Datortomografi

Skriv ut (ca 7 sidor)

Datortomografi är en särskild form av röntgen som skapar mycket detaljerade bilder av kroppens organ. På så sätt kan läkaren lättare upptäcka sjukdomar och skador i exempelvis huvudet, bröstkorgen eller magen. Vid undersökningen används ofta kontrastmedel som du dricker eller får med spruta och som ger en ännu tydligare bild av kroppens strukturer.

Skriv ut

Datortomografi gör inte ont och hela undersökningen brukar ta högst 20 minuter. Om du druckit kontrastvätska kan magen bli lite orolig, men för övrigt kommer du att må som vanligt efteråt.

Förberedelser inför datortomografi

Förberedelser inför datortomografi

Om till exempel hela magen ska undersökas, får du vanligtvis dricka ett kontrastmedel en till två timmar före undersökningen. Kontrastmedlet fyller tarmarna som på så sätt framträder tydligare. Det framgår på kallelsen om du behöver vara på röntgen en tid innan undersökningen för att dricka kontrastmedlet.

Vid andra datortomografiundersökningar, till exempel vid misstänkt blodpropp i lungorna, behöver du få ett kontrastmedel i blodet. Röntgensjuksköterskan sätter därför en nål i ett blodkärl i armvecket eller på handen. En lång slang kopplas till nålen. I andra änden av slangen sitter en kontrastspruta som med jämn hastighet sprutar in kontrastmedlet i kärlet.

Barn brukar få ett bedövningsmedel som läggs på huden innan de får en nål i armen.

Ibland behövs tampong eller kateter

Om du ska bli undersökt i nedre delen av magen och har slida, kan du få sätta in en tampong. Eftersom det finns luft i bomullen i tampongen så framträder den som en luftbubbla på bilden, en svart fläck. På så sätt kan slidan lättare särskiljas från det som ska undersökas, exempelvis livmodern och ändtarmen.

Om läkaren misstänker att du har en tumör i urinblåsan sätter röntgensjuksköterskan ibland in en slang, en så kallad kateter, i urinblåsan. Därefter fylls urinblåsan med ett par deciliter kontrastmedel för att en eventuell tumör ska kunna framträda bättre.

Viktigt om du använder metformin

Om du tar tabletter som innehåller ämnet metformin ska du avbryta medicineringen före eller vid början av undersökningen. Orsaken är att det finns en liten risk för att kroppens balans av mjölksyra rubbas av kontrastmedlet så att du får mjölksyraförgiftning, så kallad laktatacidos.

Diabetesläkemedel som innehåller metformin är till exempel Glucophage och Avandamet.

Du bör rådgöra med din läkare om när du kan börja ta medicinen igen, och om blodsockret behöver kontrolleras extra noga. Vanligtvis får du ta ett blodprov och sedan börja med medicinen igen efter två dygn.

Viktigt om du har allergi

Vet du om att du är allergisk mot röntgenkontrastmedel ska du berätta det för den läkare som beställer datortomografiundersökningen. Läkaren skriver då på remissen att du inte tål kontrastmedel och röntgenläkaren beslutar sedan hur undersökningen ska kunna utföras. Eftersom den här typen av medel ibland kan utlösa allergiska reaktioner, framför allt hos överkänsliga personer, frågar röntgensjuksköterskan före undersökningen om du är allergisk. I en del fall görs undersökningen då utan kontrastmedel. Andra gånger bedömer röntgenläkaren att det är nödvändigt med kontrastmedel. Då får du kortison något dygn innan undersökningen så att en allergisk reaktion kan undvikas.

Viktigt om du har en njursjukdom

Om du har en njursjukdom som kraftigt påverkat njurens funktion, ska du vanligtvis undvika att få kontrastmedel i blodet eftersom kontrastmedel ytterligare kan försämra njurfunktionen. Vid vissa sällsynta tillfällen måste du ändå få kontrastmedel för att läkaren ska kunna ställa diagnos. Då blir du undersökt med så lite kontrastmedel som möjligt.

Fäll ihop

Hur går undersökningen till?

Hur går undersökningen till?

När du ska undersökas får du ligga på en brits som förs genom den ringformade öppningen på datortomografen. Britsen är höj- och sänkbar och kan även röras i längdriktningen. Ibland täcks de delar av kroppen som inte ska röntgas med ett speciellt blyförkläde.

Under själva bildtagningen är du ensam i rummet. Röntgensjuksköterskan sätter igång datortomografen och går sedan in i ett separat kontrollrum. Du får ligga på en brits som sakta förs in i apparaten i en jämn rörelse millimeter för millimeter. Röntgensjuksköterskan sitter vid ett kontrollbord i rummet utanför, men ser på genom ett fönster. Via mikrofon och högtalare har ni ljudkontakt med varandra. På vissa kliniker finns också tv-övervakning.

Under undersökningen roterar ett röntgenrör inuti datortomografen runt kroppen samtidigt som britsen skjuts genom ringen. Det hörs ett svag brummande från apparaten.

När en datortomografiundersökning görs av huvudet ligger du på rygg med nacken i ett så kallat skallstöd och med armarna nedåt. Vid undersökning av bröstkorgen och magen ligger du med armarna ovanför huvudet. Om bihålorna eller öronen ska undersökas kan du ibland få ligga på annat sätt, till exempel på magen.

Om mun och hals ska undersökas ska du inte svälja under själva bildtagningen. Du får instruktioner om detta av röntgensjuksköterskan.

Viktigt att ligga helt stilla

Det är viktigt att du ligger helt stilla under bildtagningen, annars kan bilderna bli oskarpa och delar av undersökningen behöva göras om. Undersökningarna är mycket snabba och du behöver därför ligga stilla under en mycket kort period. Små barn och oroliga vuxna kan ibland bli sövda, men oftast behövs det inte då undersökningen är över på ett par sekunder. Det är bra om små barn är mätta och trötta vid undersökningen eftersom det då blir lättare för dem att ligga stilla.

Ibland görs flera bildtagningar under samma undersökning

En datortomografiundersökning tar med förberedelser oftast mellan 5 till 20 minuter beroende på vad som ska undersökas. Själva bildtagningen tar däremot inte mer än högst 15-20 sekunder och vid vissa undersökningar med den senaste tekniken under en sekund.

Om du undersökts en gång utan kontrastmedel kan du ibland behöva undersökas igen, och då med kontrastmedel i blodet. Det kan vara nödvändigt för att osäkra fynd på bilderna ska kunna klarläggas och därmed göra det lättare för läkaren att göra en säkrare bedömning.

Om urinvägarna ska undersökas kan det ibland behövas ytterligare en undersökning cirka 10–15 minuter efter att kontrastmedlet har sprutats in i blodet.

Ibland krävs särskild andningsteknik

Vid de flesta undersökningarna måste du hålla andan en kort stund under själva bildtagningen. Röntgensjuksköterskan går igenom andningstekniken innan undersökningen. Vid vissa undersökningar håller du andan efter att ha andats in, vid andra efter att ha andats ut eller så håller du bara andan utan att först andas in eller ut. Under själva undersökningen säger en inspelad röst i högtalarna när du ska hålla andan och inte.

Cellskräck eller andra obehag

Datortomografen är en apparat som är så pass öppen åt båda håll att väldigt få känner någon cellskräck när de ligger på britsen.

Om du får kontrastmedel i blodkärlen är det troligt att du kommer att uppleva en snabbt övergående värmekänsla från huvudet och ner till tårna. Många upplever också att de blir kissnödiga och en del får metallsmak i munnen.

Barn, och ibland även vuxna, kan känna obehag av att ligga ensamma i datortomografen. Föräldrar eller anhöriga får därför vara med inne i undersökningsrummet. De får då ta på sig speciella blyförkläden för att inte i onödan utsättas för röntgenstrålning.

Fäll ihop

Hur mår jag efteråt?

Hur mår jag efteråt?

Du mår oftast som vanligt. Kontrastmedel kan göra att du blir lite orolig i magen. Har du fått kontrastmedel i blodet ska du under det första dygnet efter undersökningen dricka rikligt med vatten, eftersom kontrastmedlet utsöndras via njurarna och försvinner ur kroppen med urinen.

I vissa fall kan du få så kallade sena allergiska reaktioner, ofta i form av utslag på kroppen. Då ska du höra av dig till den röntgenavdelning du besökt för att få råd. Det är dessutom viktigt för röntgenavdelningen att känna till den reaktion du har fått om det skulle bli aktuellt för dig att få kontrastmedel vid något annat tillfälle.

När får jag svaret?

Svaret på datortomografiundersökning går till den läkare som beställde undersökningen och det är av den läkaren du får veta resultatet. Hur du får svaret varierar, men vanligtvis får du det vid ett nytt läkarbesök, per post eller telefon. Många gånger kommer du överens med läkaren i samband med att du får remissen hur du ska få svaret.

Det varierar hur lång tid det tar från det att du genomgått undersökningen till det att du får svar.  Om du har undersökts akut granskar en röntgenläkare resultatet så snart som möjligt. Då får du vanligtvis svaret via läkaren som skickade remissen direkt i samband med det akuta läkarbesöket.

Om du har frågor angående svaret på datortomografiundersökningen ska du kontakta den läkare som skickade dig till undersökningen.

Hur mycket strålning får jag?

Vid en undersökning med en datortomograf används röntgenstrålar, som är en typ av joniserande strålning. Stråldosen, som mäts i millisievert (mSv), anpassas för att bli så låg som möjligt. En vanlig datortomografiundersökning ger i genomsnitt en stråldos som inte överskrider den dos du under ett år vanligtvis får från naturliga strålkällor i Sverige.

Om du är gravid är det mycket viktigt att du talar om det innan du ska genomgå någon typ av röntgenundersökning. Då kan undersökningen anpassas så att fostret får en så liten stråldos som möjligt. Du kan också, om det är möjligt, i stället bli undersökt med ultraljud. Ibland kan läkaren, i samråd med dig, bestämma att undersökningen får vänta till efter förlossningen.

