Tredagarsfeber

Tredagarsfeber är en barnsjukdom och har fått sitt namn av att barnet får feber som varar i ungefär tre dygn.

Det är vanligast att barn får sjukdomen mellan sex månader och två års ålder. Nästan alla barn i den åldern blir smittade, men kan få olika svåra symtom. Många får sjukdomen så lindrigt att det knappt märks.

Barn under tre månader och över tre år får sällan tredagarsfeber. Under de tre första levnadsmånaderna har barn ett skydd mot sjukdomen genom överförda antikroppar från mamman, Man kan bara få sjukdomen en gång, sedan är man immun.

Tredagarsfeber orsakas av en sorts herpesvirus som är mycket smittsamt. Feber är kroppens normala reaktion på infektionen och ett led i kroppens försvar mot virusangrepp.

Det brukar gå fem till tio dagar från det att barnet har smittats tills febern kommer.

Feber och utslag

Barnet får feber som stiger snabbt och febern brukar bli hög, upp till 40 grader, men utan att barnet verkar må dåligt på annat sätt. De flesta barn äter och leker nästan som vanligt. Febern varar i ungefär tre dygn.

En del barn får lindrig hosta och snuva. Några får en svullnad av lymfkörtlarna i nacken och ibland även något svullna ögonlock.

Under det tredje eller fjärde dygnet sjunker temperaturen plötsligt och ersätts av ett blekrött utslag på magen, bröstkorgen och upp mot halsen. Utslaget sprider sig vidare ut på armar och ben och upp i ansiktet. Utslaget försvinner inom några dagar, ibland redan inom några timmar, och det kliar inte. En del barn får inget synligt utslag alls.

Feberkramp – ovanlig komplikation

Barn som har benägenhet att få feberkramp får ibland sin första feberkramp när de har tredagarsfeber. De flesta barn får aldrig någon feberkramp hur hög febern än är.

Feberkramp visar sig genom att barnet förlorar medvetandet, blir stelt och får ryckningar i armarna och benen. Huden blir blek och ibland blåaktig. Även om feberkrampen kan se dramatisk ut är den inte skadlig för barnet. Anfallet brukar gå över på någon eller några minuter.

Om barnet får feberkramp för första gången ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning för att utesluta andra orsaker.

Om barnet är under tre månader och man misstänker att barnet har en infektion bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta vårdcentralen.

Om barnet har en temperatur över 41 grader bör man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Detsamma gäller, oavsett temperatur, om barnet

• inte ger samma kontakt som vanligt
• är slött och inte vill äta eller dricka
• verkar stelt i nacken
• får feberkramp för första gången.

Man bör alltid kontakta vården om utslagen inte försvinner på några dagar eller om barnet är

• yngre än tre månader och har feber över 38 grader
• mellan tre och sex månader och har feber över 39 grader.
• har ont när det kissar
• kräks mycket och har feber över 39 grader

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd om vart man ska vända sig.

Tredagarsfeber går över av sig själv

Det finns ingen behandling som barnet kan få utan sjukdomen går över av sig själv. Däremot kan man försöka sänka barnets kroppstemperatur genom att ha det svalt, men inte kallt, i rummet. Man kan ta av täcken, filtar och kläder men bara korta stunder, för att undvika att barnet blir kallt och fruset. Man kan också badda barnet med ljummet vatten av och till. Om barnet tycker det är skönt kan man låta det sova med ett tunt lakan eller bara i underkläder.

Det är vanligt att barnet huttrar och fryser när febern stiger. Man kan då klä på barnet eller lägga på en filt tills barnet är varmt igen.

Låt barnet vila och dricka mycket

Ett barn som har feber behöver få vara hemma för att vila och återhämta sig. Barnet behöver inte hålla sig i sängen, men det ska inte anstränga sig fysiskt. Det bästa är att låta barnet avgöra hur mycket det orkar vara uppe.

Barnet behöver mer vätska än vanligt vid feber. För att barnet ska få i sig tillräckligt med vätska är det bra att ofta försöka ge något att dricka. Om barnet kissar sällan eller är hängigt och trött kan det bero på att barnet har druckit för lite. Om barnet inte har aptit behöver det inte äta vanlig mat. Ge barnet vad det tycker om och själv vill ha, till exempel glass, kräm eller välling. Det gör inget om man äter lite sämre under några dagar.

Läkemedel

Om barnet är påverkat av den höga febern eller tidigare haft feberkramper kan man ge febernedsättande medicin. Det finns medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Från sex månaders ålder kan barn även få Ipren eller Ibuprofen, som är receptfritt och innehåller ibuprofen. Medicinerna finns i flytande form eller som stolpiller för små barn. För äldre barn finns även tabletter. Följ anvisningarna på förpackningen noga. Kombinera inte olika läkemedel.

Det är viktigt att inte ge barn febernedsättande läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra, till exempel Magnecyl, Treo eller Albyl. De kan ge sällsynta men allvarliga biverkningar.

Ska barnet stanna hemma?

Barnet behöver inte vara hemma för smittans skull. Om barnet har barnomsorg, kan det gå tillbaka dit efter minst ett dygns feberfrihet . Barnet ska vara så piggt att det orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna.