Ryggvätskeprov – lumbalpunktion

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Ett ryggvätskeprov, som också kallas lumbalpunktion, innebär att läkaren sticker in en tunn nål mellan ryggkotorna i nedre delen av ländryggen för att komma åt den vätska som omger ryggmärgen.

Man kan få göra provet om läkaren misstänker att man har en sjukdom i nervsystemet, till exempel borrelia, hjärnhinneinflammation, hjärnblödning eller MS, multipel skleros.

Provet skickas till ett laboratorium där det analyseras. Läkaren meddelar sedan resultatet av provet. Det kan ta lång tid, upp till tre–fyra veckor, att få svar på vissa av proverna.

Förberedelser

Om man känner sig orolig får man ta med en anhörig eller god vän under provtagningen.

Hur går undersökningen till?

När provet tas får man sitta framåtböjd eller ligga på sidan. Det är bra om man kan slappna av och hitta en någorlunda skön ställning eftersom provet tar ungefär en halvtimme. Om man har svårt att slappna av kan man få muskelavslappnande läkemedel som kan hjälpa.

Provet tas med en mycket tunn nål och man kan känna ett tryck, men det brukar inte göra ont. När nålen gått igenom huden förs den in i ryggradskanalen som innehåller ryggvätska. På det sättet kan ryggvätska droppa ner genom nålen till ett provrör.

Hur mår man efteråt?

Ibland kan man få huvudvärk efter att ha lämnat ryggvätskeprov. Huvudvärken kan i sällsynta fall vara kraftig. Den är inte farlig och brukar bli bättre om man lägger sig ner med huvudet i samma nivå som ryggen.

Övrigt

Om man har en blodsjukdom som gör att blodet har svårt att stelna (koagulera) efter en blödning, bör man inte lämna ryggvätskeprov.

Man ska inte heller lämna ett ryggvätskeprov om man har en hudinfektion på ryggen där provet ska tas.

Visa mer

Varför görs undersökningen?

Varför görs undersökningen?

  • Man kan ligga ner eller sitta upp när ryggvätskeprovet tas. Det kan underlätta att ha en kudde i knäet om man sitter under provtagningen.

Ett prov för att undersöka nervsystemet

Om en läkare misstänker att man har en sjukdom i nervsystemet får man ofta genomgå ett ryggvätskeprov, en så kallad lumbalpunktion. Ryggvätska är den vätska som omger ryggmärgen och hjärnan, och som finns i hjärnans och ryggmärgens hålrum. En undersökning av ryggvätskan kan visa om man har

Ryggvätskan undersöks

När man lämnar ett ryggvätskeprov får man ett stick i nedre delen av ryggen med en mycket tunn, ihålig nål. Genom nålen droppar ryggvätskan ut i en behållare. Undersökningen håller oftast på i ungefär en halvtimme. Exakt hur lång tid det tar beror på hur mycket ryggvätska som behövs för provtagningen.

Förändringar i tryck och färg mäts direkt
Läkaren kan direkt vid undersökningen mäta trycket i ryggvätskan och se om färgen eller genomskinligheten har förändrats.

Färgen kan vara röd av blod vid hjärnblödningar eller grumlig vid allvarliga bakterieinfektioner. Normalt är ryggvätskan klar och genomskinlig.

En tryckökning kan vara ett tecken på att man har en infektion eller en hjärntumör, men det finns också flera andra tillstånd som kan leda till ökat tryck i ryggvätskan.

Svar från laboratorium tar längre tid

Ryggvätskan skickas alltid till ett laboratorium där personalen gör en noggrann undersökning av ryggvätskan. Provsvaren från laboratoriet kan ge läkaren ytterligare belägg för om man har en viss sjukdom eller inte. Om läkaren till exempel misstänker en hjärninflammation måste prov tas på laktat, glukos, protein och celler i ryggvätskan. Dessutom görs virus- och bakterieanalyser på laboratoriet.

Om de vita blodkropparna har ökat i ryggvätskan kan det betyda att man har hjärnhinneinflammation, som oftast orsakas av en virusinfektion. Ibland räcker inte en enstaka analys för att säkert ställa en diagnos, utan flera analyser av provet och även svar från andra undersökningar, till exempel blodprov, vägs samman. Det kan ta lång tid, upp till tre–fyra veckor att få svar på proverna.

Huvudvärk efter ryggvätskeprov

Risken för allvarliga följder av ett ryggvätskeprov är mycket liten. Ibland kan man få en ofarlig men ibland besvärlig huvudvärk efter att ha lämnat ryggvätskeprov. För att lindra huvudvärken kan man lägga sig ner med huvudet i samma nivå som ryggen.

Ibland ska man inte undersökas

Om man har en blodsjukdom som gör att blodet har svårt att stelna (koagulera) efter en blödning, bör man inte lämna ryggvätskeprov.

Man ska inte heller lämna ett ryggvätskeprov om man har en hudinfektion på ryggen där provet ska tas.

Fäll ihop

Hur går undersökningen till?

Hur går undersökningen till?

Kroppsundersökning innan provet tas

Innan man lämnar ett ryggvätskeprov får man träffa en läkare och berätta om sina besvär och sjukdomar man eventuellt haft tidigare. Ofta får man göra en neurologisk undersökning. Då prövar läkaren bland annat hur rörlig man är och hur pass väl man kan hålla balansen. Läkaren tittar ibland även på ögonbottnarna och kontrollerar reflexerna. Känseln kan prövas genom att läkaren sticker en nål lätt i huden på olika ställen på kroppen. Ibland vill läkaren göra fler undersökningar, till exempel datortomografi eller magnetkameraundersökning, för att utesluta allvarliga sjukdomar. Man kan också få lämna blodprover.

Oro för provtagningen

Innan undersökningen kan man vara orolig för hur det ska kännas. Om man vill kan en anhörig eller en god vän följa med som stöd under provtagningen. Numera används tunna nålar och sticket gör inte så ont. När läkaren för in nålen mellan kotorna brukar det upplevas som ett lätt tryck.

Försök att slappna av

Det är bra om man kan hitta en någorlunda skön och avslappnad ställning så att man klarar att ligga eller sitta still under hela undersökningen. Det finns till exempel cd-skivor med avslappningsövningar och andningstekniker som man kan lyssna på hemma som förberedelse. Om man ändå känner sig spänd kan man be om muskelavslappnande läkemedel som kan hjälpa.

Skjut rygg som en katt

När ryggvätskeprovet tas ska man antingen ligga ner på sidan eller sitta upp. I båda fallen är det viktigt att göra sig så kutryggig som möjligt. Det kan underlätta att ha en kudde i knäet om man ska sitta när provet tas. Man blir ofta ombedd att ”skjuta rygg som en ilsken katt”. Det underlättar för läkaren, eftersom det då blir större mellanrum mellan kotorna.

Provet tas med en mycket tunn nål
Provet tas med en mycket tunn nål, vanligtvis mitt i ländryggen. Läkaren känner på höftbenskammarna för att hitta rätt plats för sticket. Huden på och runt stället där nålen ska stickas in tvättas med sprit. Om man vill ha lokalbedövning får man det, men det lindrar egentligen inte så mycket. Med eller utan lokalbedövning så känner man ett tryck. Utan lokalbedövning känner man dessutom själva sticket genom huden under några sekunder.

Nålen måste vara i rätt läge

När nålen gått igenom huden förs den in till den så kallade spinalkanalen, eller ryggradskanalen, som innehåller ryggvätska. Det gör vanligtvis inte ont, men om läkaren inte hittar rätt plats för nålen kan den komma åt benhinnor eller nerver. Ibland måste flera stick göras för att nålen skall komma på rätt plats.

Ryggvätska tappas ur för provtagning

När nålen är på plats får ryggvätska droppa ner genom nålen ut i ett provrör. Om trycket ska mätas kopplas ett tunt plaströr till nålen. I det kan läkaren på en gång se hur högt eller lågt trycket i ryggvätskan är.

Undersökningen håller oftast på i omkring en halvtimme. Ryggvätskan rinner långsamt, en droppe i taget, och därför kan undersökningen ta tid. Exakt hur lång tid provtagningen tar beror på hur mycket ryggvätska som behövs. Hur mycket ryggvätska som behövs beror i sin tur på vilka prover som ska tas på ryggvätskan. Ofta behövs 5–25 milliliter. Vätskan återbildas vanligtvis inom en timme.

Efter undersökningen

I samband med undersökningen får man ofta lämna ett blodprov. Det analyseras tillsammans med ryggvätskan, till exempel vid utredning av infektion eller inflammation. Ofta får man ligga ner och vila en stund, vanligtvis omkring 15-30 minuter.

Smärtsam men ofarlig huvudvärk

I dag används tunna nålar vid ryggvätskeprovtagning. Det minskar risken för svår huvudvärk efter undersökningen. Ungefär en av tjugo personer drabbas, och unga, långa, smala personer som brukar ha huvudvärk i vanliga fall, får det oftare än andra.

Vanliga smärtstillande läkemedel hjälper oftast inte helt om man har svår huvudvärk efter ett ryggvätskeprov. Huvudvärken kan göra väldigt ont men den är inte farlig och lindras vanligen om man lägger sig ner. Om man ligger på rygg, sida eller mage spelar ingen roll, men det är bra att ligga utan kudde så att huvudet är i höjd med ryggraden. Huvudvärken brukar komma först efter ett par timmar och är sedan ofta kvar i flera dagar. Den anses bero på tryckförändringen som uppstår när man har lämnat ryggvätska.

Huvudvärken kan också bero på att hålet där nålen stacks in inte hunnit läka och små mängder av ryggvätska fortsätter att läcka ut. Har man väldigt ont kan man få behandling med så kallad blood-patch. Eget blod förs då in med en spruta på samma ställe som ryggvätskeprovet togs, och blodet tätar hålet där ryggvätska droppar ut. Huvudvärken brukar gå över snabbt vid behandling med blood-patch. Behandlingen utförs i regel bara av narkosläkare.

Besvär efter ryggvätskeprov ovanligt

Förutom att en del får huvudvärk, är det mycket ovanligt att man får besvär efter ett ryggvätskeprov.

Man ska kontakta sjukvården om man efter ett ryggvätskeprov får

  • feber utan tydlig orsak
  • till exempel svaghet eller känselnedsättning i benen.
Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-06-19
Skribent:

Magnus Gisslén, läkare, professor i infektionssjukdomar, Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg

Redaktör:

Karin Lignell, 1177.se

Granskare:

Lars Hyllienmark, läkare, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg