Stress

Västmanland

Sök hjälp och stöd i Västmanland

Vård och stöd för unga

Mår du dåligt? Eller mår ditt barn dåligt? Du som är barn eller ungdom kan få hjälp och stöd i olika situationer.

Kommunerna i Västmanlands län och landstinget Västmanland arbetar aktivt för att öka samarbetet och samordningen mellan olika aktörer, för att barn och ungdomar som mår dåligt ska få rätt hjälp. Ett led i det arbetet är att länets kommuner och landstinget Västmanland tillsammans har tagit fram information om den hjälp, stöd och vård som erbjuds barn och ungdomar som mår dåligt.

Olika problem och svårigheter - det här kan vi hjälpa dig med

Här har vi samlat information om de problem och svårigheter som kan leda till att barn och ungdomar mår dåligt. Här hittar du också uppgifter om vart du kan vända dig om du behöver hjälp, stöd och råd. Både sjukvården och socialtjänsten kan hjälpa dig och dessutom finns det många stödgrupper och organisationer som är bra att prata med. Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten har tystnadsplikt.

Läs mer här om du behöver akut hjälp eller kontaktuppgifter till organisationer som kan ge råd och stöd.

Vad är stress?

Vad är stress?

En livsviktig reaktion

Att uppleva stress, eller att bli stressad som det oftast brukar kallas, är en del av livet. Alla blir stressade ibland, både människor och djur.

Stress är en reaktion på en situation som kräver något extra, och är kroppens sätt att göra sig redo för antingen flykt eller försvar. Den kallas ibland ”kamp- och flyktreaktionen”, och innebär bland annat att mer blod pumpas ut till musklerna och att man blir mer fokuserad och klarar sig med mindre sömn en period. På så sätt får kroppen extra kraft och energi.

Stressreaktionen har varit livsnödvändig, men i det moderna samhället behöver vi sällan kämpa för vår överlevnad. Ändå händer ungefär samma saker i kroppen oavsett om man upplever ett verkligt hot eller om man springer ikapp en buss. Stressreaktionen sätts även igång vid psykiska ansträngningar, till exempel när man blir arg på någon eller har för många arbetsuppgifter att utföra.

Situationerna som orsakar stress behöver inte bara vara negativa. Man kan bli stressad när man till exempel ska ställa upp i en tävling, gifta sig, anordna en stor fest eller hålla ett föredrag. Då upplever man ofta att man får de extra krafter man behöver för att orka, och känner sig stark och stimulerad. Det brukar kallas positiv stress.

Hjärnan kan inte skilja på riktigt eller tänkt hot

En viktig skillnad mellan oss och djuren är att vi människor kan bli stressade bara av att föreställa oss en situation: ”Tänk om det händer barnen något på utflykten”, ”Undrar om jag får behålla jobbet nu när personalstyrkan minskas”.

Vi kan alltså med hjärnans hjälp föreställa sig ett hot eller en utmanande situation som egentligen inte finns och som kanske aldrig kommer att inträffa, men kroppen reagerar ändå på hjärnans signaler.

Skadlig stress

Själva stressreaktionen är inte farlig i sig. Skadlig blir stressreaktionen först om man under en längre period befinner sig i stressande situationer, både verkliga och tänkta. Men så länge man tar sig tid till återhämtning och vila klarar de flesta av att hantera stressiga perioder utan att kroppen tar skada.

Vissa stressande situationer går inte att vila upp sig från. Exempel på sådana situationer kan vara mobbing, svår ekonomisk kris, misshandel eller hög arbetsbelastning. För att ta sig ur en sådan situation behöver man oftast stöd och hjälp från någon utomstående. Ibland kan man behöva professionell hjälp.

Balans mellan arbete och vila

För att kunna hantera stress i sin vardag är det viktigt att man hittar en bra balans. Balans mellan arbete och fritid, vakenhet och sömn, krav utifrån och krav som man ställer på sig själv. Att leva i obalans under en längre period kan leda till att arbete, familjeliv och den egna hälsan påverkas negativt. Om kroppen hela tiden har stressreaktionen påslagen kan det också leda till att man inte har några reserver kvar vid en stor påfrestning, till exempel om man får en sjukdom, hamnar i arbetslöshet eller om någon i familjen dör.

