen samspelar med andra.

Samtalen brukar handla om det som känns viktigt för familjen. Det handlar ofta om detta:

  • Hur barnet mår
  • Hur det går hemma och hur du mår.
  • Hur vardagen ser ut och vad som har hänt sedan sist.
  • Hur det går med sömn.
  • Hur det går med mat och om barnet har börjat med smakportioner och lagad mat, om vad som är bra mat och matvanor för ett litet barn.
  • Barnets motoriska utveckling, till exempel om barnet har börjat åla, krypa, sitta stadigt.
  • Samspelet med barnet, till exempel hur du kan försöka förstå vad barnet vill när det skriker.
  • Stimulans för barnet, som att prata och sjunga med barnet och att leka tillsammans.
  • Barnsäkerhet.
  • Hur barnet reagerar på ljud och på sitt namn.
  • Barnets tänder.

Barnet mäts och vägs.

Barnets utveckling

Läs om hur barnet utvecklas i den här åldern. Få tips om vad ni kan göra tillsammans.

Familjens levnadsvanor påverkar barnet

Någon gång när barnet är 8-10 månader följer sjuksköterskan upp tidigare samtal om familjens levnadsvanor, och hur de påverkar barnet. Det handlar bland annat om alkohol- och tobaksvanor.

Fäll ihop

10 månader

10 månader

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. De kan vara tidiga med en förmåga och senare med en annan. Men några färdigheter brukar vara gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp. Det är dessa som sjuksköterskan eller läkaren tittar på och frågar om vid bvc-besöken. Om du känner dig orolig över hur ditt barn utvecklas kan du prata med sjuksköterskan på bvc om detta.

Ni pratar om det som känns viktigt

Vid den här tiden brukar ni gå på bvc-besök ungefär varannan månad, eller oftare vid behov.

Ni pratar om olika saker som handlar om barnets utveckling och hälsa. Samtalen brukar handla om det som känns viktigt för familjen. Det handlar ofta om detta:

Barnet mäts. Ibland vägs barnet.

Säkra hemmet när barnet börjar röra sig mer

Du brukar också prata om barnsäkerhet. Anledningen till att ni pratar om barnsäkerhet i just den här åldern är att många barn börjar kunna röra sig runt i hemmet själva nu.
Då pratar ni bland annat om

  • hur du kan anpassa hemmet för att barnet inte ska kunna falla från saker
  • hur du kan undvika att barnet bränner sig på något eller sätter i halsen
  • vad du ska tänka på om du vill köra bil eller cykla med barnet
  • hur du ska förvara mediciner och kemikalier hemma för att barnet inte ska kunna nå dem.

Läs mer om barnsäkerhet.

Hur barnet utvecklas

När barnet är 10 månader görs en utvecklingsuppföljning. Den innebär att du får prata och leka med barnet för att sjuksköterskan ska se hur barnet utvecklas och mår och hur hen samspelar med andra. Sjuksköterskan tittar bland annat på hur barnet har ögonkontakt, svarar med leenden och jollrar, och på hur barnet undersöker saker.
Sjuksköterskan ser också om barnet kan resa sig upp med hjälp av möbler, om hen leker tittut, förstår enstaka ord och kan slå två klossar mot varandra. Barnet får också prova finmotoriken i händerna genom att hålla något med tummen och pekfingret, i ett så kallat pincettgrepp.

Läs om barnets utveckling i den här åldern. Du får bland annat tips om vad ni kan göra tillsammans.

När barnet ska kissa och bajsa

Nu pratar ni om hur barnet kissar och bajsar. Sjuksköterskan informerar om att du kan börja träna barnet att kissa i till exempel pottan eller toaletten, i stället för i blöjan.

Fäll ihop

1 år

1 år

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. De kan vara tidiga med en förmåga och senare med en annan. Men några färdigheter brukar vara gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp. Det är dessa som sjuksköterskan eller läkaren tittar på och frågar om vid bvc-besöken. Om du känner sig orolig över hur ditt barn utvecklas kan du prata med sjuksköterskan på bvc om detta.

Ni pratar om det som känns viktigt

Vid den här tiden brukar du gå på bvc-besök ungefär varannan månad, eller oftare vid behov.

Ni pratar om olika saker som handlar om barnets utveckling och hälsa. Du får berätta om vad som händer med barnet, vad hen tycker om att göra och klarar av. Samtalen brukar handla om det som känns viktigt för familjen. Det handlar ofta om detta:

Barnet vägs och mäts.

Barnets utveckling

Läs om barns utveckling i den här åldern. Du får bland annat tips på vad ni kan göra tillsammans.

Läkarundersökning

När barnet är ett år är en läkare med vid besöket. På en del bvc görs denna undersökning när barnet är 10 månader.

Även vid detta besök brukar barnet få prova att resa sig och gå utmed möbler, använda ett så kallat pincettgrepp med tummen och pekfingret, leka tittut och prova att slå två klossar mot varandra. Sjuksköterskan undersöker också om barnet kan förstå enstaka ord.

Läkaren undersöker barnet genom att till exempel titta på hur barnet rör sig, känna på barnets mage, lyssna på lungorna och prata med barnet. Läkaren eller sjuksköterskan leker också med barnet, kanske med klossar, för att se hur barnet gör. Du får berätta vad barnet brukar göra.

Om ni talar flera språk i familjen

Om ni pratar flera språk i familjen brukar man prata om hur de olika språken utvecklas, att det är positivt att prata "ditt" eget språk med barnet.

Vaccinationer

När barnet är 12 månader, det vill säga sju månader efter första dosen, får barnet två sprutor som innehåller vaccin mot

  • difteri
  • stelkramp
  • kikhosta
  • polio
  • Haemophilus influenzae typ B, hib
  • pneumokocker.

Barnet får en spruta i vardera lår.

Barn som har en ökad risk att smittas av vissa sjukdomar eller att få svår sjukdom kan erbjudas fler vaccin, utan att det kostar något. Fråga på din bvc.

Du bör berätta för bvc om barnet är sjukt. Då kan de bedöma om vaccinationen ska bokas om. Barnet får inte ha feber när hen ska vaccineras. Om barnet har varit förkyld i en vecka och är piggt och mår som vanligt behöver hen inte avstå från vaccinationen.
Ge inte ditt barn paracetamol före vaccination eftersom det kan göra att vaccinationen inte fungerar lika bra.

Här kan du läsa mer om vaccinationen. Du får tips och råd om hur du kan förbereda er och vad vaccinationen innebär.

Fäll ihop

1-1,5 år

1-1,5 år

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. De kan vara tidiga med en förmåga och senare med en annan. Men några färdigheter brukar vara gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp. Det är dessa som sjuksköterskan eller läkaren tittar på och frågar om vid bvc-besöken. Om du känner sig orolig över hur ditt barn utvecklas kan du prata med sjuksköterskan på bvc om detta.

Ni pratar om det som känns viktigt

Från den här åldern brukar det inte vara lika många besök som tidigare. De sker inte lika ofta och rutinmässigt som innan. Du är välkommen på fler besök vid behov.

Vid besöken pratar ni om olika saker som handlar om barnets utveckling och hälsa. Samtalen brukar handla om det som känns viktigt för familjen. Det handlar ofta om detta:

Barnet mäts och vägs.

Besök 1,5 år

När barnet är 1,5 år görs en så kallad utvecklingsuppföljning. Den innebär att du får prata och leka med barnet för att sjuksköterskan ska se hur barnet utvecklas och mår och hur hen samspelar med andra. Sjuksköterskan undersöker bland annat om barnet kan gå utan stöd, talar åtta-tio ord, förstår åtta-tio ord och kan peka ut kroppsdelar. Hen brukar leka med barnet, till exempel kurragömma eller bygga torn med klossar. Barnet brukar också få prova att klotterrita och hämta föremål efter att någon har bett hen om det. Barnet brukar få rita på papper.