När det är möjligt används andra undersökningsmetoder, exempelvis magnetkamera. Det görs för att den som undersöks inte ska utsättas för onödig strålning.

Fäll ihop

Vad innebär datortomografi?

Vad innebär datortomografi?

Med datortomografi kan de flesta organ i människokroppen undersökas. Tekniken kallas också för skiktröntgen eller DT. Ibland används den engelska förkortningen CT, vilket står för computed tomography .

Vid en vanlig röntgenundersökning sänds en röntgenstråle i en riktning genom kroppen. Vid datortomografi passerar ett stort antal röntgenstrålar ett skikt av kroppen från flera olika håll. Röntgenstrålarna är avskärmade till millimetertunna strålknippen som tas upp av så kallade detektorer på motsatta sidan röntgenröret. Till skillnad från vanliga röntgenbilder, som kan liknas vid skuggbilder, visar datortomografibilderna uppbyggnaden av vävnader. I till exempel hjärnan kan den grå och vita substansen särskiljas och hålrum och andra strukturer syns.

Med hjälp av den ihopsamlade röntgeninformationen konstruerar en dator tvärsnittsbilder av kroppen. Det gör att det går att få fram mycket detaljerade bilder. Tvärsnitten kan datorbearbetas på många olika sätt. På så vis blir det lättare för läkaren att tolka eventuella förändringar som hittas i kroppen.

Många användningsområden

Datortomografi är ett bra sätt att snabbt och detaljrikt kartlägga eller fastställa olika sjukdomar och skador. Ultraljud, magnetkamera och datortomografi kompletterar i vissa fall varandra och därför kan flera av dessa metoder användas vid undersökningen.

Exempel på olika undersökningar

En datortomografiundersökning kan behövas vid en mängd olika tillstånd, till exempel de här:

  • Undersökning av huvudet: stroke, hjärntumörer, infektioner i hjärnan eller i bihålorna och skallskador.
  • Undersökning av hals och bröstkorg: misstänkt blodpropp i lungorna, tumörer, infektioner, kroniska lungsjukdomar, vätska i lungsäcken och vid skador efter olycksfall.
  • Undersökning av magen: misstänkt tumör i lever, bukspottkörtel, njurar, urinblåsa och lymfkörtlar, misstänkt infektion i magen, tarmvred, bråck på kroppspulsådern, njurstenar, leversjukdomar samt skador efter till exempel en bilolycka.
  • Undersökning av skelett och mjukdelar: tumörer, infektioner, komplicerade skelettskador och diskbråck.

Med hjälp av bilderna kan läkaren efter en undersökning fatta beslut om eventuella behandlingar, exempelvis medicinering eller strålbehandling. Datortomografi kan sedan användas till att kontrollera resultatet av en behandling. Till exempel kan läkaren avgöra om en strålbehandling av en tumör har varit effektiv.

Bilderna ger viktig information inför operationer

Datortomografi ger också värdefull information till kirurger inför olika operationer. De kan med hjälp av bilderna bland annat få reda på var skadan är, hur stor den är och hur stor del av omgivande vävnad som är skadad. De ser också hur organ och blodkärl ligger i förhållande till det skadade området. På så sätt kan operationen planeras i förväg. Det ger i sin tur större möjligheter att bota skadan eller sjukdomen och minskar risken för komplikationer.

De detaljerade bilderna kan även vara till hjälp inför prover som ska tas, exempelvis från en tumör i lungan. Läkaren använder då en tunn nål för att ta ett vävnadsprov och kan med hjälp av datortomografen se att provet tas från rätt ställe.

Samma teknik kan utnyttjas för att tömma vätskesamlingar eller varhärdar. Provtagningen kan ofta göras med enbart lokalbedövning i huden, men ibland måste man sövas. Ingreppen, som utförs av röntgenläkare, är ofta mer skonsamma än kirurgiska ingrepp. Det enda som syns efteråt är små hål i huden efter nålen, eller en slang som sitter kvar om det till exempel finns mer var som behöver tömmas ut.

En undersökningsmetod som utvecklas snabbt

Datortomografi är en undersökningsmetod under snabb och ständig utveckling. Under de senaste 15 åren har de äldre datortomograferna runt om i landet bytts ut till så kallade spiraldatortomografer.

Spiraldatortomografi innebär att det går att ta flera datorsnitt av kroppen samtidigt och därför går undersökningarna betydligt fortare än förr. Undersökningen kan därför i de allra flesta fall genomföras medan du håller andan en gång och med i vissa fall kan man andas under undersökningen. De nya typerna av datortomografer ger dessutom klarare bilder.

Med de allra modernaste spiraldatotomograferna kan hjärtat och dess kranskärl undersökas. Dessutom kan också hjärnans, lungornas och benens blodkärl studeras i detalj. Spiraldatortomograferna kan också skapa tredimensionella modeller av hela kroppen som till exempel tjocktarmen. Datortomografi av tjocktarmen kan därför ersätta eller komplettera de sedan tidigare vanliga undersökningsmetoderna av tjocktarmen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-03-09
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anders Persson, röntgenläkare, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, Linköpings universitet