Man kan föreställa sig den här balansen som en våg där den egna förmågan att hantera stress ligger i den ena vågskålen och kraven i den andra. Det finns två olika sätt att hålla jämvikten. Antingen kan man minska på kraven i den ena vågskålen eller så kan man öka sin egen förmåga att hantera stress i den andra. Det bästa och mest effektiva sättet är att försöka göra förändringar i båda vågskålarna, och det finns mycket man kan göra själv. Ibland kan det vara enklare att göra flera små än mycket stora, enstaka förändringar. Om man till exempel märker att man ofta tar på sig nya arbetsuppgifter kan man försöka ta för vana att säga "Det där låter intressant! Jag måste få tänka på ditt förslag till i morgon." I stället för att automatiskt ta på sig mer att göra får man då lite tid på sig att fundera igenom om man verkligen hinner med en arbetsuppift till. 

Att kunna fatta egna beslut och påverka sin situation är ett bra sätt att hantera stress. Har man kontroll över det som stressar har man också större möjlighet att påverka. Det är också bra att lära sig hur långt den egna förmågan sträcker sig och när det är dags att sätta gränser för vad man orkar med.

Man kan också hamna i obalans om kraven inte är tillräckligt höga i förhållande till den kapacitet man har. Därför kan man bli stressad om man inte har tillräckligt många meningsfyllda uppgifter eller utmaningar i sitt liv, till exempel under en längre tids arbetslöshet.

Varningssignaler

För mycket stress utan möjlighet till återhämtning kan visa sig genom att man till exempel får svårt att sova, svårt att koncentrera sig, dåligt minne, ångest eller ont i kroppen. Man kan känna sig trött och nedstämd eller få svårt att koppla av. Om man inte kan varva ner och komma i balans igen på egen hand, ska man söka hjälp så att inte besvären förvärras.

Fäll ihop

Vad stressar oss?

Vad stressar oss?

Vi reagerar olika

Samma situation som av en person uppfattas som stressande kan av en annan person uppfattas som betydelselös. Hur man tolkar en situation beror bland annat på vad man har varit med om tidigare i livet och hur man fungerar som person. Om man till exempel varit med om en svår bilolycka oroar man sig förmodligen lättare över om en familjemedlem som gör en bilresa blir försenad.

Vissa har sedan tidig ålder lätt att finna ett lugn även i en orolig situation medan andra har lättare för att reagera med oro. Det är med andra ord inte konstigt att människor reagerar olika i pressade situationer, eller att man själv reagerar på olika sätt vid skilda tidpunkter i livet.

Läs mer: Stress hos barn

Stress i både arbetslivet och privatlivet

Dödsfall, sjukdom eller en separation är svåra händelser som de allra flesta upplever som stressande. Men även positiva händelser, som exempelvis ett bröllop eller planering inför en stor fest, kan vara stressande. Beroende på vem som upplever den kan i stort sett vilken situation som helst verka stressande. Vad man reagerar på är högst individuellt och ingenting är "rätt eller fel". Men det finns vissa omständigheter eller situationer som man vet att många upplever som stressande. Till exempel upplever många en stark press i sitt arbete. Även privatlivet med vänner och familj innebär för många krav som kan vara svåra att leva upp till, vilket i sin tur kan resultera i stress.

Ett ganska nytt inslag i både arbetslivet och privatlivet är kravet på att ständigt vara tillgänglig. Om man aldrig stänger av mobiltelefonen eller hela tiden läser och uppdaterar sig på sociala medier kan det leda till stress.

Värde efter prestation eller person

Många upplever att kraven utifrån ökar, men ibland är det de egna kraven som man egentligen blir mest stressad av. Vilka krav man ställer på sig själv och hur höga de är kan till exempel bero på tidigare erfarenheter eller hur man har blivit uppfostrad.

Om man värderar sig själv utifrån det man presterar, eller tror att andra gör det, har man det som brukar kallas prestationsbaserad självkänsla. De allra flesta har nog någon gång tänkt så om sig själv, men om man hela tiden värderar sig själv utifrån vad man presterar kan det leda till att man pressar sig själv att uträtta mer och mer för att känna att man duger. Det kan också innebära att situationer som medför att man inte kan prestera lika mycket som vanligt, till exempel vid sjukdom eller en livskris, leder till att man tappar sin självrespekt och slutar tycka om sig själv.

Om självkänslan bottnar i respekt för den man är istället för det man presterar blir en tillfällig svacka i prestation inte lika hotfull för den egna personen.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Två olika nervsystem

Aktiviteten i våra inre organ styrs av nerver som inte påverkas av viljan. Dessa nerver hör till det så kallade autonoma nervsystemet. Det är den del av kroppens nervsystem som bland annat styr andningen, hjärtslagen, blodtrycket och matsmältningen.

Det autonoma nervsystemet är uppdelat i två olika delar, det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet aktiveras när kroppens krafter behöver mobiliseras. Det parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila och i lugna situationer. Det dämpar effekterna av det sympatiska nervsystemet och bygger upp kroppen. Det är viktigt för att man ska kunna varva ner, somna och återhämta sig.

Båda nervsystemen behövs för att balansen mellan aktivitet och vila ska fungera.

Kamp-flyktreaktionen

Ett reaktionsmönster på stress som kallas för kamp-flyktreaktionen innebär att hjärnan och kroppen ställer in sig på att antingen kämpa emot ett hot eller fly från det. Hjärnan skickar då signaler till det sympatiska nervsystemet som aktiveras. Det här reaktionssättet finns både hos människor och djur och har utvecklats under årmiljoner.

När det sympatiska nervsystemet kopplas in påverkas hela kroppen. Bland annat utsöndras olika ämnen, till exempel socker, och olika stresshormoner, till exempel adrenalin, noradrenalin och kortisol till blodet. Under kamp-flyktreaktionen hushållar kroppen inte med energi. Då kan funktioner som matsmältning eller fortplantning gå på sparlåga eftersom man inte har någon nytta av dem i en kamp på liv och död. När man är i en kamp-flyktreaktion kan man känna sig rädd, irriterad, arg eller fientlig.

Reaktionen kan även sättas igång i vardagliga situationer där det inte alls fungerar att fly eller slåss. Det sympatiska nervsystemet kan inte skilja mellan fysiska hot, som till exempel ett farligt djur, eller ett socialt hot, som till exempel räkningar som vi har svårt att kunna betala. Det sympatiska nervsystemet kan inte heller skilja på ett verkligt eller ett föreställt hot.

Man kan bli sjuk av stress

De flesta kan hantera plötsliga och påfrestande situationer. Kamp-flyktreaktionen varar vanligen i några minuter eller möjligen timmar, men om man alltför länge och alltför ofta är i en kamp-flyktreaktion kan man få problem med sin hälsa. Till exempel kan det leda till att blodtrycket blir förhöjt också i vila och till att spända muskler börjar göra ont. De olika hormoner som utsöndras i blodet kan med tiden göra att man får minnes- och koncentrationssvårigheter eller blir nedstämd eller deprimerad.

Om man inte tar sig tid för återhämtning, kan man få andra sjukdomar. Till exempel kan hjärtinfarkt, fibromyalgi och andra långvariga smärttillstånd orsakas, utlösas eller förvärras av stress.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Tecken på för mycket stress

Eftersom stress påverkar så många delar av kroppen och eftersom symtomen på för mycket stress är olika mellan olika personer, kan det visa sig på flera sätt. Till exempel kan man

  • få sömnproblem
  • känna stor trötthet som inte går att vila bort
  • känna sig rastlös, ha svårt att koppla av och varva ner
  • känna sig irriterad, rädd, nedstämd eller få ångest
  • få sämre minne och svårt att koncentrera sig
  • få hjärtklappning, högt blodtryck eller känna att det är svårt att andas ordentligt
  • få problem med magen, till exempel magkatarr eller förstoppning
  • få huvudvärk eller känna sig stel, spänd och få ont i kroppen.
Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

Ta varningssignalerna på allvar

Om man känner att man börjar må dåligt av stress ska man ta varningssignalerna på allvar och så snart som möjligt försöka återställa balansen i livet. Man kan se stressymtomen som en anledning att se över och prioritera mellan sina åtaganden. Man kan också se det som att man kan behöva stärka sitt eget försvar mot stress.

Om man mår dåligt av stress och känner att man inte kan hantera det på egen hand är det viktigt att man söker och får hjälp i tid, annars riskerar man att bli sjuk av stress. Om man inte förstår eller lyssnar till varningssignalerna kan man också bli sjuk. Med tiden blir man tröttare och risken är stor för fysisk och psykisk utmattning, så kallat utmattningssyndrom.

Stresshantering – vad kan man göra själv?

Det finns mycket man kan göra själv för att hantera stress på ett så bra sätt som möjligt.
Om man sover dåligt är det bra att försöka se till att sömnen börjar fungera igen. Att vara fysiskt aktiv gör att man lättare kan hantera stress, likaså kan man försöka träna på att varva ner.

Målet med att hantera stress i vardagen är förstås att man ska ha en bra balans mellan de krav som ställs och det man själv klarar av att göra. På det sättet kan man förebygga ohälsa som orsakas av stress.

När ska man kontakta vården?

Om man ofta upplever stress och om man till exempel får sömnproblem, ångest, eller hjärtklappning, kan man kontakta vårdcentralen eller sin företagshälsovård. Förutom att träffa läkare kan man få prata med exempelvis en kurator eller psykolog. Man kan också få träffa en sjukgymnast.