Vaccination 1,5 år

När barnet är 1,5 år får hen en spruta som innehåller vaccin mot

  • mässlingen
  • påssjuka
  • röda hund.

Barnet får sprutan i överarmen eller i låret.

Du bör berätta för bvc om barnet är sjukt eller om barnet är allergiskt mot något. Då kan de bedöma om vaccinationen ska bokas om. Barnet får inte ha feber när hen ska vaccineras. Om barnet har varit förkyld i en vecka och är piggt och mår som vanligt behöver hen inte avstå från vaccinationen.

Ge inte ditt barn paracetamol före vaccination eftersom det kan göra att vaccinationen inte fungerar lika bra.

Här kan du läsa mer om vaccinationen. Du får tips och råd om hur du kan förbereda er och vad vaccinationen innebär.

Barnets utveckling

Läs om barns utveckling i den här åldern. Du får bland annat tips på vad ni kan göra tillsammans.

Fäll ihop

2,5-3 år, läkare är med

2,5-3 år, läkare är med

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. De kan vara tidiga med en förmåga och senare med en annan. Men några färdigheter brukar vara gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp. Det är dessa som sjuksköterskan eller läkaren tittar på och frågar om vid bvc-besöken. Om du känner sig orolig över hur ditt barn utvecklas kan du prata med sjuksköterskan på bvc om detta.

Olika i olika delar av landet

När barnet är 2,5 eller 3 år brukar du komma till bvc för ett besök. När besöket görs beror på var i landet ni bor. Vad som ingår kan variera beroende på om barnet är 2,5 eller 3 år när den görs. Fråga på bvc om du har funderingar.

Läkarundersökning

Många bvc gör också en läkarundersökning. Läkaren undersöker barnet genom att bland annat titta på hur barnet rör sig, lyssna på lungorna och hjärtat, och undersöka munnen och tänderna.

Läkaren eller sjuksköterskan pratar och leker med barnet, för att se hur barnet samspelar med dem. Barnet brukar få hoppa på en fot, sparka boll och rita cirklar. Vid besöket brukar ni också prata om ifall barnet lyssnar på sagor och tycker om att leka enklare rollekar. Ibland vill inte barnet göra det som hen blir ombedd att göra. Då brukar det räcka med att du berättar vad hen brukar göra. Ibland får den här bedömningen göras om.

Barnet vägs och mäts.

Samtal med sjuksköterskan

Vid besöket pratar ni också om olika saker som handlar om barnets utveckling och hälsa.
Samtalen brukar handla om det som känns viktigt för familjen. Det handlar ofta om detta:

Många bvc önskar att föräldrar svarar på frågor inför besöket, bland annat om matvanor och hur barnet rör sig. Det kan ske genom att bvc skickar ut formulär till föräldrarna, eller ber föräldrarna fylla i ett formulär på internet. Besöket utgår sedan från frågorna och svaren.

Språk och tal

När barnet är 2,5 eller 3 år görs en uppföljning av hens språk- och talutveckling. Då undersöker sjuksköterskan hur barnet förstår när andra pratar och hur barnet pratar själv.

Om uppföljningen görs när barnet är 2,5 år brukar barnet få titta på olika leksaker och sedan berätta vad det är.

Om uppföljningen görs när barnet är 3 år visar sjuksköterskan olika bilder, till exempel en boll, en penna och en leksaksbil, och pratar med barnet om bilderna.

Sjuksköterskan vill veta om barnet kan prata i meningar med två till tre ord.

Om barnet har svårt att klara uppgifterna kan barnet få träffa en logoped.

Surfplatta, dator, teve och mobiltelefon

Nu pratar ni om barnets användning av dator, mobiltelefon, teve och surfplatta. Ni pratar bland annat om du behöver lära dig mer om barn och skärmar, om hur du hanterar konflikter och bråk kring användning av skärmar, om vad skärmtiden tar tid från och om hur skärmen kan användas som vila.

Om barnets utveckling

Läs mer om barnets utveckling i den här åldern.

Fäll ihop

4 år

4 år

  • Huvudfoting och kors, ritad i 4-årskontroll

    En huvudfoting som har ritats av en fyraåring.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. De kan vara tidiga med en förmåga och senare med en annan. Men några färdigheter brukar vara gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp. Det är dessa som sjuksköterskan eller läkaren tittar på och frågar om vid bvc-besöken. Om du känner sig orolig över hur ditt barn utvecklas kan du prata med sjuksköterskan på bvc om detta.

Ni pratar om det som känns viktigt

När barnet är fyra år brukar ni komma till bvc för ett besök.Vid besöket pratar ni om barnets utveckling och hälsa.

Samtalen brukar handla om det som känns viktigt för familjen. Det handlar ofta om detta:

  • Hur barnet mår.
  • Hur det går hemma och hur du mår.
  • Familjens helhetssituation, till exempel hur vardagen fungerar, förskolan och om barnet har några aktiviteter.
  • Hur det går med sömnen.
  • Hur det går med mat.
  • Barnsäkerhet.
  • Barnets tänder.
  • Barnets kiss- och bajsvanor.
  • Barnomsorg.
  • Hur mycket barnet rör sig.
  • Hur barnet ser på tv och annan media, och hur du tänker kring det.
  • Alkohol och rökning när du har barn.

Barnet mäts och vägs.

Hur barnet utvecklas

Sjuksköterskan gör också en så kallad utvecklingsuppföljning. Barnet får göra olika saker, som att gå balansgång, trä pärlor på en tråd och rita en huvudfoting. Sjuksköterskan pratar också med barnet för att se hur barnet förstår och uttrycker sig.

Läs mer om barnets utveckling i den här åldern.

Synundersökning

Den första riktiga synundersökningen görs av sjuksköterskan när barnet är fyra år. Men om du misstänker att barnet kan ha en synnedsättning eller om barnet skelar med ögonen kan en undersökning göras tidigare.

Vid undersökningen får barnet titta på en syntavla där det oftast finns fyra olika bokstäver. Ibland finns figurer. Sjuksköterskan pekar på en bokstav på tavlan och barnet får peka på samma bokstav på en liten platta som ligger på ett bord.

Det kan vara bra att förbereda barnet på att hen får en lapp för ögat vid undersökningen.
Det är bra om barnet är utvilat vid undersökningen. Helst ska inget syskon vara med, då det kan distrahera barnet.

Efter synundersökningen

Direkt efter undersökningen får ni veta om hur det gick.

De barn som har svårigheter med synen får göra en till synundersökning en tid senare. Om barnet inte heller då verkar se bra får barnet en remiss till en ögonmottagning.

Hörselundersökning

När barnet är fyra år undersöks hörseln. Oftast görs detta på bvc men på vissa orter i landet får barnet göra det på en öronmottagning.

Den vanligaste metoden kallas lekaudiometri och går ut på att barnet får höra ljud i hörlurar. När det piper i lurarna får barnet till exempel trä en ring på en pinne eller flytta kulor på en pinne.

Det är bra om barnet är utvilat vid undersökningen. Helst ska inget syskon vara med, då det kan distrahera barnet.

Efter hörselundersökningen

Direkt efter undersökningen får vi veta hur det gick.

Om barnet inte hör tillräckligt många av ljuden görs testet om på bvc vid ett senare tillfälle. Om hen inte heller då verkar höra bra behöver en läkare på vårdcentralen undersöka om det finns någon fysisk anledning, till exempel en vaxpropp eller en öroninflammation. Om läkaren inte hittar någon förklaring får barnet en remiss till en hörselklinik för fler undersökningar.

Uppföljning av språk och tal

När barnet är 4 år görs en uppföljning av hens språk- och talutveckling. Då undersöker sjuksköterskan både hur barnet förstår när andra pratar och hur barnet pratar själv.

Hur uppföljningen går till är olika i olika delar av landet. På vissa orter används en bilderbok, som sjuksköterskan visar barnet så att de kan prata om bilderna.

Sjuksköterskan brukar också fråga dig som förälder hur du tycker att barnet pratar hemma. Då kan sjuksköterskan fråga till exempel om barnet brukar stamma och om andra än familjen brukar ha svårt att förstå vad barnet säger.

Vad händer efteråt?

Om barnet har svårt att klara uppgifterna eller om du som förälder är orolig för barnets tal och språk kan barnet få träffa en logoped.

Fäll ihop

5-6 år

5-6 år

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. De kan vara tidiga med en förmåga och senare med en annan. Men några färdigheter brukar vara gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp. Det är dessa som sjuksköterskan eller läkaren tittar på och frågar om vid bvc-besöken. Om du känner sig orolig över hur ditt barn utvecklas kan du prata med sjuksköterskan på bvc om detta.

Ni pratar om det som känns viktigt

När barnet är fem år brukar ni komma till bvc för ett besök. Vid besöket pratar ni om barnets utveckling och hälsa.

Samtalen brukar handla om det som känns viktigt för familjen. Det handlar ofta om detta:

  • Hur barnet mår.
  • Hur det går hemma och hur du mår.
  • Familjens helhetssituation, till exempel hur vardagen fungerar, förskolan och om barnet har några aktiviteter.
  • Hur mycket barnet rör sig.
  • Hur barnet ser på tv och annan media, och hur du tänker kring det.
  • Hur det går med sömnen.
  • Barnsäkerhet.
  • Barnets toalettvanor.
  • Vad barnet brukar göra, till exempel vad barnet brukar leka, om barnet har kompisar och hur det i så fall brukar vara när de leker tillsammans.
  • Tankar inför förskoleklass.
  • Alkohol och rökning när du har barn.

Barnet mäts och vägs.

Utvecklingen följs upp på bvc eller i skolan

Vid fem eller sex år görs en uppföljning av barnets utveckling. På många orter har skolans elevhälsa tagit över den här uppföljningen, på andra orter görs den fortfarande på bvc, På vissa bvc görs inte utvecklingsuppföljning men däremot synundersökning och/eller hörseltest.

Vaccination 5-6 år

När barnet är 5-6 år, får barnet en spruta som innehåller vaccin mot

  • difteri
  • stelkramp
  • kikhosta
  • polio.

Barnet får sprutan i överarmen.

Du bör berätta för bvc om barnet är sjukt. Då kan personalen bedöma om vaccinationen ska bokas om. Barnet får inte ha feber när hen ska vaccineras. Om barnet har varit förkyld i en vecka och är piggt och mår som vanligt behöver hen inte avstå från vaccinationen.

Ge inte ditt barn paracetamol före vaccination eftersom det kan göra att vaccinationen inte fungerar lika bra.

Här kan du läsa mer om vaccinationen. Du får tips och råd om hur du kan förbereda er och vad vaccinationen innebär.

Inför start i förskoleklass

När barnet börjar förskoleklass är det skolans elevhälsa som har ansvaret för barnets hälsovård.

Innan du lämnar bvc brukar ni prata om hur det känns inför barnets skolstart. Ni kan prata om det är något du eller barnet funderar över, eller känner oro inför.

Ni brukar också prata om barnets tid på bvc. Sjuksköterskan kan skriva en sammanfattning om barnets hälsa och hur det har varit. Efter att du gett ditt medgivande lämnar bvc över sammanfattningen och barnets journal till sjuksköterskan.

Om det finns behov av att komma till bvc en extra gång är det möjligt. Säg till på bvc om ni behöver ytterligare besök.

Om barnet inte börjar förskoleklass kan hen gå på bvc ytterligare en gång, när hen är sex år.

Om barnets utveckling

Läs mer om barnets utveckling i den här åldern.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 26 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-12-12
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ingegärd Bäcklund Reboia, distriktssköterska, Barnängens bvc, Stockholm

Fotograf:

Juliana Wiklund