Behövs mer specialiserad hjälp kan man få det på öppna psykiatriska mottagningar eller speciella stresskliniker. 

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 

Var kan man få hjälp?

Beroende på vad som gör att man känner sig stressad och hur man är som person kan man behöva olika typer av hjälp och stödinsatser för att må bättre. Till exempel kan man behöva vara sjukskriven från jobbet helt eller delvis för att kunna vila upp sig och samla kraft igen. Ändrade arbetsuppgifter, tillfälligt eller permanent, kan också förhindra att man blir sjuk av stress. Om det är något i ens privatliv som gör att man riskerar att bli sjuk av stress kan man tillsammans med läkare, kurator eller psykolog på vårdcentralen få hjälp att hitta en mer lagom nivå på de åtaganden man har i privatlivet. Också här kan det vara nödvändigt att helt eller delvis ta en paus från till exempel ett stort engagemang i barnens fritidsaktiviteter eller ett alltför ensamt ansvar för en sjuk förälder.

Rehabiliteringsgarantin

Om man riskerar att bli sjukskriven eller redan är det kan man snabbt få behandling med hjälp av den så kallade rehabiliteringsgarantin. Målet är att den som får del av rehabiliteringsgarantin ska undvika en sjukskrivning eller kunna börja arbeta igen.

Rehabiliteringsgarantin gäller för två behandlingsformer. Om man har besvär i rygg, nacke och axlar ingår behandling med så kallad multimodal smärtbehandling. Om man har psykiska besvär får man behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, eller interpersonell psykoterapi, IPT. Multimodal behandling är ett teamarbete och ofta samarbetar sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare och kurator eller psykolog.

Vad kan arbetsgivaren göra?

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att man som anställd inte får fysiska eller psykiska besvär av sitt arbete. Arbetsmiljön ska vara utformad på ett sätt som förebygger stress och stressrelaterade sjukdomar hos personalen. Varje arbetsplats ska också ha en etablerad policy kring hur sjukskrivna ska rehabiliteras och komma tillbaka till arbetslivet. Om arbetsgivaren är ansluten till företagshälsovård är personalen där en viktig resurs i arbetet för en god arbetsmiljö.

Det är chefen, som arbetsmiljöansvarig, som ska signalera till ledningen när arbetsmiljön är ohållbar. Själv har man ett ansvar att berätta för sin chef om man mår dåligt på grund av sin arbetssituation. Om man inte tycker att man får respons från sin chef kan man rådgöra med skyddsombud som ska finnas på varje arbetsplats.

Vad kan man göra som närstående?

Om man har någon i sin omgivning som har blivit eller är på väg att bli sjuk av stress är det viktigt att man förstår att det kan vara ett allvarligt tillstånd. Orkar man kan man själv försöka avlasta genom att exempelvis passa barn, handla eller göra andra ärenden.

Genom att lära sig mer om stress och konsekvenserna av stress, kan man lättare förstå vad som händer och vad den som är sjuk upplever.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Läs mer om stress i arbetslivet

Suntliv.nu är ett arbetsmiljöprogram för kommuner, landsting och regioner. Syftet med programmet är att förbättra arbetsmiljön och hälsan och på så sätt bekämpa sjukskrivningarna. På webbplatsen kan man läsa mer om hur stress inom arbetslivet kan bekämpas.

Mer om psykoterapi

På Riksföreningen PsykoterapiCentrums webbplats man man läsa om psykodynamiskt orienterad psykoterapi.

På Beteendeterapeutiska föreningens webbplats finns information om kognitiv beteendeterapi.

Lästips

  • Konsten att hantera stress och möta förändringar
  • Bosse Angelöw
    Natur&Kultur, 2005 
  • Stress
  • Rolf Ekman, Bengt Arnetz
    Liber AB, 2005 
  • Stressad hjärna/stressad kropp
  • Görel Wentz, Ulf Lundberg
    Wahlström&Wikstrand, 2004 
  • Stress och den nya ohälsan
  • Peter Wähborg
    Natur&Kultur, 2002 
  • Ur balans
  • Aleksander Perski
    Bonnier Fakta 2006
Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-12-11
Skribent:

Christina Ledin, läkare, specialist i allmänmedicin, Karlstad.

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Peter Währborg, läkare och psykoterapeut, specialist i hjärtsjukdomar, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.


Västmanland
Tillägg uppdaterade:
2014-04-17
Skribent och redaktör:
Victoria Holmgren, kommunikatör Landstinget Västmanland